Att sätta ord på naturen: Brittisk nature writing och svenska naturskildringar
Naturmorgon23 Nov 2024

Att sätta ord på naturen: Brittisk nature writing och svenska naturskildringar

En simtur i en engelsk vallgrav tar oss in i den brittiska genren nature writing. Och finns det en motsvarighet i Sverige? Om och med författare som Roger Deakin, Kathleen Jamie och Helena Granström.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För 25 år sedan startade en våg av brittiska naturböcker. Roger Deakin var med boken ”Waterlog” en av dem som öppnade dammluckorna och snart svämmade bokhandlarna över av naturböcker med en personlig touch. Genren fick till och med ett namn – nature writing.

Naturmorgons Mats Ottosson har gjort hembesök hos två av författarna i genren – i Edinburgh hos skotska Kathleen Jamie som skrivit böckerna ”Findings”, ”Sightlines” och ”Surfacing”, och så hos tidigare nämnda Roger Deakin i Suffolk. Han är visserligen avliden sedan 2006 men det går att hälsa på där han bodde, Walnut tree farm. Det går till och med att ta en simtur i vattendraget ”the moat” i Deakins anda – det var här han fick idén här att simma sig genom Storbritanniens alla åar och floder, det som sedan blev boken Waterlog. Sagt och gjort, Mats Ottosson tog en grön simtur här, och passade också på att intervjua naturjournalisten Patrick Barkham som skrivit en biografi om Roger Deakin.

Dagens program tar alltså avstamp i den brittiska genren nature writing, men undersöker också svenska naturskildringar. Från Harry Martinson till Helena Granström. Den senare möter vi i ett samtal om vilken natur som är viktigast att skildra, kalhygget eller gammelskogen? Och hur man beskriver naturen på naturens sätt, där arterna får ta plats – samtidigt som många i Sverige idag inte kan namnen på dem eller har egna personliga erfarenheter av naturen.

Vi ringer också upp Daniel Sandström, förläggaren som gav ut boken ”Ålevangeliet”. Varför blev just den en succé, behöver vi fler sådana böcker och borde vi också ha en genre som ”nature writing” i Sverige?

Mikael Niemi medverkar med en nyskriven kråkvinkel just på temat att skriva om naturen.

I studion finns både reporter Mats Ottosson och programledare Jenny Berntson Djurvall.

Avsnitt(1000)

Naturmorgon i vargjaktskogen

Naturmorgon i vargjaktskogen

Licensjakt på varg startade för andra året på lördagmorgonen. Naturmorgon speglade under morgonen vargen - i naturen - och i politiken. Programmet gästades av Henrik Ekman, journalist och författare som skrivit boken "Vargen, den jagade jägaren". Tillsammans med programledaren Lena Näslund skildrade han den moderna svenska vargstammens utveckling; den första vargkullen som föddes i Nyskogareviret 1983. Hur ännu en varg från den finsk-ryska populationen tog sig ner till mellersta Sverige, och en flock blev dagens stam - drygt 200 vargar. I ett reportage från Nyskogareviret i Värmland följer vi med vargspåraren Ingemar Brelin. Vi spårar en av de första vargar som radiomärktes i Sverige. Flocken gör ett jaktförsök på en älg, med hjälp av spårlöpor, gropar i snön och hårtussar kan Per Ahlqvist och Håkan Sand från Grimsö forskningsstation rekonstruera händelseförloppet. Året är 1998 och Lasse Willén var reporter. 28 vargar sköts i samband med förra årets licensjakt, ett antal av dem var föräldradjur. Olof Liberg från Skandulv berättade att bl.a i reviret i Siljansringen hann alfahannen träffa en ny tik och en valpkull föddes i våras. I andra går alfadjuret fortfarande ensamt.I Amungenreviret i Hälsingland sköts bägge föräldradjuren och vinterns spårningar kan inte ge svar på hur det verkligen gått för valparna. Ett helt nytt vargpar har tagit över reviret. 20 vargar får skjutas i årets jakt. Joacim Lindwall rapporterade direkt från Loka-reviret under morgonen. Cirka 50 jägare spårade alfatiken och hennes två eller tre valpar. Vid programmets slut var vargarna på väg mot jaktlaget. Konflikten runt årets jakt verkar lika stor som fjolårets. Jägarorganisationerna anser att tilldelningen är för liten. Naturvårdsorganisationerna kräver att jakten stoppas. EU:s miljökommissionär hotar att starta en process mot den svenska regeringen.Han anser att licensjakten strider mot EU-reglerna. Klockan nio kom rapporten om den första påskjutna vargen från Dalarna. Den har påträffats död. Klockan elva på förmiddagen var fyra vargar skjutna. Programledare Lena Näslund Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

15 Jan 20111h 31min

Samtal om dubbelbeckasinen, P2-fågeln

Samtal om dubbelbeckasinen, P2-fågeln

Samtal om dubbelbeckasinen, med Bengt Emil Johnson och Sten Wahlström. Maj 2005. Mer info och fler fåglar hittar du på P2-fågelns hemsida www.sr.se/p2/p2fageln. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

14 Jan 201110min

Samtal om strandskatan, P2-fågeln

Samtal om strandskatan, P2-fågeln

Samtal om strandskatan, med Bengt Emil Johnson och Sten Wahlström. Mer info och fler fåglar hittar du på P2-fågelns hemsida www.sr.se/p2/p2fageln. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

14 Jan 201111min

Samtal om havsörnen, P2-fågeln

Samtal om havsörnen, P2-fågeln

Samtal om havsörnen, med Bengt Emil Johnson och Sten Wahlström. Januari 2005. Mer info och fler fåglar hittar du på P2-fågelns hemsida www.sr.se/p2/p2fageln. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

14 Jan 201110min

Samtal om härfågeln, P2-fågeln

Samtal om härfågeln, P2-fågeln

Samtal om härfågeln, med Bengt Emil Johnson och Sten Wahlström. December 2004. Mer info och fler fåglar hittar du på P2-fågelns hemsida www.sr.se/p2/p2fageln. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

14 Jan 201111min

Samtal om rödhaken, P2-fågeln

Samtal om rödhaken, P2-fågeln

Samtal om rödhaken, med Bengt Emil Johnson och Sten Wahlström. April 2005. Mer info och fler fåglar hittar du på P2-fågelns hemsida www.sr.se/p2/p2fageln. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

14 Jan 201110min

Påpälsade djur

Påpälsade djur

Hur klarar de jämnvarma djuren kylan? Hjortdjur har ihåliga hårstrån för att få bra isolering. Vad finns det för andra konstruktioner? Och vad är det för skillnad på ekorrens vinterpäls och sommarpäls? Det ska fältreporter Thomas Öberg ta reda på. Han sänder från ett garveri i Dragnäs, en mil väster om Jokkmokk. Gäster är Anders Håkansson och Greta Huuva. På Athoshalvön i Grekland växer smultronträd. Järnek, äkta kastanj och cyklamen är några av de andra tusen kärlväxter som finns på denna halvö i Egeiska havet. Hjalmar Dahm har besökt denna heliga plats som bebos av 2000 ortodoxa munkar och dit kvinnor inte får komma! Astrid Bergmann Sucksdorff är naturfotografen som ofta stått i skuggan av sina män - och sin berömde pappa: Sten Bergman. Förra året gav hon ut en bok om rådjur, 1965 skrev hon boken "Tiger i sikte"! Lena Näslund har träffat henne i ett samtal om bland annat tigerjakt. Vi ringer upp Anna-Lena Hyllengren som för ungefär ett år sedan skickade en pressad blomma till redaktionen. Den kom från hennes brors gräsmatta i Canberra. Vår panelexpert Lennart Engstrand kunde ge Anna-Lena svar på frågan om vad det var och nu har hon själv varit där och kollat in de Australienska "maskrosorna" eller Cape weed som de kallas. Se några bilder från Anna-Lenas botaniska resa nedan och hör i programmet om varför Paterson´s fick en förbannelse. Kråkvinkeln handlar den här veckan om spindlarnas många fantastiska egenskaper och är signerad Therese Forsberg. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

8 Jan 20111h 31min

Samtal om törnskatan, P2-fågeln

Samtal om törnskatan, P2-fågeln

Samtal om törnskatan, med Bengt Emil Johnson och Sten Wahlström. Augusti 2004. Mer info och fler fåglar hittar du på P2-fågelns hemsida www.sr.se/p2/p2fageln. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

7 Jan 201111min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
det-morka-psyket
rss-vetenskapsradion
ufo-sverige
dumforklarat
medicinvetarna
sexet
rss-vetenskapsradion-2
paranormalt-med-caroline-giertz
bildningspodden
rss-ufobortom-rimligt-tvivel-2
barnpsykologerna
rss-vetenskapspodden
vetenskapsradion
ideer-som-forandrar-varlden
rss-personlighetspodden