Hopp om minskat plastskräp och frustration kring klimatåtgärder – så går det på världsmötena om miljön

I lördags hölls en konsert med 5000 i publiken, i Barcelona. Det var ett vetenskapligt experiment för att se om det går att ordna så stora publikevenemang på ett smittsäkert sätt. Tidigare har liknande gjorts i Nederländerna, och i lördags släppte de in 5000 på fotbollsläktare, också i vetenskapens namn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Samtidigt meddelade svenska regeringen att publiklättnaderna här, som var planerade, skjuts på framtiden, åtminstone till maj. Flera stora festivaler ställde in i veckan. Så i Vetenskapspodden fördjupar vi oss i de stora forskningsexperimenten med publik, och diskuterar om det överhuvudtaget går att trängas och ha roligt på ett smittsäkert sätt. Vi pratar med forskare i Spanien och Nederländerna, och statsepidemiolog Anders Tegnell ger sin syn på experimenten. Vi får också höra vad han tycker om de nya rön om hur vi bäst nyser, som kommit. Programledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérTekniker: Nisse Lundin

1 Apr 202146min

En sådan här meteorit har aldrig förr hittats i Sverige. Och det är första gången sedan 1950-talet som det dimper ner en rymdsten där vi sett hur den faller. Det gör den extra värdefull, och geologen Andreas Forsberg tycker det är viktigt att den inte hamnar i orätta händer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På lördagkvällen den 7 november förra året såg många människor i Sverige ett kraftigt ljussken över himlen, och sedan hördes ett muller. Allt från kärnkraftsolycka, kriminellt sprängdåd, till grannen som kör epatraktor, trodde folk. Men få började, som astronomen Eric Stempels, räkna sekunder och tänka att "det var kanske en bolid". Dagen efter var han ute i Upplandsskogarna och letade efter en nedfallen meteorit. Han var inte ensam - det kom fler meteoritjägare, också från andra länder, trots resebegränsningar och corona. Det blev en kamp om vem som skulle hinna först - forskare, amatörgeologer, eller någon mest intresserad av att såga upp den i bitar och tjäna pengar. Men det blev inte Eric Stempels som hittade den, utan en passionerad meteoritletande geolog, Andreas Forsberg, med hjälp av sin kompis Anders Zetterqvist. Vetenskapspodden handlar om den spännande jakten, varför just den här rymdstenen är så unik och historisk, och vad vi kan lära oss av rymdstenar. Och hur vi ska undvika att vi går under, om det skulle komma en riktigt stor, som på dinosauriernas tid. Medverkande: Niklas Clarksson, P4 Uppland och Björn Guner, Vetenskapspoddens producentProgramledare: Lena NordlundTekniker: Nisse Lundin

26 Mars 202146min

Generation Covid har de börjat kallas, de unga som idag ser sin vardag och framtid påverkas av restriktionerna, som för dem ofta innebär större förändringar än för folk mitt i livet. De upplever ensamhet och stress inför framtiden när deras liv - och deras kärleksliv - sätts på paus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Känslorna blir starkare när man är ensam så mycket som man är nu, och man mår sämre av ensamheten, säger en ung tjej som tog studenten i våras. Och vilket stöd man då har hemifrån gör stor skillnad, säger flera forskare som har studerat dagens situation för unga, och som oroar sig för bestående effekter i form av ökande sociala klyftor. I södra Europa drabbas många nu hårt ekonomiskt när deras extrajobb försvinner, berättar två av våra korrespondenter, och om den ökade psykisk pressen där de ungas vanliga sätt att hantera stressen genom umgänge med andra försvinner. Dejtandet och kärlekslivet påverkas förstås också. I pandemins början trodde många att sexlivet skulle bli mer intensivt och barnafödandet gå upp när så många var hemma tillsammans. Men en amerikansk studie om sexvanor under covid-19-pandemin visar att sexlivet tvärtom har minskat hos de flesta, oavsett om de är i ett parförhållande eller singlar. Samtidigt kan situationen inspirera till en del kreativa lösningar, större förståelse för våra egna behov, och kanske ett bättre internetdejtande, hoppas en av forskarna bakom studien. Medverkande: Caroline Kernen, korrespondent med ungt perspektiv Marie Nilsson-Boij, sydeuropakorrespondentYlva Carlqvist Warnborg, vetenskapsjournalist Programledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérLjudtekniker: David Hellgren

19 Mars 202146min

Ett år har gått sedan covid-19 definierades som pandemi. Redan då varnade läkare från det hårt drabbade Italien, för att inte resten av världen skulle hamna i det allvarliga sjukdomsläge som de var i, med överfulla sjukhus och patienter som inte kunde få vård. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag vill berätta om de misstag som skedde här och att det här verkligen är en förfärlig sjukdom, så att resten av världen kan göra annorlunda än vi gjorde i början, sa läkaren Lorenzo D'Antiga från Bergamo i mars 2020. Men lärde vi av dem? – Det korta svaret är nej, säger Ulrika Björkstén, Sveriges Radios vetenskapskommentator. Och det finns saker där vi hade kunnat inspireras mer från hur andra länder gjorde, säger statsepidemiolog Anders Tegnell. Testningen är ett sådant exempel, där det dröjde innan Sverige kom igång i stor skala:– Man kanske skulle ha gjort som danskarna gjorde, säger han i Vetenskapspodden. Lorenzo D'Antiga i Bergamo säger idag att när det gäller det rent medicinska området tog övriga världen snabbt till sig italiensk kunskap. Däremot blev det tydligt att ingen gjorde något åt att stoppa smittspridning förrän "smittan fanns i deras eget hus", som han säger. I Vetenskapspodden summerar vi vad forskningen lärt oss under året om att hindra smittspridning och får en utblick av Sveriges Radio korrespondenter på flera håll i världen. Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent, Marie Nilsson-Boij, Sydeuropakorrespondent, Lubna El-Shanti, Östersjökorrespondent och Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator.Programledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérTekniker: Olle Sjöström

12 Mars 202146min

Daniela Kalthoff på Naturhistoriska riksmuseet var med och avslöjade att det fanns falska exemplar av den utdöda blåbocken - ett ikoniskt och sällsynt djur på muséer runt om i Europa. Genom åren har människoskallar visat sig vara något annat än man trott, och inte ens ett elefantfoster som Linné studerade var det vi trodde. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nyligen kom ett pressmeddelande från Naturhistoriska riksmuseet där det stod "DNA avslöjar falska blåbockar". Blåbocken dog ut år 1800 och sedan dess har det bara funnits enstaka exemplar kvar på olika museer. Och i ett slag blev de ännu mer sällsynta - av tio undersökta blåbockar var det bara fyra som visade sig vara den utdöda antilopen. De andra var mindre ovanliga släktingar som lever kvar idag.Daniela Kalthoff är intendent och ansvarig för däggdjurssamlingarna på Naturhistoriska riksmuseet och var med och gjorde DNA-studien. Och blev glad över att det exemplar som de har var ett av världens fyra bevarade och bevisade fynd av blåbocken.– Vi är stolta över vår blåbock, säger hon, och nu har den alltså blivit ännu mer vetenskapligt värdefull.Genom åren har olika museifynd visat sig inte vara det vi trott från början. På Naturhistoriska riksmuseet finns till exempel ett gammalt elefantfoster i sprit, som kung Adolf Fredrik en gång köpte. Det använde Carl von Linné när han definierade och namngav arten indisk elefant. Men för några år sedan visade det sig vara en afrikansk elefant, i en studie där bland andra svenska paleogenetikern Love Dalén var inblandad. Till den historien hör också en gåta som involverar en kringresande elefant, ett elefantskelett i Florens, och en elefantteckning av självaste Rembrandt.I Vetenskapspodden diskuterar vi vad ny kunskap gör med gamla fynd, och tar dessutom upp rena förfalskningar som hamnade på museum utan att någon upptäckte sanningen.Programmet är en repris från 5 februari 2021.Medverkande: Tobias Svanelid, Vetenskapsradion Historia och Björn Gunér, Vetenskapspoddens producentProgramledare: Lena NordlundTekniker: David Hellgren

5 Mars 202146min

Sandra Siljeström ingår i det forskarteam som ska hjälpa NASA att ta prover på Mars. För första gången ska nämligen Mars-prover tas hem till jorden i jakten på livstecken och då är det viktigt att det blir rätt prover. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När NASAs Perseverance nu har landat på Mars har den som uppdrag att samla in prover som ska lagras i titan-aluminium-kapslar och så småningom transporteras tillbaka till jorden. Det är första gången någonsin vi tar hem material från den röda planeten, och tanken med det är att det ska gå lättare att analysera om det finns spår av liv där. Men eftersom det blir ganska få prover som reser hem igen är det viktigt att de är så bra som möjligt. Sandra Siljeström är astrobiolog och ingår i ett team på 15 personer som kallas "Returned sample scientists". De har som uppdrag just att välja ut optimala ställen att ta prover, som visar det forskare är intresserade av. Det dröjer tio år innan proverna kommer till jorden, men kanske är det då vi för första gången får ett bevis för att det har funnits liv på Mars. Om det inte går bättre och snabbare för den europeisk-ryska Mars-bilen i ExoMars-programmet. Den ska skickas upp först om två år, men har den skillnaden mot alla andra Marsfordon att den ska ta prover längre ner i marken - 2 meter ner kan de borra. Och de analysresultaten lär komma tidigare. I Vetenskapspodden hör vi mer om Sandras forskning och om "the insane engineering of the Persverance Rover" (som vi såg en film på Youtube som hette.) Medverkande: Björn Gunér och Lena NordlundTekniker: David Hellgren

26 Feb 202146min

Nu har rekordet för hur gammalt dna som kan analyseras slagits och det rejält. Från lite över 600 000 år till 1,2 miljoner år. Det är forskare från bland annat svenska CPG, Centrum för Paleogenetik, som analyserat prover från mammuttänder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tänderna har förvarats på ett forskningsinstitut i Moskva sedan de hittades på 1970-talet. Redan då anade forskare hur gamla de var, bland annat baserat på kunskap om det jordlager de hittades i. Och i femton års tid har Love Dalén och hans forskarkolleger fört diskussioner med de ryska forskarna om att få analysera dem, men det var först för att par år sedan tekniken var mogen. Det tidigare rekordet på hur gammalt dna som har kunnat analyseras kom från ett hästben som var någonstans mellan 600 000 och 700 000 år gammalt. Förutom den 1,2 miljoner år gamla tanden analyserades en som är 1,1 miljoner år och en som är 700 000 år. Resultaten visade också på en tidigare helt okänd mammutvariant, som sannolikt var en föregångare till de varianter som levde senare och som hittats i Sibirien och Nordamerika. I den här gamla arvsmassan kan forskarna se hur anpassningen till ett kallare klimat gått till, och om artbildningen bidrog till denna anpassning. De har sett att nästan alla de mutationer som påverkar fettlagring, temperaturreglering, hårtillväxt, lägre köldkänslighet och dygnsrytm fanns redan hos mammutar som levde för drygt en miljon år sedan, långt innan den ullhåriga mammuten uppstod.I Vetenskapspodden diskuterar vi vad den här nya kunskapen om evolutionen och till exempel djurens klimatanpassning kan betyda för djur som lever idag. Att kunna analysera så gammalt dna kan lära oss mycket mer om hur djur påverkats under olika svåra perioder i historien, och det kan hjälpa till även i dagens bevarandearbete.Dessutom kan det här inspirera forskargrupper som arbetar med gamla människosläktingar att försöka analysera äldre förmänniskor än vad vi gjort idag. Medverkande: Torill Kornfeldt, biolog, författare och vetenskapsjournalist och Björn Gunér, Vetenskapspoddens producentProgramledare: Lena NordlundTekniker: David Hellgren

19 Feb 202146min

Norske psykiatern Finn Skårderud skrev ett förord till en bok för 20 år sedan. En journalist tolkade texten som att vi alla föds med 0,5 promille för lite i blodet för att bli lyckliga, och skrev en artikel. Men hur ligger det till egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En "avis-and" eller en tidningsanka kallar psykiatern Finn Skårderud det – den tolkning som gjordes av hans förord till en italiensk bok från 1800-talet om vinets psykologiska verkningar. För en journalist tolkade hans text som en vetenskaplig teori om att vi föds med en brist på alkohol i blodet och skrev en artikel med rubriken "Två glas vin gör dig helt normal". Det blev början till en långlivad vetenskaplig skröna, som nu har hamnat i Thomas Vinterbergs succéfilm "En runda till". Men som "upphovsmannen" Finn Skårderud har mått dåligt av i 20 år. I Vetenskapspodden tittar vi närmare på vetenskapen bakom och varför det är omöjligt att stanna kvar på den sköna nivå som den första berusningen kan ge. Vi fördjupar oss också i rapporten "Alkohol och coronapandemin" om vad alkohol betyder både för hur sjuka vi blir och för smittspridningen. Sven Andréasson, professor i socialmedicin och en av rapportförfattarna hörs i Vetenskapspodden.Liksom Markus Heilig, professor i psykiatri, som forskar om nya sätt att angripa alkoholberoende.Dessutom om efterspelet till smittspridningen i skidorten Ischgl i österrikiska Tyrolen. Många smittades på alkoholindränkta afterski-partyn med mycket trängsel. Medverkande: Caroline Salzinger, utrikeskorrespondent, Annika Östman, medicinreporter och Björn Gunér, Vetenskapspoddens producentProgramledare: Lena NordlundTekniker: Nisse Lundin

12 Feb 202146min