Livstidsfångarnas hårda liv på Carlstens fästning i 1800-talets mitt

Under 1800-talet ökade bödlarnas anseende i Sverige samtidigt som dödsstraffet på allvar började ifrågasättas. Många av bödlarna på 1800-talet såg på sig själva som professionella yrkesmän som tog sitt arbete på allvar, men det fanns bödlar som söp och misskötte sig.Bödlarna på 1600-talet var dödsdömda som fick respit medan 1800-talets bödlar var statliga ämbetsmän där yrket ofta gick i arv till äldsta sonen. Trots den ökande professionalismen hände det att bödlar högg fel och gjorde avrättningen till en utdragen pina för brottslingen.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Isak Lidström, historiker aktuell med boken De sista bödlarna – Berättelsen om en yrkeskårs upplösning.Fram till början av 1800-talet var döden den vanligaste bestraffning för grövre brott, eftersom fängelse var ovanligt. 1734 års lag stadgade dödsstraff för 68 olika typer av gärningar. De flesta dödsstraffen har skett genom halshuggning, vilka utfördes av tillförordnade skarprättare eller mästerman som de också kallades.På 1600-talet var bödlarna själva brottslingar som dömts till döden, men fått respit så länge som de kunde hålla i en handbila. På 1800-talet var de flesta skarprättare yrkesstolta statliga ämbetsmän som kunde få beröm i tidningarna för hur de genomförde sitt dödliga värv. I takt med att allt förre dömdes till döden under 1800-talet kom några extra duktiga bödlar att utföra avrättningar långt från sitt hemtrakter.Under 1800-talet fanns det en skarprättare i varje län, men 1858 beslöt man att successivt minska antalet, allteftersom skarprättartjänsterna blev lediga. Den sista offentliga avrättningen i Sverige verkställdes 18 maj 1876, då Gustav Hjert och Konrad Tector halshöggs utanför Malmköping (Lidamon) respektive Visby (Stenkumla backe). Som en direkt följd av den utdragna avrättningen av Konrad Tector avskaffades offentliga avrättningar 1877.Landets siste skarprättare var Anders Gustaf Dalman (1848–1920) som under sin 30 år långa ämbetsmannaperiod genomförde sex avrättningar. Sista gången dödsstraff verkställdes i Sverige var 1910, då rånmördaren Alfred Ander blev både den första och sista som avrättades med giljotin. År 1921 avskaffade riksdagen dödsstraffet i fredstid och 1972 i krigstid. Någon seriös debatt om dödsstraffets återinförande har inte förekommit i Sverige i modern tid.Bild: Anna Månsdotter strax före sin avrättning. Skarprättare Dalman är mannen längst till vänster. Han gömmer bödelsyxan bakom ryggen. 7 augusti 1890, Wikipedia, Public Domain.Musik: Undercurrents av Melodies in Motion, Storyblocks Audio,Lyssna också på Bödlarna – historiens föraktade skuggfigurer.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

12 Apr 202359min

Kejsardömet Tysklands nederlag i första världskriget skapade en bitter brygd som blev grunden för nazisternas maktövertagande 15 år senare. Trots tidiga motgångar kunde nazisterna senare ta makten med en kombination av gatuvåld mot politiska motståndare och framgångar vid valurnorna i den ekonomiska krisens kölvatten. Weimarrepubliken, som uppstod i ruinerna av kejsardömet, fick aldrig den legitimitet som behövdes och misslyckades med att hantera massarbetslösheten efter börskraschen år 1928. Den ekonomiska kollapsen skapade utrymme för politisk extremism på både vänster och högersidan. I den nymixade reprisen av avsnitt 113 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet. Den ekonomiska utvecklingen i Tyskland efter första världskriget tyngdes av stora krigsskadestånd med hyperinflation och massarbetslöshet till följd. När ekonomin i mitten på 20-talet återhämtade sig tappade nazisterna mark. Men efter börskraschen 1928 kunde nazistpartiet gå från ett obetydligt extremistparti för missanpassade till Tysklands största parti. På den andra sidan på den politiska skalan inväntade kommunisterna kapitalismens sammanbrott och fruktan för en kommunistisk revolution fick konservativa, som längtade tillbaka kejsartidens auktoritära samhälle, att acceptera Hitler som en kontrollerbar lösning på anarki. Nazisternas hänsynslöshet matchades bara av nationalisternas naivitet ifråga om politiskt samarbete. Samtidigt gjorde kommunisternas och socialdemokraterna ömsesidiga fientlighet ett brett politiskt motstånd på vänstersidan omöjligt. Medelklassens rädsla för kommunisterna och de demokratiska partiernas oförmåga att samarbeta gjorde resten. Ännu viktigare var att nazisterna var helt hänsynslösa i fråga om gatuvåld och att bryta mot politikens uppförandekod. Musik: Richard Wagner's opera Götterdämmerung: Siegfrieds begravningsmarsch av the United States Marine Corps Band, creative commons; Wiki Media. Bild: Nazistisk milis vid Ölkällarkuppen i München år 1923. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

8 Apr 20231h 8min

När Sovjetunionen anföll Finland i den 30 november 1939 försvarade sig Finland tappert mot den Röda armén. Striderna blev bittra, men Finland lyckades behålla sin självständighet till priset av stora landavträdelser, tiotusentals döda och ännu fler skadade.Några som kom att glömmas bort i den heroiska kampen var de tiotusentals finska soldater som traumatiserades av sina krigsupplevelser. De fysiskt skadade blev hjältar, medan några av de traumatiserade avrättades för desertering och andra stigmatiserades som psykiskt undermåliga.I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Martin Hårdstedt om boken Sargade själar – De finska soldaternas krigstrauman 1939-1945 av Ville Kivimäki (f. 1976) docent i Finlands historia vid Tammerfors universitet och verksam inom Finska Akademiens specialistforskning för upplevelsehistoria. Det här är ett betalt samarbete mellan Historia Nu och Svenska litteratursällskapet i Finland.Tiotusentals finska soldater traumatiserades svårt under Vinterkriget, Fortsättningskriget och Lapplandskriget. Granatchock blev ett begrepp redan under första världskrigets skyttegravskrig. I de hårda försvarsstriderna i Finland under andra världskriget bröt många soldater ihop till helt förvirrade, skakande och ångestfyllda spillror – de beskrevs som omskakade.Bild: Maskingevärsplacering ca 5 km norr om Lemet 1940, okänd fotograf, Skytten på bilden är troligen Edvin Kallio. SA-kurva, Public Domain.Musik: Njet Molotoff! Kampsång från finska vinterkriget, Youtube, Public Domain.Lyssna också på Finska vinterkriget 1939 – en liten nation på randen till undergång.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

5 Apr 202348min

Under perioden 1563 till 1814 har Sverige deltagit i ett trettiotal krig. En stormakt växte fram och föll samman samtidigt som hundratusentals svenska soldater lidit stora umbärande i sjukdomar, svält, köld och strid.Döden har alltid varit närvarande i soldatlivet. Både som en överhängande risk att dö själv, men också i plikten att döda andra. Frågan är hur soldaterna upplevt striden och soldatlivet? Vad har motiverat dem?I den nymixade reprisen av avsnitt 118 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Lars Ericsson Wolke, professor vid Försvarshögskolan. Han är aktuell med boken Stridens verklighet – Döden på slagfältet i svensk historia 1563-1814.Under den tidigmoderna perioden dog de flesta soldater i sjukdomar och andra umbäranden. Större fältslag var ovanliga, men mindre skärmytslingar var vanligare. Skjutvapnen var länge ineffektiva och det krävdes ett stort antal skott för att fälla en fiende.Sveriges historia ända fram till 1814 har varit präglat av ett stort antal krig med grannar, men också inbördeskrig och uppror. Under stormaktstiden var Sverige i praktiken en militärdiktatur där en stor andel av mänskliga och ekonomiska resurser förbrändes i till synes ständiga krig.Bild: Slaget vid Lesna, av Jean-Marc Nattier, 1717, Wikipedia Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

1 Apr 202350min

Ambulerande underhållare skapade en marknad för underhållning och var föregångare inom marknadsföring i Sverige på 1800-talet. De var skickliga yrkesmän och kvinnor som med sina annonser sålde obekanta upplevelser – ögonblick av förundran – som dresserade kanariefåglar i uniformer som sköt kanon, rörliga vaxdockor, starka män och akrobater.I trista småstäder lockade de publiken med bilder och löften om upplevelser som skulle förändra deras världsbild. Publiken var intresserad av upplevelser i ögonblicket mer än de komplexa berättelser som senare kom att prägla 1900-talets underhållning.I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Leif Runefelt, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola. Aktuell med boken Några ögonblicks förundran – Marknaden för ambulerande underhållning i Sverige 1760-1880.Genom annonser i svensk press kan vi studera hur underhållningsmarknaden utvecklades under 1800-talet. Underhållarna kunde åtnjuta en ganska hög status och uppskattas, inte bara av marknadspubliken utan också av städernas borgerskap.I det framväxande konsumtionssamhället var de ambulerande underhållarna föregångare inom marknadsföring när de turnerade mellan svenska småstäder. De skulle sälja in okända upplevelser till borgerskapet genom pressen. I tråkiga småstäder förevisade de kroppen och dess färdigheter, optiska och fysiska fenomen, exotiska djur och udda människor.Lyssna också på När sprätthökar och rangsjuka fruntimmer hotade samhällets överlevnad.Bild: Konstberidare Hr Gauthier vid 80 år, Konstnär: Wetterling, Alexander Clemens (1796-1858). Stockholms stadsmuseum, Stockholmskällan, Public Domain, CC-BYLjud: Wacky Antics av Jon Presstone, Storyblocks audioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

29 Mars 202355min

Alla har vi en tydlig bild av vampyren greve Draculas dagsovande och blodsugande gentleman från Transsylvanien. Men vampyren är ett universellt fenomen och berättelser om vampyrliknande varelser finns från hela jorden genom världshistorien.Redan i Mesopotamien finns exempel på döda med övernaturliga krafter som går igen och plågar sin omgivning. Sveriges mest kända vampyr är Bockstensmannen, ett välbevarat lik som pålats fast på 1300-talet, som hittades i en mosse i Halland på 1930-talet.Men det är Bram Stokers greve Dracula från år 1897, som måste dricka blod för att överleva, har nästa trängt ut alla andra typer bilder av vampyrer. Mycket för att Dracula var den som gestaltades av det moderna mediet film.I den nymixade reprisen av avsnitt 117 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Katarina Harrison Lindbergh, författare och historiker som är aktuell med boken Dracula – Myt och verklighet.Många begravningsritualer har ofta sitt syfte i att förhindra att de döda ska gå igen. Det fanns många orsaker till att en död kunde tänkas börja härja med de levande – exempelvis en våldsam död, men också död i barnsäng.I folktron förekommer flera sätt att bli kvitt en vampyr som pålning. Ännu bättre var att bränna liket. Under 1700-talet börjar intresset i lärda kretsar på allvar väckas för vampyrer, med berättelser som den om Arnold Paole, som också ledde till att ordet "vampyr" började spridas. Det litterära intresset ökade ännu mer under det romantiska 1800-talet. Nu förvandlas också vampyren från något som liknar vår tids zombier till mycket farliga och intelligenta varelser.Den mest kända vampyren är Bram Stokers Draculas eleganta greve som lånat namn av den valakiske vojvoden Vlad III Dracula, men de båda har inte mycket mer än själva namnet gemensamt.Bild: Vampyr II av Edvard Munch, 1895, public domain Munchmuseet, Oslo. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

25 Mars 202351min

Olof Rudbeck (dä) (1630-1702) var en av Sveriges största vetenskapsmän som redan som 23-åring vann världsrykte genom upptäckten av lymfsystemet. Universalsnillet Rudbeck företrädde en ny syn på vetenskap befriad från religiös dogmatism.Biskopssonen från Västerås skulle som ingen annan prägla lärdomsstaden Uppsala. Inom allt från medicin och botanik till mekanik samt fornhistoria. Trots sina stora insatser för vetenskap och bildning är han idag främst ihågkommen för sitt fornhistoriska verk Atlantica, som gjorde Sverige till gudarnas boning och alla större folkslags ursprung.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Henrik Ågren, professor i historia vid Uppsala universitet med tidigmodern kultur- och socialhistoria som specialitet samt Anders Lundin, programledare, historiepoddare och musiker som är aktuell med kabarén Olofolof på Uppsala stadsteater om Olof Rudbeck (dä).Olof Rudbeck föddes i Västerås 1630 som det nionde barnet av elva. Självaste Gustav II Adolf bar fram den unge Olof till dopet. Fadern var biskopen Johannes Rudbeckius, en av stormaktstiden främsta kyrkomän. Olof Rudbeck fick sin grundläggande utbildning vid det gymnasium som fadern inrättat i Västerås såsom det första i landet av sitt slag.Han skrevs in som student vid Uppsala universitet 1648 där han var verksam större delen av livet. Som 23-åring kunde han presentera sin första större vetenskapliga upptäckt – lymfsystemet. Medicinen var hans huvudområde, men han var verksam inom botanik, mekanik, arkitektur, astronomi och musik med mera.Han blev en av de viktigaste förespråkarna för den vetenskapliga revolutionen med krav på empiri och han bröt med religiös dogmatism i sin kunskapssyn. De sista decennierna av sitt liv ägnade han sig dock åt fyrabandsverket Atlantica där han genom kreativ ortnamnsforskning gjorde Sverige och Uppsala till en boning för gudarna och alla folks urkälla. Sverige var det förlorade Atlantis som Platon skrivit om.Atlantica (som utgavs i fyra band 1679–1702) framstår som vansinnig i dag, men Rudbeck knöt an till en i tiden väl etablerad historietradition: göticismen. Läran gick ut på att historiker sökte finna paralleller och förbindelselänkar mellan de mytomspunna göterna och svenskarna. Verket togs emot med intresse i världen, men kritiserades också hårt redan i sin samtid.Bild: Olof Rudbeck den äldre (1630-1702). Bilden är hämtad ur Atlantica och utförd af den här i Sverige länge verksamme kopparstickaren Dionysius Padt-Brügge för att tjäna till titelblad för atlasbandet af Atlantica. Wikipedia, Public Domain.Musik: Claudio Monteverdi - Quel Augelin Che Canta av The Tudor ConsortCC BY 3.0 <https://creativecommons.org/licenses/by/3.0>, via Wikimedia CommonsLyssna också på Drottning Kristina kom att sakna kungamakten.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

22 Mars 202355min

Trots att kung Pyrrhos (319–272 f.Kr) betraktades som den största generalen någonsin under sin levnad har han gått till världshistorien som den främsta förloraren eftersom det var romarna som skrev historien -– men hur blir bilden av Pyrrhos om man kritiskt granskar de källor som finns?Historien skrivs av segrarna och Pyrrhos eftermäle har präglats av att han levde i en tid när romarriket formerades. Idag minns vi bara Pyrrhos för citatet ”En sådan seger till och jag är förlorad” som ska ha yttrats efter en blodig seger mot romarna. Men Pyrrhos vann under sin långa regenttid mer segrar genom diplomati än krig.I den nymixade reprisen av avsnitt 116 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med antikvetaren Allan Klynne som bland annat skrivit boken Pyrrhos – Segraren som förlorade.Pyrrhos namn bar med sig mytisk kraft eftersom han var släkt med Alexander den store, som dött som 33-åring efter att ha erövrat områden ända till Indien.Pyrrhos liv började dramatiskt när han som tvååring tvingades fly från faderns kungadöme Epyros till Illyrien. Men vid tolv år ålder återfick Pyrrhos den mördade faderns kungarike bara för att förlora det några år senare igen.Pyrrhos var en skicklig fältherre som tillfogade romarna allvarliga nederlag och de romerska förlusterna var större än Pyrrhos förluster, men romarna kunde hela tiden få förstärkningar som gjorde det möjligt för dem att sätta upp nya arméer. Därför kunde inte Pyrrhos vinna kriget trots att han vann de flesta slagen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

18 Mars 202349min