När Norrland blev Sverige

När Norrland blev Sverige

Norrlands integration i den svenska staten var en komplex och långvarig process som präglades av både framsteg och konflikter. Regionen gick från att vara en perifer del av riket till att bli en central del av Sveriges ekonomi och politik. Samtidigt förblev Norrland en plats av motstånd och kulturell mångfald, där olika folkgrupper fortsatte att forma sin egen identitet och historia.


Under tidig medeltid betraktades Norrland som ett avlägset och delvis okänt område för den svenska centralmakten. Regionens betydelse låg framför allt i dess rikedomar av naturresurser, särskilt pälsverk, som var en eftertraktad handelsvara i Europa. Den svenska statens närvaro var begränsad, men handel och lokala maktstrukturer spelade en viktig roll.


Detta är det andra av två avsnitt om Norrlands historia där programledaren Urban Lindstedt samtalar med författaren och historiepoddaren Robin Olovsson som är aktuell med boken Historien om Norrland – Dimmans land: från istid till hungerår.


De så kallade birkarlarna, en grupp handelsmän med kungligt sanktionerade rättigheter, blev en viktig länk mellan den svenska staten och Norrland under medeltiden. De fungerade som handelsmän och skatteindrivare i områden där centralmaktens kontroll ännu inte var etablerad. Genom sitt inflytande över handeln med samerna lade de grunden för en ekonomisk integration av regionen, även om detta ofta skedde på bekostnad av samernas självbestämmande.


Under Gustav Vasas regeringstid (1523–1560) började den svenska staten på allvar stärka sin kontroll över Norrland. Detta var en del av Gustav Vasas bredare projekt att skapa en stark och centraliserad stat. Norrland, med sina stora resurser av skog, malm och pälsar, sågs som en viktig tillgång för rikets ekonomi.


Ett viktigt steg i denna process var kronans övertagande av birkarlarnas rättigheter. Gustav Vasa avskaffade deras privilegier och inrättade i stället en mer direkt statlig kontroll över handeln med samerna. Samtidigt påbörjades en omfattande kartläggning av Norrlands resurser, och kronan började aktivt uppmuntra kolonisering av regionen. Svenskar från södra delen av riket lockades att bosätta sig i Norrland genom olika förmåner, vilket ledde till en gradvis förflyttning av svenska bosättare in i området.


Karl IX visade senare ett allt större intresse för Norrland. Och under den svenska stormaktstiden (1611–1718) blev Norrland en central del av rikets ekonomiska strategi. Naturresurser som skog, järnmalm och vattenkraft utgjorde grunden för Sveriges ekonomi och militärmakt. Gruvdriften i regioner som Bergslagen och Norrbotten expanderade snabbt, och Norrland försåg stormakten med de resurser som krävdes för att upprätthålla dess militära ambitioner.


Koloniseringen av Lappmarken, som påbörjades under 1600-talet, var en central del av denna ekonomiska expansion. Staten försökte integrera de nordliga områdena genom att etablera nybyggen och kristna den samiska befolkningen. Kyrkan spelade en viktig roll i denna process, och missionärer sändes ut för att sprida kristendomen och svenska värderingar. Samtidigt försökte staten stärka sitt grepp om regionens handel och naturresurser genom att införa skatter och andra administrativa åtgärder.


Musik: På min levnads afton av Hjort-Anders Olsson. Alan Ingall Soundcloud


Bild: illustration av aktiviteter hos samer och finnar: män som spetsar och röker lax.

Abstrakt/medium: 1 tryck: träsnitt. Historia om de nordiska folken, Wikimedia Common. Public Domain


Klippare: Emanuel Lehtonen

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt(659)

När Gustav Vasa krossade biskoparnas militära makt (nymixad repris)

När Gustav Vasa krossade biskoparnas militära makt (nymixad repris)

På medeltiden mobiliserades krigsfolk i Sverige genom lagstiftade skyldigheter. Vid sidan om bondeuppbåd hade biskoparna och städerna egna trupper. Men biskoparna hade inte alltid samma intressen som kungamakten och deras militära makt kom att krossas med ett riksdagsbeslut år 1525.Ett närmast permanent krigstillstånd tvingade fram en ny militär organisering. Inspirerad av Tyskland började Gustav Vasa att värva fotfolk för kunglig tjänst redan under upproret år 1521-1523. Bondeuppbåd kom att växlas över till värvade inhemska trupper som fick lön.I den nymixade reprisen av avsnitt 90 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Neuding Skoog, historiker vid Försvarshögskolan om hans hans doktorsavhandling I rikets tjänst.En av Gustav Vasas viktigaste insatser under sin regim var att han omorganiserade militären från en förhandlingsmodell med dem som hade våldsresurser till ett mer centraliserat militärväsenden med värvade trupper. Med tiden utvecklades de värvade trupperna till en betydligt större stående armé.Tidigare var staten beroende av att bönder och andra samhällsklasser för att ställa upp en krigshär. Genom att kungen värvade direkt utan förhandlingar med exempelvis bondeklassen stärktes kungamakten. Bönderna accepterade nyordningen för att de ville slippa tidigare perioders förödelse i krigens spår – de bytte frihet mot säkerhet.Bilder: Strider utanför Älvsborgs slott 1502 mellan ett västsvenskt bondeuppbåd till höger, och tyska landsknektar till vänster. Teckningen är gjord av det tyska ögonvittnet Paul Dolnstein.Musik: Lute piece, Soundblock Audio. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

22 Okt 202246min

Bonus: Därför är kvinnornas makt osynlig i historien (teaser)

Bonus: Därför är kvinnornas makt osynlig i historien (teaser)

Gå med i vårt gille och skaffa Adelns Ansvar för att höra hela bonusavsnittet. Instruktioner hittar du på: https://historia.nu/gillet Högadelns kvinnor kunde ha en viktigt informell makt under 1500-talet, där de upprätthöll kontakter och samlade in information. Men den informella makten kunde under extrema förhållande resultera i konspirerande till uppror och försvar av borgar och slott när maken hade dött.I detta bonusmaterial samtalar programledaren Urban Lindstedt med Anu Lahtinen, biträdande professor i historia vid Helsingfors universitet och aktuell med boken Ebba Stenbock – I maktspelets skugga.Bild: 1700-talsmålning som avbildar Kristina Gyllenstierna på altarskulpturen i Västerås domkyrka. Public Domain, Konstnär okänd, Nationalmuseet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

19 Okt 20221min

Ebba Stenbock – på förlorarnas sida i Vasaättens maktkamp

Ebba Stenbock – på förlorarnas sida i Vasaättens maktkamp

Ebba Stenbock (1550-1614) var slottsfru på Åbo slott år 1597 när Hertig Karls trupper belägrade slottet. Hertig Karls män imponerades av hennes mod när kanonerna talade, men hon tvingades betala ett högt pris för lojalitet med sin döde man Klas Fleming.I en tid av våldsam maktkamp mellan Hertig Karl och kung Sigismund hamnade Ebba Stenbock på den förlorande sidan genom sitt giftermål med ståthållaren i Finland Klas Fleming, som var lojal med Sigismund. Ebba Stenbock och hennes överlevande barn berövades sin egendom och sonen Johan avrättades 1599.I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Anu Lahtinen, biträdande professor i historia vid Helsingfors universitet och aktuell med boken Ebba Stenbock – I maktspelets skugga.Ebba Stenbock är kanske mest känd från Albert Edelfelts målning från 1878 ”Hertig Karl skymfar Klas Flemings liks som bygger på en tradition där Ebba Stenbock står upp mot Hertig Karls kränkning av den döde Klas Fleming. Själva skäggdragningen har säkerligen aldrig ägt rum.Ebba Stenbock (1550-1614) föddes in i den yppersta högadeln där pappan var riksråd och systern Katarina blev Gustav Vasas tredje fru. Ebba gifte sig 1573 med Klas Fleming – som kom att bli den mäktigaste mannen i den östra rikshalvan. Klas Fleming var var ökänd för sin brutalitet. Han slog ner bondeupproret Klubbekriget med stor grymhet och även hans ståndsbröder klagade på hans grymhet.Efter Johan III:s död år 1592 drogs Ebba Stenbock och hennes familj in i maktkampen mellan den nye kungen Sigismund och hans farbror, hertig Karl (den blivande Karl IX). Hertigen fick snabbt grepp om makten i det egentliga Sverige, men Klas Fleming, som var riksmarsk, amiral och ståthållare över Finland, fortsatte att försvara kungen Sigismunds position i östra delen av riket.Ebba Stenbock fungerade som rådgivare till Klas Fleming och hade troligtvis en mildrande effekt på sin brutale man. När Klas Fleming dog 1597, av sjukdom eller förgiftning, under striderna med Hertig Karl befanns sig Ebba Stenbock på Åbo slott som senare kapitulerade för Hertig Karl.Hertig Karl, senare Karl IX, var hämndlysten mot Klas Flemings familj. Sonen Johan Fleming avrättades i Åbo 1599, inte så mycket för det han gjort utan snarare för det han kunde tänkas göra i framtiden. Ebba Stenbock fördes till fångenskap i Stockholm och berövades all sin egendom. Lyssna också på Karl IX:s uppror, blodbad och näringspolitik samt Katarina Stenbocks liv mitt i striden mellan Vasasönerna.Bild: Hertig Karl, skymfande Klas Flemings lik, målning av Albert Edelfelt från 1878, Finlands nationalgalleri, public domain.Musik: When Bats Fly av Neil Cross, Soundblock Audio.Klippare: Emanuel LehtonenLäs mer om Ebba Gustavsdotter (Stenbock) i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Anu Lahtinen), hämtad 2022-09-17. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

19 Okt 202249min

Carl Michael Bellmans väg från lovande ämbetsman till gränslös underhållare (nymixad repris)

Carl Michael Bellmans väg från lovande ämbetsman till gränslös underhållare (nymixad repris)

Carl Michael Bellmans (1740-1795) betydelse för den svenska vistraditionen går inte att överskatta. Född in en välsituerad ämbetsborgarklass gick Bellman från lovande ung ämbetsman till en omtalad visdiktare och underhållare med stöd ända upp från Gustav III.Nästan lika kända som nationalskalden själv är karaktärerna som befolkade hans Fredmans epistlar och dryckesvisor. Här hittar vi den alkoholiserade urmakaren Jean Fredman, musikern Movitz, korpral Mollberg och den prostituerade Ulla Winblad tillsammans med gestalter hämtade från den bibliska, grekiska, romerska och fornnordiska mytologin.I den nymixade reprisen av avsnitt 89 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Carina Burman, docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet och aktuell med boken Bellman. Biografin.Småstaden Stockholm med omgivningar är fonden där Bellmans visor och liv utspelar sig. Född in i burgen ämbetsborgarskap kom familjens ekonomiska status sjunka långsamt ned i ekonomiskt moras. Det var också Bellmans stora skulder som tvingade honom att säga upp sin tjänst på Riksbanken. Efter Gustav III:s statskupp 1772 skrev Bellman hyllningssången Gustavs skål och med tiden skulle kungen Gustav III stötta Bellman.Adelskap var aldrig aktuellt eftersom han hade svårt för att veta vad gränserna i de finare salongerna gick. Hela hans vuxna liv präglades också av allvarliga ekonomiska problem.Bellman uppfann också en fantasiorden där alla medlemmar var svåra alkoholister. Statuterna var formulerade att ingen kunde bli medlem i denna Bacchi Orden, som inte minst två gånger hade legat redlös i rännstenen.Bellman var populär under sin levnad, men han dog utfattig och sjuk 55 år gammal. Någon gravsten restes inte förrän 1851.Musik: Ur vägen, ur vägen av CM Bellman, Fredmans sång 27 med Sven Scholander, Public DomainBild: Carl Michael Bellman i Sergels ateljé av Carl Larsson, Public Domain Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

15 Okt 202246min

Bonus: Miljonprogrammet efteråt (teaser)

Bonus: Miljonprogrammet efteråt (teaser)

Gå med i vårt gille och skaffa Adelns Ansvar för att höra hela bonusavsnittet. Instruktioner hittar du på: https://historia.nu/gillet Vad som har hänt med miljonprogrammet efter att det byggdes pratar vi om i bonusmaterialet till avsnittet Miljonprogrammet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

12 Okt 20221min

Miljonprogrammet – den sociala ingenjörskonstens kulmen

Miljonprogrammet – den sociala ingenjörskonstens kulmen

Miljonprogrammet var kulmen på social ingenjörskonst i Sverige där det byggdes över en miljon bostäder under åren 1965-1974. Ambitionen var att bygga bort bostadsbristen, modernisera bostäderna och allt till rimliga hyresnivåer.De nya bostadsområdena möttes snart av kritik som människofientliga, men faktum var det byggdes lika stor andel villor samt mindre flerfamiljshus som de höghus som fått symbolisera miljonprogrammet. Men oljekrisen 1973 minskade efterfrågan på nya bostäder och snart stod en stor andel lägenheter tomma i miljonprogrammen.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Erik Stenberg, biträdande professor vid Arkitekturskolan vid Kungliga tekniska högskolan. Han har forskat om miljonprogrammet i över 20 år.Ordet "miljonprogram" kommer från beslutet i riksdagen 1965 att det skulle byggas en miljon nya bostäder i Sverige under de kommande tio åren. Syftet var att bygga bort den stora bostadsbristen som präglat efterkrigstiden med moderna bostäder till rimliga priser. En tvårumslägenhet skulle inte kosta mer än en femtedel av en normal industriarbetarlön. Det utvecklades också ett industriellt byggande med färdiga element som tillverkats i industrier.När det svenska samhället förändrades med studentrevolten i slutet på 1960-talat och gröna vågen på 1970-talet började allt fler människor ifrågasätta den storskaliga bostadspolitiken, när sedan oljekrisen minskade efterfrågan på bostäder kom en stor andel av bostäderna i de nya miljonprogrammen att bli outhyrda.På plussidan finns fortfarande att trångboddheten byggdes bort, större ytor och moderna lösningar gav kvinnor helt nya möjligheter att frigöra sig från hemarbete. Ingen annanstans i världen byggdes bostäder av så hög kvalitet i den omfattningen.Ursprunget till Miljonprogrammet går att spåra tillbaka till den ambitiösa utredningen Bostadssociala utredningen 1933-1947 där det mesta utreddes grundligt när det kom till bostäder.Lyssna också på Så blev Sverige ett invandrarland – De första muslimerna.Bild: Akalla. Kvinnor med barnvagnar och barn på gångväg intill betonghus. Foto: Peter Gullers, Nordiska museets arkiv, Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND) Musik: Gotta Catch That Train av Zac Nelson, Storyblocks Audio Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

12 Okt 202246min

De mytiska finska korstågen eller hur Finland blev Sverige (nymixad repris)

De mytiska finska korstågen eller hur Finland blev Sverige (nymixad repris)

Hur Finland blev en del av Sverige under den tidiga medeltiden är omdiskuterat. När embryot till en svensk statsmakt utvecklas under 1200-talet blev det möjligt för svenskspråkiga att i organiserad form bosätta sig i nuvarande Finland.Vi vet att Finland omnämns första gången på svenska runstenar och i ryska krönikor från 1100-talet. Finland har skapades i en spänning mellan det som kom allt bli Sverige och Ryssland.I den nymixade reprisen av avsnitt 88 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet.Traditionell historieskrivning bjuder att Finland inlemmades i det svenska riket genom erövringståg. Det är en historia som passar både rikssvensk och finländsk nationalism. Men det finns inga säkra belägg för att det någonsin företagits regelrätta korståg i syfte att kristna finnarna. Att tre militära operationer mot Finland utkristalliserats och upphöjts till korståg passar den medeltida propagandan för att legitimera svensk värdslig och religiös makt i nuvarande Finland.Traditionellt räknar man med tre korståg. Det första, som knappast har hänt, ska enligt traditionen ha genomförts i mitten av 1100-talet till sydvästra Finland av Erik den helige och den engelskfödde biskop Henrik av Uppsala, senare Finlands skyddshelgon. Det andra företogs 1239 till Tavastland av Birger jarl och det tredje till Karelen 1293 av marsken Torgils Knutsson.Närheten till det likaså expansiva ryska furstendömet Novgorod gjorde att kolonisationen, kristnandet och etableringen av ett svenskt välde fick en stark militär slagsida. Borgar byggdes, resningar nedkämpades och plundringståg i gränstrakterna blev närmast rutin. Liknande scenarier utspelade sig inte i medeltidens Norrland eller Småland.Musik: Vaka Vanha Vainamoinen ur Kalevala framförd av John Soininen on November 5, 1939 i BerkelyBild: En avbildning från senmedeltiden av Erik den heliges och biskop Henriks korståg till Finland. Något som sannolikt aldrig hänt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

8 Okt 202244min

Bonus: Sämsta och bästa brittiska regenterna (teaser)

Bonus: Sämsta och bästa brittiska regenterna (teaser)

Gå med i vårt gille och skaffa Adelns Ansvar för att höra hela bonusavsnittet. Instruktioner hittar du på: https://historia.nu/gillet Storbritannien har haft många kungar och drottningar. Vi diskuterar vidare med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet om vilka varit de främsta och sämsta brittiska regenterna. Och frågan om vilka regenter som regerat längst i världen är svårare att besvara än ni tror.Vi funderar också lite på hur Charles III kommer att klara jobbet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

5 Okt 20221min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
en-mork-historia
p3-dokumentar
svenska-fall
nemo-moter-en-van
skaringer-nessvold
creepypodden-med-jack-werner
killradet
flashback-forever
hor-har
p1-dokumentar
kod-katastrof
p3-historia
fallen-som-forfoljer
dialogiskt
rss-sanning-konsekvens
aftonbladet-daily
vad-blir-det-for-mord
sanna-berattelser
rss-vad-fan-hande