Kortpodd: Risk det viktigaste att veta | Sammanfattning av #343
I den hĂ€r videon fĂ„r du en sammanfattning av avsnitt 343 kring risk pĂ„ 12 minuter. Risk Ă€r âintrĂ€desbiljettenâ vi betalar för att fĂ„ möjlighet till avkastning pĂ„ vĂ„ra pengar. Det Ă€r risken att periodvis förlora pengar som gör att vi har tumregler för sparande som att pengarna dubblas vart tionde Ă„r, eller minnesregler som att âspara 1200 kr i mĂ„naden i ca 12 Ă„r för att fĂ„ ut ca 1200 kr i mĂ„naden resten av livetâ.Historiskt har ett lĂ„ngsiktigt sparande enligt forskningen varit ett bra sĂ€tt att fĂ„ sina pengar att vĂ€xa. Det finns mycket som talar för att det kommer vara sĂ„ Ă€ven i framtiden, men ingen kan förutsĂ€ga framtiden och det finns tyvĂ€rr inga garantier. DĂ€rför Ă€r det viktigt att man Ă€r medveten om de risker som Ă€r förknippade med sparande. Det Ă€r en av anledningarna till att i princip alla som arbetar inom finansbranschen â inklusive vi â alltid sĂ€ger en variation pĂ„:âž Allt sparande innebĂ€r en risk, du kan bĂ„de tjĂ€na och förlora pengar och det Ă€r inte sĂ€kert att du fĂ„r tillbaka hela det investerade kapitalet.ochâž Historisk avkastning Ă€r inte en garanti för framtida avkastning.Dessa tvĂ„ uttryck Ă€r viktiga, men i och med att de alltid nĂ€mns upplever jag Ă€ven att de Ă€r pĂ„ grĂ€nsen att bli uttjatade och har förlorat sitt vĂ€rde. DĂ€rför Ă€r dagens avsnitt en introduktion till det som vi tycker Ă€r viktigast att veta om risken vid ett sparande i indexfonder eller en fondrobot.Vi hoppas att du kommer gilla avsnittet!Jan och CarolineDe viktigaste punkternaRisk Ă€r intrĂ€desbiljetten vi betalar för att över lĂ„ng tid fĂ„ avkastning pĂ„ vĂ„ra pengarRisk gĂ„r inte att undvika, vi kan bara byta en risk mot en annan.PĂ„ kort sikt Ă€r börsen oförutsĂ€gbar och kan gĂ„ hur som helst, men den blir mer och mer förutsĂ€gbar ju lĂ€ngre sparhorisonten Ă€r.Ett enskilt Ă„r Ă€r det inget konstigt om vĂ€rdet varierar mellan -40% och +70%, dvs. ett spann pĂ„ över 110 procentenheter.Dessutom kan börsen gĂ„ back flera Ă„r i rad, vilket betyder att ackumulerad maximal nedgĂ„ng kan var vara minus 50-60%.Ăven de Ă„r som börsen slutar pĂ„ plus Ă€r sannolikheten i princip 100% att vi kommer ha haft en nedgĂ„ng. I snitt har den amerikanska börsen (=50% av en global aktieindexfond) tappat -14% inom ett Ă„r, trots att den slutat pĂ„ plus 33 av 44 Ă„r.Den bĂ€sta strategin som vi sparare kan ta Ă€r âJust. Keep. Buyingâ enligt forskningen sĂ„ som vi beskriver det i âSpara rĂ€tt och lĂ€tt 2024 (#339)âDet Ă€r vĂ€rt att ta risken eftersom över tid Ă€r sannolikheten för att gĂ„ plus över 90% och vi fĂ„r glĂ€dje av minnesregler sĂ„som 12-12-12-regeln och att pengarna dubblas ungefĂ€r vart tionde Ă„r.LĂ€nkarFölj diskussionenHela artikeln med graferna Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
2 Feb 202411min
Kortpodd: Förklaring av aktier och rÀntor pÄ 8 minuter
Vad Ă€r aktier och rĂ€ntor egentligen?Du har kanske hört talas om det förut men vet inte riktigt vad det Ă€r. RĂ€ntebĂ€rande tillgĂ„ngar har dominerat mĂ€nskliga historia i tusentalsĂ„r dĂ€r ena parten fick lĂ„na pengar i utbyte mot senare betala tillbaka lĂ„net + rĂ€nta. Ifall personen inte kunde betala tillbaka lĂ„net eller rĂ€ntan blev personen tvungen att (ofta) jobba av skulden som âslavâ. Det hĂ€r avtalet med lĂ„n + rĂ€nta Ă€r en rĂ€ntebĂ€rande tillgĂ„ng som förvĂ€ntas ge en rĂ€nta ifall inget ovĂ€ntat hĂ€nder. Ifall det ovĂ€ntade hĂ€nder och skulden inte kan betalas tillbaka aktiveras sĂ€kerheten i form av den skuldsatta tvingas jobba av skulden som âslavâ.Nuförtiden gĂ€ller samma sak om du exempel tar ut ett lĂ„n för att köpa ett hus dĂ€r sĂ€kerheten Ă€r ett pantbrev pĂ„ huset ifall du inte kan betala tillbaka lĂ„net đïžDet hĂ€r systemet har anvĂ€nts i tusentals Ă„r och kompletterades först pĂ„ 1700-talet nĂ€r expeditionsresor vĂ€xte fram. Att göra resor tills havs för att köpa, sĂ€lja och kolonisera var vĂ€ldigt lönsamt. Det fanns dock ett problem, mĂ„nga av skeppen kommer aldrig tillbaka. Risken var stor att skeppen som man lĂ„nat ut pengar till aldrig Ă„tervĂ€nde đąEftersom sĂ€kerheten för lĂ„nen (skeppen) blev vĂ€rdelösa pĂ„ havets botten behövde en annan tillgĂ„ng skapas. DĂ„ utvecklades riskbĂ€rande tillgĂ„ngar, flera personer kunde tillsammans gĂ„ ihop och Ă€ga andelar i planerade sjösresor. PĂ„ det viset kunde risken spridas och om ett skepp sjönk var det inte lika fatalt eftersom man kunde diversifiera risken genom att Ă€ga andelar i fler skepp đVad tĂ€nker du om förklaringen? Kom gĂ€rna med input, frĂ„gor och tankar för hur förklaringen kan förbĂ€ttras đ//Jan Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
31 Jan 20248min
Risk: det viktigaste att veta för oss som sparar i indexfonder | #343
Risk Ă€r âintrĂ€desbiljettenâ vi betalar för att fĂ„ möjlighet till avkastning pĂ„ vĂ„ra pengar. Det Ă€r risken att periodvis förlora pengar som gör att vi har tumregler för sparande som att pengarna dubblas vart tionde Ă„r, eller minnesregler som att âspara 1200 kr i mĂ„naden i ca 12 Ă„r för att fĂ„ ut ca 1200 kr i mĂ„naden resten av livetâ.Historiskt har ett lĂ„ngsiktigt sparande enligt forskningen varit ett bra sĂ€tt att fĂ„ sina pengar att vĂ€xa. Det finns mycket som talar för att det kommer vara sĂ„ Ă€ven i framtiden, men ingen kan förutsĂ€ga framtiden och det finns tyvĂ€rr inga garantier. DĂ€rför Ă€r det viktigt att man Ă€r medveten om de risker som Ă€r förknippade med sparande. Det Ă€r en av anledningarna till att i princip alla som arbetar inom finansbranschen â inklusive vi â alltid sĂ€ger en variation pĂ„:âž Allt sparande innebĂ€r en risk, du kan bĂ„de tjĂ€na och förlora pengar och det Ă€r inte sĂ€kert att du fĂ„r tillbaka hela det investerade kapitalet. ochâž Historisk avkastning Ă€r inte en garanti för framtida avkastning.Dessa tvĂ„ uttryck Ă€r viktiga, men i och med att de alltid nĂ€mns upplever jag Ă€ven att de Ă€r pĂ„ grĂ€nsen att bli uttjatade och har förlorat sitt vĂ€rde. DĂ€rför Ă€r dagens avsnitt en introduktion till det som vi tycker Ă€r viktigast att veta om risken vid ett sparande i indexfonder eller en fondrobot.Vi hoppas att du kommer gilla avsnittet!Jan och CarolineDe viktigaste punkternaRisk Ă€r intrĂ€desbiljetten vi betalar för att över lĂ„ng tid fĂ„ avkastning pĂ„ vĂ„ra pengarRisk gĂ„r inte att undvika, vi kan bara byta en risk mot en annan. PĂ„ kort sikt Ă€r börsen oförutsĂ€gbar och kan gĂ„ hur som helst, men den blir mer och mer förutsĂ€gbar ju lĂ€ngre sparhorisonten Ă€r. Ett enskilt Ă„r Ă€r det inget konstigt om vĂ€rdet varierar mellan -40% och +70%, dvs. ett spann pĂ„ över 110 procentenheter.Dessutom kan börsen gĂ„ back flera Ă„r i rad, vilket betyder att ackumulerad maximal nedgĂ„ng kan var vara minus 50-60%. Ăven de Ă„r som börsen slutar pĂ„ plus Ă€r sannolikheten i princip 100% att vi kommer ha haft en nedgĂ„ng. I snitt har den amerikanska börsen (=50% av en global aktieindexfond) tappat -14% inom ett Ă„r, trots att den slutat pĂ„ plus 33 av 44 Ă„r.Den bĂ€sta strategin som vi sparare kan ta Ă€r âJust. Keep. Buyingâ enligt forskningen sĂ„ som vi beskriver det i âSpara rĂ€tt och lĂ€tt 2024 (#339)âDet Ă€r vĂ€rt att ta risken eftersom över tid Ă€r sannolikheten för att gĂ„ plus över 90% och vi fĂ„r glĂ€dje av minnesregler sĂ„som 12-12-12-regeln och att pengarna dubblas ungefĂ€r vart tionde Ă„r.LĂ€nkarFölj diskussionenHela artikeln med grafernaInnehĂ„llsförteckning00:00:00 Intro00:04:27 Disclaimer om risk Ă€r ofta uttjatad00:09:15 PĂ„ kort sikt Ă€r börsen slumpmĂ€ssig00:11:17 Det gĂ„r ner Ă€ven inom Ă„ret00:17:01 Det kan gĂ„ ner flera Ă„r i rad00:22:35 Buffert för att hantera det emotionella vid svĂ€ngningar00:25:18 Ingen rullande 10 Ă„rs period sedan andra vĂ€rldskriget har haft negativ avkastning00:26:00 Det enskilda Ă„ret Ă€r avkastningen extrem00:30:29 Tiden Ă€r spararens bĂ€sta vĂ€n00:33:09 Sequence of risk00:38:08 Vad behöver hĂ€nda för att förlora 100 kr i en globala aktieindexfond?00:45:32 Sparhorisont det bĂ€sta sĂ€ttet att tĂ€nka kring risk00:51:47 Sparhorisont det sĂ€msta sĂ€ttet att tĂ€nka pĂ„... 01:03:42 Riskpremie Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
28 Jan 20241h 14min
Kortpodd: Buffert det viktigaste att veta | Sammanfattning av #342
I den hĂ€r videon fĂ„r du en sammanfattning av avsnitt 342 kring buffert pĂ„ 18 minuter. Bland annat vĂ„ra bĂ€sta tips, rĂ„d och tankar kring buffert. Du fĂ„r svar pĂ„ frĂ„gor som: âHur stor buffert ska man ha?â och âVar ska man ha sin buffert?Resonemanget kring buffert kan egentligen göras vĂ€ldigt enkelt. Det Ă€r dĂ€rför vi ofta i media ser artiklar om buffert som man kan sammanfatta som:-Börja med en buffert innan du börjar investera-Buffertens syfte Ă€r att skydda mot oförutsedda hĂ€ndelser och hjĂ€lpa dig med omstĂ€llning i livet-Ha en buffert pĂ„ minst 1 â 6 mĂ„nadslöner beroende pĂ„ din livssituation-Ha bufferten pĂ„ ett sparkonto med insĂ€ttningsgarantiDet Ă€r goda rĂ„d, de fungerar och de Ă€r klassiska rĂ„d av en anledning. Men vi tycker att Ă€mnet buffert förtjĂ€nar mer. Det finns sĂ„ mycket mer spĂ€nnande saker att nyfiket undersöka kring buffert. Huvudpunkterna frĂ„n avsnittet Ă€r:Varför Ă€r buffert viktigt?Buffert Ă€r primĂ€rt till för att hjĂ€lpa en till en bĂ€ttre nattsömn. Det handlar om att ha pengar för att kunna klara oförutsedda hĂ€ndelser, att ge sig sjĂ€lv en omstĂ€llningstid, kunna avbryta situationer man inte vill vara i eller sĂ€ga ja till drömmar som att jobba mindre, ta ledigt eller starta eget. Pengar som ger trygghet och frihet bĂ„de idag och imorgon.Hur stor buffert bör man ha?Den vanligaste tumregeln Ă€r 1 â 3 mĂ„nadslöner. Den Ă€r rimlig och bra pĂ„ en första övergripande nivĂ„. PĂ„ en djupare nivĂ„ Ă€r ett bĂ€ttre sĂ€tt att fundera pĂ„ 12 mĂ„naders utgifter minus alla garanterade inkomster under perioden (inkl. t.ex. a-kassa/inkomstförsĂ€kring) i form av fritt tillgĂ€ngligt kapital (ej nödvĂ€ndigtvis budget).De flesta har fel storlek pĂ„ sin buffertMin upplevelse Ă€r att de flesta (inkl. vi) har fel storlek pĂ„ sin buffert. De som inte ha buffert har för liten och de som sparar har mĂ„nga gĂ„nger för stor. Det behöver inte vara fel att ha en för stor buffert, men man bör vara medveten om alternativkostnaden som det innebĂ€r (bĂ„de inflation och förlorad avkastning).Hur ska man placera sin buffert?PĂ„ den enklaste nivĂ„n pĂ„ bankkonto med insĂ€ttningsgaranti. PĂ„ en djupare nivĂ„ kan man ha bĂ„de rĂ€ntefonder och aktieindexfonder.Vilka Ă€r nackdelarna med en stor buffert?De flesta av oss tar inte hĂ€nsyn till sannolikheten för att vi behöver hela bufferten pĂ„ Ă„rsbasis, alternativkostnaden det innebĂ€r eller att det finns andra sĂ€tt att lösa det, t.ex. om man har en stor portfölj eller möjlighet att ta upp lĂ„n (t.ex. kreditkort, vĂ€rdepapperslĂ„n eller konsumtionskredit).LĂ€nkar====Sammanfattning av det fördjupande avsnittet 342:https://youtu.be/dksulYPT4wUFölj diskussionen hĂ€r:https://rikatillsammans.se/forum/t/buffert-tips-rad-och-overkurs-342/72160Avsnittet som artikel pĂ„ bloggenhttps://rikatillsammans.se/buffert-2024/RikaTillsammans-programmet 2024:https://rikatillsammans.se/programmet/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
25 Jan 202418min
Buffert: tips, rĂ„d och överkurs đ° #342
HĂ€r fĂ„r du vĂ„ra bĂ€sta tips, rĂ„d och tankar kring buffert. Du fĂ„r svar pĂ„ frĂ„gor som: "Hur stor buffert ska man ha?" och "Var ska man ha sin buffert?", men du fĂ„r Ă€ven en fördjupning. Vi diskuterar nĂ€r man inte behöver buffert, hur man kan tĂ€nka kring buffert nĂ€r man har ett stort sparande, nackdelarna med buffert och hur man faktiskt kan ta smartare buffert-beslut. đBuffert kan göras vĂ€ldigt enkelt. De klassiska rĂ„den lĂ„ter:Börja med en buffert innan du börjar investeraBuffertens syfte Ă€r att skydda mot oförutsedda hĂ€ndelser och hjĂ€lpa dig med omstĂ€llning i livetHa en buffert pĂ„ minst 1 - 6 mĂ„nadslöner (snitt: 3 mĂ„n)Ha bufferten pĂ„ ett sparkonto med insĂ€ttningsgarantiDe Ă€r bra och klassiska av en anledning. Men vi tycker att Ă€mnet förtjĂ€nar mer. Det finns sĂ„ mycket spĂ€nnande att prata om kring buffert som sĂ€llan fĂ„r utrymme i media. Exempel Ă€r:Hur relaterar buffert till t.ex. mitt övriga sparande? Vad Ă€r alternativkostnaden för att ha en buffert? I form av t.ex. förlorad avkastning?Hur kan jag ta hĂ€nsyn till t.ex. möjligheten att jobba lite extra?Vad Ă€r sannolikheten för att jag faktiskt behöver bufferten?Ska jag amortera eller ha pengar i buffert?Det hĂ€r undersöker vi i dagens avsnitt som Ă€ven Ă€r en sammanfattning av mĂ„nga diskussioner i forumet och communityn. Vi hoppas att du gillar det, för det ger verkligen nĂ„gra riktiga tankespjĂ€rn. Som att t.ex. om man har en hög möjlighet att lĂ„na pengar, sĂ„ kan det faktiskt vara smartare att investera sin buffert och utnyttja lĂ„n för att lösa den akuta hĂ€ndelsen.För undvikande av missförstĂ„nd: de allra flesta borde ha 1-3 mĂ„naders utgifter som buffert pĂ„ ett sparkonto med insĂ€ttningsgaranti. Resonemanget om alternativkostnad och andra buffert-lösningen Ă€r överkurs nĂ€r man vet vad man gör och har kommit en bit pĂ„ sin ekonomiska resa.Som vanligt finns det en sammanfattning, bildspel och artikel pĂ„ lĂ€nkarna nedan.Vi ses i kommentarerna!Jan och CarolineLĂ€nkarPatreonArtikelnDiskussionenInnehĂ„llsförteckning00:00:00 Intro00:02:18 Buffert i media00:04:56 Ămnet förtjĂ€nar mer00:08:46 Buffert Ă€r lösning pĂ„ vissa problem00:10:31 Viktig information00:12:15 Buffert för trygghet och frihet idag samt imorgon00:13:20 Min flickvĂ€n trodde jag vĂ€nsterprasslade00:16:20 Syfte med buffert: komplettera mitt övriga sparande00:17:44 Syfte med buffert: frihetskapital & öka möjlighetsutrymmet00:21:47 Syfte med buffert: omstĂ€llningsmöjlighet i livet00:24:55 Faktorer som pĂ„verkar: utgifter00:31:07 Inkomsternas pĂ„verkan pĂ„ buffert00:42:14 Risktolerans, volatilitet & finansiell termometer00:47:39 Riskattityd och börsens pĂ„verkan pĂ„ mitt humör00:51:57 Var ska man placera sin buffert?00:56:44 Bra möjlighet att ta lĂ„n? Buffert kanske inte behövs dĂ„01:05:07 Modell: buffert pĂ„ sparkonto eller ha den investerad?01:10:04 Kan man lĂ„na billigt, dĂ„ bör man övervĂ€ga investera bufferten01:13:24 Olika typer pĂ„ buffert01:15:22 Akut- och likviditetsbuffert01:17:58 Buffert eller amortera?01:21:43 Sprinta igĂ„ng med en buffert01:25:22 Det Ă€r OK att anvĂ€nda sin buffert01:31:18 Hur stor ska bufferten vara?01:33:40 NĂ€r behövs INTE en buffert? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
21 Jan 20241h 37min
Rikedom i livet bortom pengar | Tankar om pengar och lycka #341
TĂ€nk om meningen med livet Ă€r att skapa minnen med mĂ€nniskor man tycker om och som man kan bli nostalgisk över som gammal. TĂ€nk om meningen med livet inte Ă€r att dö som rikast pĂ„ kyrkogĂ„rden? ĂndĂ„ Ă€r det dit de flesta av oss som sparar Ă€r pĂ„ vĂ€g... Ăven om vi pratar vĂ€ldigt mycket om privatekonomi, sparande och investeringar Ă€r jag ganska klar över att pengar inte Ă€r allt. Pengar Ă€r en resurs av flera (t.ex. tid, hĂ€lsa, energi m.m.) som vi har att balansera för att skapa ett rikt liv för oss sjĂ€lva - oavsett vad rikt innebĂ€r för just dig. Pengar löser vissa problem och skapar vissa möjligheter. Det Ă€r svĂ„rt att betala hyra med kĂ€rlek, samtidigt som det Ă€r svĂ„rt att anvĂ€nda pengar för att fĂ„ bra relationer. Min tro Ă€r att en vĂ€lmĂ„ende privatekonomi handlar om att en balans mellan trygghet och frihet idag och i framtiden. Samtidigt upplever jag att extremt fĂ„ sparar balanserat. VĂ€ldigt mĂ„nga sparar alldeles för lite och borde verkligen spara mer för framtiden. Men, ganska mĂ„nga - sĂ€rskilt hĂ€r pĂ„ RT - sparar ocksĂ„ alldeles för mycket. Jag inkluderad. DĂ„ kan man frĂ„ga sig - Ă€r det nĂ„got fel med att spara för mycket? Det direkta och rationella svaret Ă€r nej. Ju mer resurser, desto bĂ€ttre. BĂ€ttre med mer pengar Ă€n för lite. Eller? Ja, det Ă€r det som veckans avsnitt handlar om. đHĂ€lsningar,Jan och CarolineReflektionsfrĂ„gorOm du hade en liten pengamaskin, vad skulle du gjort mer (eller mindre) av i livet? Dvs. varför tycker du det Ă€r viktigt att spara?Vad tror du Ă€r anledningen till att du sparar sĂ„ mycket som du gör för framtiden?Vilka upplevelser vill du vara med om i olika perioder i livet? T.ex. 20-25, âŠ, 40-45, âŠ, 65-70, âŠ, 80-85 Ă„r. Ăr det för svĂ„rt, gör perioderna större pĂ„ 10 Ă„r eller "innan pension", "direkt i samband med pension" etc. Hur vill du att dina barn ska minnas dig? Vilka upplevelser vill du ha tillsammans med dem?Vad skulle göra ditt liv rikare om du lade mer / mindre pengar pĂ„?Vilka tids- eller möjlighetsfönster har du i ditt liv just nu som snart kanske stĂ€ngs?LĂ€nkarFölj diskussionenHela avsnittet pĂ„ hemsidanRikaTillsammans-programmetInnehĂ„llsförteckning00:00:00 VĂ€lmĂ„ende privatekonomi00:06:13 Teser om pengar00:12:30 Pengar Ă€r en resurs av flera00:14:22 Skulle du Buffett-vadet?00:17:34 Teser om lycka (och meningen med livet)00:22:49 Tar du frĂ„n den rike eller frĂ„n den fattige?00:26:10 Borde vi inte anvĂ€nda pengarna (istĂ€llet för att dö som rikast)?00:30:54 AnvĂ€nd en liten del av din 2023-vinst...00:35:36 Vad tror du Ă€r anledningen till att du sparar sĂ„ mycket?00:39:29 Ett rikt liv handlar inte om hur lite du kan spendera00:41:45 Ett rikt liv vilar pĂ„ tre ben - en dyktalb00:47:23 Om du hade pengamaskin - vad skulle du gjort mer / mindre av?00:52:30 Om inte pengar gör dig lycklig, dĂ„ anvĂ€nder du sannolikt fel00:56:02 Avkastning pĂ„ dina minnen 00:59:34 Börja tĂ€nka pĂ„ vilka upplevelser du vill ha, redan idag!01:02:13 Tidshinkar - vilka upplevelser vill du ha nĂ€r?01:08:04 RikaTillsammans-programmet 202401:12:16 Vad skulle göra livet rikare om jag la mer / mindre pengar pĂ„?01:15:18 Fem saker vi ofta Ă„ngrar som Ă€ldre01:19:15 Vilka Ă€r dina tids- och möjlighetsfönster just nu?01:20:58 VĂ„r personliga upplevelserĂ€nta Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
14 Jan 20241h 24min
Kortpodd: Rikedom i livet bortom pengar | Tankar pengar och lycka #341
TĂ€nk om meningen med livet Ă€r att skapa minnen med mĂ€nniskor man tycker om och som man kan bli nostalgisk över som gammal. TĂ€nk om meningen med livet inte Ă€r att dö som rikast pĂ„ kyrkogĂ„rden? ĂndĂ„ Ă€r det dit de flesta av oss som sparar Ă€r pĂ„ vĂ€g... Denna kortpodd Ă€r en sammanfattning av avsnitt #341 med samma titel. HĂ€r fĂ„r du de viktigaste resonemangen och guldkornen pĂ„ 15 minuter istĂ€llet för 1.5 timme. Lyssna gĂ€rna Ă€ven pĂ„ det lĂ€ngre. đâ€ïžLĂ€nkarFölj diskussionen i forumetHela avsnittet artikeln pĂ„ hemsidanRikaTillsammans-programmet Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
14 Jan 202415min
Kortpodd: BÀsta fonderna 2024 och hur du vÀljer ut dem | Sammanfattning av #340
Vilka Àr de bÀsta fonderna? Hur vÀljer man dem? Hur ska man tÀnka? Dessa tre frÄgor fÄr du svar pÄ denna kortpodd som Àr en sammanfattning av avsnitt #340 dÀr vi gÄr pÄ djupet. De viktigaste punkterna: Investera enligt forskningen: "MÄnadsspara regelbundet, lÄngsiktigt och automatiskt i en billig, bred, global och passiv aktieindexfond eller fondrobot. Balansera risken med rÀntor. Sitt dÀrefter still i bÄten. Var lat, passiv, oengagerad, ointresserad och oinloggad för att om 10-20 Är, sannolikt ha tjÀnat mer pengar Àn de flesta. Just. Keep. Buying. Helt enkelt."De tvÄ viktigaste urvalskriterierna Àr: 1) Placeringsinriktning som ska vara "bred", "passiv" och "indexnÀra" och 2) lÄg avgift med max 0.4% eller 0.2% inom en pensionslösning. Kriterier som man i princip aldrig ska vÀlja en fond pÄ Àr: 1) Historisk avkastning, 2) Fondbetyg, 3) Marknadsföringsstory, 4) BankrÄdgivares Äsikt och 5) Äsikt i sociala medier (ja, jag inser ironin). UtifrÄn det hÀr kan man sÀtta ihop en basportfölj för nÀr man har en lÄng sparhorisont pÄ 5-10+ Är som i tre nivÄer ser ut som: NivÄ 1. VÀlj en fondrobot som Àr en all-inclusive tjÀnst sÄ löser de allting. NivÄ 2. VÀlj en bred, billig, passiv och global aktieindexfond med max 0.4% i avgift (eller 0.2% inom pension)NivÄ 3. Kombinera en bred billig global aktiendexfond (ca 70%) med en bred billig och svensk aktieindexfond (ca 20%) och vÀlj dÀrefter en egen fond för de sista 10% t.ex. en tillvÀxtmarknadsfond, smÄbolagsfond, investmentbolagsfond eller nÄgot annat. För rÀntedelen kan man skapa en liknande basportfölj dÀr stegen ser ut som: NivÄ 1. VÀlj en fondrobot i kombination med sparkontoNivÄ 2A. VÀlj sparkonto med insÀttningsgarantiNivÄ 2B. VÀlj en billig, svensk, valutasÀkrad kortrÀntefondNivÄ 3. Kombinera en billig, svensk, valutasÀkrad kortrÀntefond tillsammans med en rÀntemixfond. NivÄ 4. Skapa en portfölj med olika nyanser för skydd, avkastning eller diversifiering, se forumet. Dessa tvÄ basportföljer kan du sedan kombinera för att lösa olika problem baserat pÄ risk och sparhorisont, du kan t.ex. ta 50% av aktiedelen och kombinera med 50% av rÀntedelen. DÄ fÄr man en jÀttefin balanserad portfölj för en sparhorisont om ca 5 Är. Förslag pÄ konkreta fonder per bank hittar du i forumet, lÀnk nedan, dÄ alla fonder inte finns pÄ alla banker tyvÀrr. VÄra förslag pÄ fondrobotar Àr LYSA eller OPTI och för de globala aktieindexfonderna: DNB Global IndeksAvanza GlobalStorebrand Global All-CountriesLÀnsförsÀkringar Global IndexSwedbank Robur Access Global index. m.fl. Avslutningsvis vill vi verkligen pÄminna om att allt sparande har en risk. Du kan förlora delar eller hela ditt kapital. Historisk avkastning Àr inte garanti för framtida avkastning. Om du har en frÄga, stÀll den gÀrna i forumet eller ta kontakt med en finansiell rÄdgivare, Àven tips pÄ dessa finns i forumet. Lycka till med ditt sparande,JanLÀnkarHela avsnitt 340 "BÀsta fonderna 2024"Lista med alla fonderna per bankSponsrade lÀnkarFondrobot LYSAFondrobot OPTI Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
13 Jan 202414min
