Dyslexi  – när bokstäverna inte hamnar rätt
Språket25 Nov 2024

Dyslexi  – när bokstäverna inte hamnar rätt

Läs- och skrivsvårigheter förekommer överallt, och har ingenting med intelligens att göra. Lär dig om vad som gör att vissa har problem med skrivning och läsning och vilka hjälpmedel som fungerar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– En dyslektiker har svårt att avkoda och stava rätt, och att läsa med flyt. Ett bra redskap är till exempel att lyssna på ljudböcker, säger Sanna Kraft, universitetslektor i svenska som andraspråk och legitimerad logoped.

Dyslexi på olika språk

Antalet dyslektiker i olika språkområden är ungefär fem till tio procent av befolkningen, oavsett var i världen man befinner sig. Men olika skriftspråk är olika svåra att lära sig för den med dyslexi.

– I engelska är det är väldigt svårt att bara höra ett nytt ord och sen veta hur det ska stavas, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Stavningen i språk som spanska och finska är lättare och det beror på att de har en grund ortografi, det vill säga att språkljuden har en tydlig och konsekvent stavning.

Dyslexi har inte med dumhet att göra

– Dyslexi är inte kopplat till intelligensnivå. Det finns inget samband. Man kan ha dyslexi oavsett intelligensnivå, säger Sanna Kraft.

Språkfrågor om dyslexi och läs- och skrivsvårigheter

Det kinesiska skriftspråket är inte ljudande. Betyder det att dyslexi inte finns på kinesiska?

Vilka språk har en dyslektiker lättast respektive svårast för?

Varför stavas inte april med två L?

Varför inför vi inte en ny svenska utan alla krångliga stavningar?

Lär dig mer om dyslexi och läs- och skrivsvårigheter

Läs artikeln Tre unga berättar ärligt: Så är det att ha dyslexi från Expressen (januari 2021).

Läs mer om Sanna Krafts forskning om hjälpmedel för dyslektiker, från Linnéuniversitetet.

Läs mer om Dyslexi på olika språk från Dyslexiförbundet (från 2011).

Gäst: Sanna Kraft, universitetslektor i svenska som andraspråk vid Linnéuniversitetet och legitimerad logoped. Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Avsnitt(500)

Västmanländska – en gnällig icke-dialekt?

Västmanländska – en gnällig icke-dialekt?

Dialekten i Västmanland liknar på många sätt rikssvenskan och kan därför vara svår att definiera. Men ord som oggig och palta är det mest västmanlänningar som förstår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Finns det något som utmärker västmanländskan?Vad är tjåla för ett ord och hur kommer det sig att det betyder hångla i Köping och prata strunt i Lindesberg?Kan entoppig accent 2 hänga ihop med gnälligheten som finns i viss västmanländska?Är palta i betydelsen att kladda ett dialektalt ord från Västmanland och vad har ordet för bakgrund? Hitta på och leta på istället för hitta och leta – Varför använder västmanlänningar så många "på"?Vad har ordet oggig för bakgrund? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. Här är en länk till Dialektkartan som nämns i avsnittet.

12 Okt 202030min

Baka en kaka utan subjekt och objekt

Baka en kaka utan subjekt och objekt

"Ta sex ägg, knäck och vispa upp." Receptspråk kännetecknas av många imperativer och färre objekt och subjekt. Språket gräddar orden i ugnen och tar allt med en nypa salt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Finns det ett speciellt receptspråk? Krusudd – vad är det för måttenhet och var kommer ordet ifrån? Vad är bakgrunden till uttrycket en nypa salt i betydelsen att inte ta något på allvar? Varför säger man grädda bröd? Vad är ursprunget till ordet durkslag? Varifrån kommer uttrycket tårta på tårta? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

5 Okt 202029min

Därför är det svårt att förstå vad läkaren säger

Därför är det svårt att förstå vad läkaren säger

På sjukhus trängs språken medicinsk terminologi och svenskt latin blandas med ett allmänspråk som patienter ska kunna förstå. Språket tar fram stetoskopet och undersöker ord som förbryllar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför heter det bondförkylning? På en neurokirurgisk klinik använder vårdpersonalen både konfusionell eller konfusorisk för att beskriva att en patient är förvirrad, men vilken variant bör de använda? Vilka är de största språkliga utmaningarna för utländska läkare som ska jobba i en svenska språkmiljö? Vad är “svenskt latin”? Vad betyder det att ett sjukhus har intagit stabsläge? Och varför används just det ordet? Varifrån kommer uttrycket “Om du hör klapprande hovar bör din första gissning vara att det kommer en häst och inte en zebra.” Och varför används uttrycket just inom vården? Varifrån kommer orden sjukhus, lasarett och hospital? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Emil Molander, adjunkt i svenska som andraspråk vid Umeå universitet. Programledare Emmy Rasper.

28 Sep 202030min

Polisens främsta vapen – språket

Polisens främsta vapen – språket

Hur jobbar svensk polis med språket? Vilka ord väljer de bort och hur tänker de kring sina inlägg i sociala medier? Hör polisen Johan berätta om sitt viktigaste arbetsredskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet polis? Vad är dumsnut för ord och betyder snut alltid polis? Varför kallas polisens bilar för radiobil? Vilka ord försöker polisen att undvika? Vad betyder egentligen känd av polisen eller social oro? Hur jobbar polisen med sin kommunikation i sociala medier? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Johan Kockum, polis och kommunikationschef på polisregion mitt. Programledare Emmy Rasper.

21 Sep 202030min

Svenskan kryllar av grekiska ord

Svenskan kryllar av grekiska ord

Helikopter, teater, kyrka och bibliotek är bara några av alla ord som kommer från grekiskan. Språket har anor och har haft stort inflytande över de västerländska språken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Många ord kommer ifrån grekiska eller latin men var antikens greker intresserade av språkhistoria? Hur kommer det sig att vi använder ordet apotek på svenska medan det engelska ordet är pharmacy? Hur hänger orden pedagog, logoped och ortoped ihop med pedal och pedikyr? Kommer ordet jota, i uttrycket “han fattade inte ett jota”, ifrån Bibeln? Varför använder svenskan och andra germanska språk bokstaven k från grekiskans kappa för att beteckna k-ljudet, och inte c som redan fanns i det latinska alfabetet? Dessutom: Hur är det att som tvåspråkig lära sig sitt modersmål på nytt? Intervju med Konstantin Economou kommunikationsforskare vid Linköpings universitet som återupptäckt grekiskan med hjälp av sms. Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborg universitet. Programledare Emmy Rasper.

14 Sep 202030min

Värmländska är inte en dialekt

Värmländska är inte en dialekt

Strir, tölig, skärsvallig och jålig är ord som kan höras i Värmland, men värmländska är egentligen inte en dialekt utan flera, säger professor Henrik Rosenkvist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför pratas det olika dialekter i Värmland? Varifrån kommer ordet skvatt i betydelsen rädd? Vad betyder schärsvallig/skärsvallig/skärsvôlig/sjärsvôllig och var kommer det ifrån? Vad är jålig för något och vad kommer det ifrån? Hur har finskan påverkat värmländskan? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

7 Sep 202030min

Varför heter växter som de gör?

Varför heter växter som de gör?

Skogsfru, gullpudra och ögontröst är några växtnamn som finns i den svenska floran. Språket ger sig ut på promenad i de snåriga växtnamnens historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Hur hänger de olika betydelserna av ordet häck ihop? Vad är skillnaden mellan räfsa och kratta? Får man säga att man liar ängen och vad är egentligen ett orv? Hur har svenska växter fått sina namn? Hur ska växten alunrot sägas i plural? Varför heter kålrot swede på engelska? Varför heter gräset timotej just så? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Mats Ottosson, programledare Naturmorgon i P1. Programledare Emmy Rasper.

31 Aug 202030min

Här är korsordets hemliga språkregler

Här är korsordets hemliga språkregler

Möt hjärnan bakom korsordet och lär dig knepen som korsordskonstruktörer använder för att få dig på villospår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Hur jobbar en korsordskonstruktör?Varför förekommer orden ria, and, uer, ara or och orv ofta i korsord? Hur stora krav kan man ställa på korrekthet i korsord? Kan man verkligen säga att rårakor är synonymt med raggmunk, och åla med krypa? Vilken betydelse har Svenska Akademiens ordlista för korsordskonstruktörer? Hur mycket får man fuska när man löser korsord? Vad är rätt - äppelskrutt eller äppelskrott? Ordet tryt, imperativ av tryta, är ett godkänt ord i alfapet men används ordet? Och hade det varit okej i ett korsord? Lyssnaren Helena fick höra av sina föräldrar att cyrk var ett ord när de spelade alfapet, men blev hon lurad? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Svante Drejenstam, korsordskonstruktör. Programledare Emmy Rasper.

24 Aug 202030min

Populärt inom Vetenskap

svd-nyhetsartiklar
p3-dystopia
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
doden-hjarnan-kemisten
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
det-morka-psyket
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-vetenskapsradion
ufo-sverige
medicinvetarna
bildningspodden
rss-vetenskapsradion-2
sexet
vetenskapsradion
rss-spraket
hacka-livet
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
paranormalt-med-caroline-giertz