Lingvistisk arkeologi avslöjar stenålderns språk
Språket11 Nov 2024

Lingvistisk arkeologi avslöjar stenålderns språk

Hur lät språket på stenåldern? Metoder och fynd inom lingvistisk arkeologi visar hur människor kommunicerade för 8000 år sedan. Men forskarna är inte alltid överens.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– När man inte har några skrivna källor så vet man inte särskilt mycket och en del av det som man kommer fram till blir ju bättre eller sämre spekulationer, säger Gerd Carling, professor i lingvistik vid Goethe universitetet i Frankfurt.

Inom den lingvistiska arkeologin finns olika metoder för att återskapa hur förhistoriska språk kan ha låtit och vissa saker är forskarna överens om.

– Det finns evidens och vi är överens om hur orden för till exempel ”mamma”, ”pappa” och ”hund” såg ut i indoeuropeiska, säger Gerd Carling.

Språkfrågor om lingvistisk arkeologi, urspråk, indoeuropeiska

Vad vet vi egentligen idag om indoeuropeiska? Finns det evidens eller är det bara intelligenta gissningar från språkforskare?

Vet man vilket språk eller vilken språkgrupp som talades i vår del av Europa före de indoeuropeiska språkens ankomst?

Finns det en koppling mellan ordet för vatten och våra förfäders tro på gudar?

Vad är kopplingen mellan sanskritordet ”sambandh” och det svenska ordet ”samband”?

Är alla ljudförändringar i språk möjliga? Eller är det omöjligt att till exempel ett M utvecklas och blir ett T?

Lär dig mer om indoeuropeiska, protospråk och lingvistisk arkeologi

Se när Jenny Larsson pratar om indoeuropeiska Så lät språket för 5 000 år sedan: ”Hur säker är du på uttalet?” från TV 4 (från november 2022).

Läs artikeln Språkgåtan som blev tabu om indoeuropeiska, av Jenny Larsson och Anders Kaliff, från Forskning och framsteg (från april 2022).

Läs om forskningsprojektet LAMP: Indoeuropeiska språk och myter från Stockholms universitet.

Läs Linguistic archaeology an introduction and methodological guide av Gerd Carling utgiven av Routledge (från 2024)

Gäst: Gerd Carling, professor i lingvistik vid Goethe universitetet i Frankfurt, som forskar om förhistoriska språk. Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Avsnitt(500)

Språket på Vetenskapsfestivalen

Språket på Vetenskapsfestivalen

Fikonspråk, synd och gôrbra är språkliga fenomen som togs upp när Språket besökte Vetenskapsfestivalen i Göteborg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Inspelning från fredag 12 maj 2017. Med...

18 Maj 201743min

Vart har ordet kickers tagit vägen?

Vart har ordet kickers tagit vägen?

När filmen Stockholmsnatt kom ut i slutet av 80-talet blev Paolo Roberto ansiktet utåt för begreppet kickers. Men vad är kickers för ord egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vecka...

15 Maj 201724min

Avstängda flygmotorer och avklippta svansar

Avstängda flygmotorer och avklippta svansar

En lyssnare har en fråga kring ordet kupera, som betyder ungefär stänga av eller klippa av. Men i slutändan är det språkvetaren Henrik Rosenkvist som lär sig något nytt. Lyssna på alla avsnitt i Sveri...

8 Maj 201724min

Varför har gotlänningar ett eget r-ljud?

Varför har gotlänningar ett eget r-ljud?

Vi har två dominanta r-ljud i Sverige. Tungrots-r, som främst används i södra Sverige, och tungspets-r, som är vanligare i övriga landet. Men en lyssnare har lagt märke till ett tredje r-ljud. Lyssna ...

1 Maj 201724min

Branschspecifika ord – eller fluffig bullshit?

Branschspecifika ord – eller fluffig bullshit?

På arbetsplatser kan vissa ord och uttryck få en intern betydelse som inte alltid är begriplig för människor utanför just den branschen. Framdrift, drifta och tonalitet är exempel på sådana ord. Lyss...

24 Apr 201724min

Vad är det som gör att vi kan identifiera olika språk?

Vad är det som gör att vi kan identifiera olika språk?

Med hjälp av den virala succén The great language game har forskare lyckats kartlägga vilka faktorer som gör att vi kan särskilja eller tror oss kunna särskilja olika språk. Lyssna på alla avsnitt ...

17 Apr 201724min

Varför kan vi säga till skogs men inte till kyrks?

Varför kan vi säga till skogs men inte till kyrks?

Till sjöss men inte till kyrks. Till skogs men inte till jobbs. Hur ska man veta vad som är språkligt korrekt och inte? Enligt Henrik Rosenkvist har det med fornnordisk grammatik att göra. Lyssna på a...

10 Apr 201724min

Musar, möss och universella ord

Musar, möss och universella ord

Mus är ett av världens äldsta ord och det används på liknande sätt i många olika språk. Men i flera tusen år har det också varit en benämning på det kvinnliga könsorganet. Lyssna på alla avsnitt i Sve...

3 Apr 201724min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
det-morka-psyket
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel-2
rss-spraket
svd-nyhetsartiklar
rss-vetenskapsradion-2
medicinvetarna
rss-vetenskapsradion
bildningspodden
sexet
paranormalt-med-caroline-giertz
dumforklarat
halsorevolutionen
hacka-livet
rss-odla
vetenskapsradion
rss-tidslinjen-podcast