Molnskog och andra sagoskogar du inte visste fanns

Daniela Kalthoff på Naturhistoriska riksmuseet var med och avslöjade att det fanns falska exemplar av den utdöda blåbocken - ett ikoniskt och sällsynt djur på muséer runt om i Europa. Genom åren har människoskallar visat sig vara något annat än man trott, och inte ens ett elefantfoster som Linné studerade var det vi trodde. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nyligen kom ett pressmeddelande från Naturhistoriska riksmuseet där det stod "DNA avslöjar falska blåbockar". Blåbocken dog ut år 1800 och sedan dess har det bara funnits enstaka exemplar kvar på olika museer. Och i ett slag blev de ännu mer sällsynta - av tio undersökta blåbockar var det bara fyra som visade sig vara den utdöda antilopen - de andra var mindre ovanliga släktingar som lever kvar idag. Daniela Kalthoff är intendent och ansvarig för däggdjurssamlingarna på Naturhistoriska riksmuseet och var med och gjorde DNA-studien. Och blev glad över att det exemplar som de har var ett av världens fyra bevarade och bevisade fynd av blåbocken. – Vi är stolta över vår blåbock, säger hon, och nu har den alltså blivit ännu mer vetenskapligt värdefull. Genom åren har olika museifynd visat sig inte vara det vi trott från början. På Naturhistoriska riksmuseet finns till exempel ett gammal elefantfoster i sprit, som kung Adolf Fredrik en gång köpte. Det använde Carl von Linné när han definierade och namngav arten indisk elefant. Men får några år sedan visade det sig vara en afrikansk elefant, i en studie där bland andra svenska paleogenetikern Love Dalén var inblandad. Till den historien hör också en gåta som involverar en kringresande elefant, ett elefantskelett i Florens, och en elefantteckning av självaste Rembrandt. I Vetenskapspodden diskuterar vi vad ny kunskap gör med gamla fynd, och tar dessutom upp rena förfalskningar som hamnade på museum utan att någon upptäckte sanningen. Medverkande: Tobias Svanelid, Vetenskapsradion Historia och Björn Gunér, Vetenskapspoddens producentProgramledare: Lena NordlundTekniker: David Hellgren

5 Feb 202146min

När ingenjören Gunnar Asplund började utveckla elvägar fick han höra att det var vansinnigt. Men nu vill regeringen ha 300 mil elvägar till år 2035. Och snart ska det byggas en längre testväg i Sverige världens första. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det var det dummaste vi hört, sa de på Trafikverket när Gunnar Asplund kontaktade dem första gången, med sina tankar om att bygga elvägar i Sverige. Det var för mer än tio år sedan och Gunnar Asplund hade hoppat av en framgångsrik karriär på ABB och startat sitt eget företag inom elvägsutveckling, alltså vägar som laddar el till eldrivna bilar. Han testade sin teknik i en verkstad i Huvudsta, Solna. Men sedan dess har tongångarna ändrats, det har byggts flera teststräckor för riktiga bilar och Trafikverket har nu fått ett regeringsuppdrag att ta fram en plan för elvägar, en plan på att Sverige ska ha 300 mil elvägar år 2035. Somliga ser det som en teknik enbart för tung trafik eftersom det är där det är svårast att få eldrift enbart med laddningsbara batterier att fungera - batterierna blir alldeles för stora, tunga och dyra, och räcker inte för långkörningar, som det verkar idag. Men Gunnar Asplund och flera andra som arbetar med elvägar tror på de tekniker som också kan fungera för personbilar – då skulle det inte behövas lika mycket laddningsinfrastruktur, med snabbladdare, och batterierna skulle inte behöva vara så stora. Billigare och miljövänligare i långa loppet, säger förespråkarna.Kritikerna säger att andra tekniker, både med bättre batterier och vätgasteknik, gör det dumt att låsa fast sig vid en elvägssatsning. I Vetenskapspodden förklarar vi hur det är tänkt och diskuterar vi för och nackdelar med tekniken. Och får höra om utvecklingen från Gunnar Asplunds snurrande elbana i en källarlokal i Huvudsta, till den längre teststräcka på en vanlig trafikerad väg som nu ska byggas, antingen på väg 73 från Nynäshamn eller sträckan Örebro - Hallsberg. Den 1 februari ska Trafikverket komma med sin rapport till regeringen där vi får veta mer om hur det blir med elvägsplanerna. Medverkande: Victor Jensen, bevakar fordonsindustri på Ekot, Daniel Värjö, miljöprogrammet Klotet, och Björn Gunér, producent för Vetenskapspodden.Programledare: Lena NordlundTekniker: David Hellgren

29 Jan 202146min

Blir man gladare av att aktivera "leendemuskler" med hjälp av en penna på tvären i munnen? Det visade en psykologistudie som la grund till den så kallade "facial feedback-teorin". Men den är en av alla studier som inte gick att upprepa och en del av det som kallas "reproducerbarhetskrisen" som skakat om forskarvärlden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För några år sedan kom en stor studie där flera forskare gått samman för att försöka göra om uppmärksammade psykologistudier och då visade det sig att cirka var tredje studie inte gick att upprepa med samma resultat. Att kunna återupprepa forskningsresultat är en av vetenskapens grundförutsättningar, så det här satte igång en stor diskussion. Det kallas "reproducerbarhetskrisen" eller "replikationskrisen" och kan få allvarliga konsekvenser - som både handlar om forskningsresurser i pengar och tid, och allmänhetens tilltro till forskning. Sedan de första uppmärksammade studierna om det här inom psykologi, har det visat sig att många andra vetenskapsområden har liknande problem, till exempel genetik och viss cancerforskning. I Vetenskapspodden diskuterar vi vad som skiljer de olika forskningsområdena – varför en del är mer drabbade än andra. Vi jämför till exempel med partikelfysiken och klimatforskningen som inte har de här problemen. Och vi diskuterar också hur man kan komma till rätta med det här och vilka förändringar som skulle behövas i den akademiska världen. – Forskningsfinansiärer kan bli bättre på att belöna de forskare som engagerar sig i att reproducera andras resultat, säger psykologiprofessorn Jonas Olofsson, eftersom det är en viktig verksamhet. Medverkande: Tomas Lindblad, frilansande vetenskapsjournalist, och Ulrika Björkstén, vetenskapsradions chef och vetenskapskommentatorProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérTekniker: Nisse Lundin

22 Jan 202146min

Mer hemarbete, färre jobbresor och mindre kontor inne i städerna det kan bli några av de mer permanenta förändringarna efter pandemin. Och nya utmaningar för kollektivtrafiken om inte lika många kommer att vilja trängas på bussar och tåg. Men är det verkligen sant att allt fler flyttar från de stora städerna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Coronakrisens påverkan på staden var också temat på årets Transportforum, den stora konferensen om transportforskning, som hölls i digitalt i år. Så i Vetenskapspodden tittar vi närmre på vad som kommer att hända med våra städer framöver. Behöver vi bygga om dem för att de ska bli mer smittsäkra? Vi har pratat med Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi på Handelshögskolan i Jönköping, som forskar om regionekonomi och är specialintresserad av städer, Lena Winslott Hiselius, docent Lunds universitet och forskningsledare på K2, Sveriges nationella centrum för kollektivtrafikforskning, Thomas Elmqvist, professor i naturresurshushållning, på Stockholm Resilience center som forskar om hållbara städer och Ann Legeby, professor i tillämpad stadsbyggnad, KTH Arkitektur. Medverkande: Victor Jensen, reporter på Ekot med fokus på fordonsindustri och transporter, Marie-Louise Kristola, SRs klimatkorrespondent och Björn Gunér, Vetenskapspodden producent.Programledare: Lena NordlundTekniker: Olle Sjöström

15 Jan 202146min

Månfärder, 200 nya vacciner och "supermiljöår" 2021 kommer det hända mycket inom forskningen. Som att USA går in i internationella klimatarbetet igen och rymdteleskopet James Webb skjuts upp i rymden för att avbilda galaxernas födelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Vetenskapspodden samlar vi kollegerna för att diskutera vad vi har att se fram emot under 2021. Och det händer mycket positivt på forskningsfronten. Många länder utlovar en "grön omstart" när hjulen ska börja rulla efter pandemin. Kanske blir det lättare att använda Crispr-tekniken inom växtförädling i EU-länderna. Och vem trodde att albatrossar kan bli fisketillsyningsmän? Tre rymdexpeditioner ska komma fram till Mars i år, och två ska gå till månen. Medverkande: Annika Östman, Ulrika Björkstén, Sara Sällström, Gustaf Klarin och Marie-Louise KristolaProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérTekniker: Nisse Lundin

8 Jan 202146min

Bea Uusmas nya undersökningar av polarfararen Andrées dagbok är en av de spännande forskningshistorier som INTE handlar om corona. Skidåkningens viktiga roll får vår kultur, humlornas dramatiska maktkamper under jord och ett gåtfullt alligatorljud hör vi också om. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag har läst saker som ingen annan har läst förut, förutom han som skrev det 1897, sa Bea Uusma när vi intervjuade henne om hennes nya projekt – att med moderna tekniker undersöka den sköra och illa medfarna dagbok som hittades tillsammans med kvarlevorna av polarfararna, på Vitön. Den har legat inlåst i ett arkiv sedan den hittades på 1930-talet och ingen har undersökt den sedan dess. I årets tillbakablick tar vi också upp forskning om de stora bränderna, för året inleddes ju med dramatiska bränder i Australien, något som vi kanske nästan har glömt nu. Vasaloppet kördes som vanligt och vi fördjupade oss i skidåkningen som kulturarv och hur det ska gå med det när vintrarna blir varmare. Vi pratar med idéhistoriker Sverker Sörlin, bland andra. Och insektsforskaren och humleälskaren Steve Goulson berättar om humlornas mörka och farliga liv. Dessutom om ett gåtfullt ljud från en alligator på helium, som delade både våra lyssnare och redaktionen. Programledare: Lena Nordlund och Björn GunérTekniker: Janne Jutila

1 Jan 202146min

Ett år som inte liknar något annat har vi fått glädjas åt andra saker än vanligt. Som att, som Claes, plötsligt kunna känna skitlukten på promenaden när luktsinnet varit helt borta. Och kriser kan också göra oss godare och mer hjälpsamma, säger psykologiforskare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi tittar tillbaka på året som gått och inser att allt inte varit dystert. Kriser kan också locka fram goda sidor i oss människor, berättar psykologiforskaren Filip Arnberg. Vi minns också den kinesiske visselblåsande läkaren Li Wenliang som sågs som en coronamartyr i början av sjukdomsutbrottet. Och så får vi höra vad musiken gör i våra hjärnor och varför de sorgliga sångerna kan hjälpa oss att må bättre. Liksom varför det är bra att sjunga tillsammans på balkonger, ur ett hjärnperspektiv, enligt hjärnforskaren Elvira Brattico, som svängde om och började forska om musikens roll under pandemin. Dessutom om två vältränade och friska män som drabbades ovanligt hårt – Johan och Claes, men som nu är på väg tillbaka. Programledare: Lena Nordlund och Björn GunérTekniker: Nisse Lundin

25 Dec 202046min

Det är många som vill åt regnskogens värden, vissa för att tjäna stora pengar eller bara klara livhanken, andra för att njuta av naturprakten eller hitta framtidens läkemedel. Hur hittar vi rätt väg att bevara naturen och arterna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forskare säger att vi är inne i en massutrotning av arter, orsakad av människor. Vilka arter är det viktigast att vi försöker rädda? Går det ens att välja? Kanske behöver vi inte göra det, för det går inte att rädda en enskild art i längden utan att också rädda miljön den lever i med alla de andra arterna där, säger flera forskare i veckans avsnitt. En som mött konflikterna i världens artrikaste miljö är Sveriges Radios nyligen hemkomna latinamerikakorrespondent Lotten Collin, som gjort programserien Drömmarnas Amazonas. Hon berättar om forskaren som säger att en liten blomma räddade hans liv, om borgmästaren som blev populär genom att avverka skog, och om kvinnan som odlar ekologisk frukt och uppmanar andra till hållbar odling, och som lever under dödshot. Själv har Lotten Collin knappt hunnit njuta av naturen under alla resor genom Amazonas eftersom hon har behövt fokusera på de konflikter som hotar mångfalden. Vi hör också om gerillaaktivism mot växtblindhet, om varför karismatiska men ganska välmående däggdjursarter får mest bevarandepengar, och så möter vi naturjournalistikens grand old man, sir David Attenborough. Medverkande: Lotten Collin, tidigare latinamerikakorrespondent och Sara Sällström, reporter med fokus på biologisk mångfaldProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérLjudtekniker: Janne Jutila

18 Dec 202050min