Sniglarnas vintervanor och bilder från riktig skog i norr
Naturmorgon30 Nov 2024

Sniglarnas vintervanor och bilder från riktig skog i norr

Vi möter fotografen Robin Eriksson Franzén i gammelskogen i Gällivare. Vi hör om sniglar, mossromantik och höghöjdsdramatik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Efter mötet med riktig skog i Norrbotten var han fast, fotografen Robin Eriksson Franzén. Nu arbetar han sen sju år med ett filmprojekt som ska visa varför gammelskogen är värd att bevara. Vår fältreporter Alexander Linder träffar honom i snöklädd granskog vid en eld utanför Gällivare. Det blir tal om skönheten i snöklädda granar, övernattningar i bister kyla och tjusningen med att vistas ensam i skogen.

Vart tar sniglarna vägen på vintern? Naturmorgons Karin Gyllenklev följer med Ted von Proschwitz, blötdjursforskare vid Göteborgs Naturhistoriska museum, för att höra hur sniglar och snäckor överlever kalla vintern. De har lite olika knep, en gömmer sig i en liten lerhåla där väggarna stärkts med slem, en annan tillverkar ”vinterlock”. Och under en murken trästock hittar de en liten snäcka som är mördarsnigelns stora skräck.

Mossig konst visas just nu på naturum i Kristianstad vattenrike. Stora virkade stubbar och mossor, verklighetstrogna men i broderi. Det är konstnären och virkerskan Sandra Magnusson som inspireras och facineras av skog, i sin konst.

En sändarförsedd kustpipare flög på 3000 meter höjd, mot sin häckningsplats i Sibirien. Över Skåne tog resan slut. Sändaren hittades intill en pilgrimsfalks bo. Åke Lindström, biologiprofessor vid Lunds universitet, berättar om hur forskarnas spionutrustning på migrerande djur ger oväntad kunskap.

Veckans kråkvinkel står Thomas Öberg för.

I studion finns programledare Mats Ottosson.

Avsnitt(500)

Östersjöns sötaste del och drömmar om lax

Östersjöns sötaste del och drömmar om lax

Vi sänder från Bottenviken och undersöker livet där. Vi hör också om laxdrömmar - både om att fånga storlaxen och få se laxarna vandra upp i Dalälven. Programledare är Karin Gyllenklev. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På lördag dyker vi ner i den sötaste delen av Östersjön, nämligen Bottenviken. Men hjälp av båt, vattenkikare, räfsa och vadarbyxorna ska vår fältreporter Thomas Öberg och marinbiologen Linnea Bergdahl undersöka livet på botten. Där lever växter som knappast hör till allmänbildningen att kunna; vattenpest, knoppslinga, spädnate, borstnate, hårmöja och mattslinke till exempel. Hur mår Bottenvikens bottnar? Och är det höstfärger där nere? Vad gäller höstfärger så tar vi oss an två mysterier. Hur vet träden att det är höst och dags att byta färg? Och hur kommer det sig att gran och tall kan vara gröna året om? Stefan Jansson vid Umeå Universitet berättar senaste nytt om detta. Vad innebär regeringens budgetproposition för 2021 för naturen? Vi ringer upp Björn Risinger, generaldirektör på Naturvårdsverket. Vi stöter också på en ny svamp i Sverige som inte passar så bra i svampkorgen och som man absolut inte vill ha som gräshoppa. Och så handlar det om att försöka rädda en älv. Innan kraftverksutbyggnaden var Dalälven en av de viktigaste lekområdena för vild östersjölax. Men nu kommer laxarna bara några kilometer in i älven innan de bokstavligen slår pannan i betongen. Vi får berättelsen om en mans kamp mot de stora bolagen och ekonomiska intressen, en slags Davids kamp mot Goliat. En som drömmer om att fånga vild storlax, åtminstone en gång i livet, är författaren Mikael Niemi. Han kåserar om sitt årliga försök, den här gången blir annorlunda.

26 Sep 20201h 35min

Sillen spelar roll

Sillen spelar roll

Sillen spelar huvudrollen i Naturmorgon som sänder hela programmet från Tjärnö marina laboratorium. Både i sitt eget ekosystem och för Bohusläns kulturhistoria. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På lördag ägnar vi hela Naturmorgon åt en art som påverkat långt mer än sitt eget ekosystem: sillen. Med ojämna mellanrum har havet fyllts med mängder av sill och förstås påverkat såväl andra fiskarter som plankton. Ja, sillen är av avgörande betydelse för både Atlantens och Östersjöns ekologi. Men svallvågorna från sillstimmen har också nått långt upp på land. De stora sillperioderna har skrivit viktiga delar av Bohusläns moderna historia. När sillen gick till blomstrade ekonomin, och mycket folk flyttade hit för att jobba på trankokerier och sillsalterier. Sillens spår syns även i naturen. Bohusläns kala klippor är ett arv från sillen eftersom så mycket trä behövdes till allt från silltunnor till byggnader. Nu i sommar har det bubblat rejält i Västerhavet. Är det en ny sillperiod på gång, eller bara ett tillfälligt fenomen? I programmet, som sänds från Tjärnö marina laboratorium, försöker vi komma sillen inpå livet. Och strömmingen - för hur är det, är det egentligen någon skillnad på sill och strömming? Till vår hjälp har vi bland andra Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi vid Göteborgs universitet, Leif Andersson, professor i funktionsgenomik vid Uppsala universitet, marinbiolog Christin Appelqvist på Tjärnö marina laboratorium, museipedagog Jan Uddén vid Bohusläns museum, och Per Hallén, forskare i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet. Programledare är Jenny Berntson Djurvall och reporter Joacim Lindwall.

19 Sep 20201h 36min

En livsviktig myr och Naturmorgons 30-årsdag

En livsviktig myr och Naturmorgons 30-årsdag

Vi sänder från en myr av norrländska mått - fast i Halland: Långhultamyren. Och så firar vi att Naturmorgon sänder sitt 1560:e program och alltså fyller 30 år. Programledare är Joacim Lindwall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Morgonens fältreporter Lena Pettersson sänder från en krockkudde. Ja, myren är nämligen naturens egen krockkudde: den skyddar mot både torka och översvämning, samlar upp och håller fast koldioxid och minskar på sätt påverkan på klimatet, och den är dessutom hem för en mängd växter, djur och insekter. Krockkudden i det här fallet heter Långhultamyren och ligger i östra Halland, nära gränsen till Småland. Henrik Malm, naturvårdsförvaltare på Länsstyrelsen i Halland berättar om arbetet för att rädda och restaurera den här stora våtmarken. Och så firar vi en 30-åring - vårt eget program. Den 15 september 1990 sändes det allra första Naturmorgon och nu är vi framme vid avsnitt nummer 1 560. Vi lyfter varsamt fram några guldkorn ur det bågnande arkivet. Ett sådant är när programledare Lasse Willén intervjuade nioåriga Carolina Larnett om koltrastfamiljen som flyttat in i bokhyllan. Nu - 21 år senare - ringer vi upp Carolina igen för att höra hur hon mindes den där stunden i radion och hur det gick för koltrastarna. Veckans kråkvinkel blir också den ett arkivfynd: Anders Börjeson sjunger sitt lov till allt som är blött. Programledare är Joacim Lindwall.

12 Sep 20201h 36min

Att leva av skogen på många olika sätt, och en kväll med flodkräftorna i Råneälven

Att leva av skogen på många olika sätt, och en kväll med flodkräftorna i Råneälven

Granskott, björksav och upplevelser. Vi träffar skogsägare som söker nya vägar att tjäna pengar på skog. Och så möter vi flodkräftan i augustikvällen. Programledare är Mats Ottosson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den här morgonen träffar vi några skogsägare som provar andra sätt att få inkomster från skogen än det gängse. Vår fältreporter Lena Näslund finns hos Ola Engelmark och Lena Embertsén i deras skog i Sörmland. Ola har bland annat skrivit boken "Skogen på andra sidan hyggena". Vi möter också naturturistentreprenören och småskogsägaren Jessica Sannö som letar efter en väg mellan skyddad skog och den traditionella produktionsskogen. De är alla medlemmar i den nybildade föreningen Skogens mångbruk. Och så åker vi ut på Råneälven i Norrbotten en augustikväll. Här finns nämligen flodkräftor som planterades ut för över 50 år sedan, och hit har kräftpesten inte nått. Reporter Thomas Öberg följer med Andreas Broman, Sara Elfvendahl, Frida Elfvendahl och Selma Elfvendahl på kräftfiske och får lära känna flodkräftan som trivs bakom de stora stenarna i älven. Nu går flyttfågelsträcken söderut. Kärrhökar, falkar och andra rovfåglar seglar på septembervindarna och vi vänder blickarna uppåt tillsammans med skådarna Barbro och Lennart Risberg. Platsen är Söräng i västra Gästrikland. Hur beskriver man ett fågelläte man inte kan identifiera? Arne Perschel i Torsby försökte så här: "ett tiotal toner som mot slutet stiger nästan en oktav i tonhöjd. Lite trastlik, väldigt klar och ren, något ödsligt" och hörde av sig till oss för att höra om vi kunde förklara vad det var. Svårt! Vi ringer upp Arne för att höra hur det gått med hans detektivarbete. I veckans kråkvinkel följer vi med Lena Pettersson ut i en kohage där hon rullat in sig i en filt i en kohage med förhoppningen om att få se ett stjärnfall. Programledare är Mats Ottosson.

5 Sep 20201h 35min

Blommande ljunghed och ett bra år för skräntärnan

Blommande ljunghed och ett bra år för skräntärnan

Vi sänder från en av de få ljunghedar som finns kvar i Europa - Näsbokrok i Halland. Och får en inblick i skräntärnans resvanor och vardagsliv. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De täckte en gång hela Atlantkusten från Portugal i söder till Norge i norr – ljunghedarna som just nu blommar som bäst. I dag finns bara små bitar kvar. En av dem är halländska Näsbokrok och där finns vår fältreporter Helena Söderlundh på lördag morgon. Här förenas natur och kultur i Europas äldsta människoskapade landskap, hem för en rad rödlistade arter. Vi träffar Mattias Lindholm, ljunghedsforskare, Carina Lundqvist och Mikael Larsson från Länsstyrelsen i Halland. Hör om ett spännande historiskt jordbrukslandskap, idag en av Europas mest hotade naturtyper. Och så följer vi med fågelföreningen Tärnan ut till Hållen, ett skär längst ut i Bråviken där världens största tärna häckar. Med kamera och gps-sändare vet man nu en hel del om skräntärnornas liv. Som att tärnan Stella övervintrar i Spanien medan Astrid föredrar Västafrika, och att det verkligen är havsörnen som är det största hotet mot de nyfödda ungarna. Men efter flera tuffa år har skräntärnorna nu haft en riktigt bra sommar. Tidigt en morgon väcktes Anna Oskarsson och Alexander Åhlund i Tvååker av ett "Mamma och pappa, det är en uggla och en igelkott i trädgården!" Och det var inte vilken uggla som helst, det var en berguv. Vi ringer upp Anna, och kollar också med Lotta Berg, ordförande i Birdlife Sverige, om det är vanligt med berguvar i trädgården. En stubbe i sommarstugeträdgården - kan den vara så spännande? Jodå. Förra veckan artade stekelexperten Niklas Johansson en ovanlig rovstekel i en sådan. Och nu har han hittat fler fynd i samma stubbe... Och vilka böcker behöver en svampentusiast inför hösten? Artbibliotekarierna Didrik Vanhoenacker och Moa Pettersson ger sina bästa tips. I veckans kråkvinkel kräver Tina-Marie Qwiberg upprättelse för fibblorna. Varför finns det inga fibblor i våra sommarsånger, till exempel? Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

29 Aug 20201h 35min

Stora Sjöfallets tallurskog och det oväntade stekelfyndet

Stora Sjöfallets tallurskog och det oväntade stekelfyndet

Vi sänder från tallurskogen i Stora Sjöfallets nationalpark med fokus på bland annat rovdjur och svamp. Och så är vi med när Mats Ottosson gör sitt livs största artfynd. Programledare är Joacim Lindwall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På lördag sänder vi från Stora Sjöfallets nationalpark i Laponia världsarv. Fältreporter Thomas Öberg rör sig i den mäktiga tallurskogen vid fjällets rand. Med sig bland de krokiga tallarna har han Jan-Erik Nilsson, som arbetat som naturbevakare och rovdjursinventerare och som numera ägnar det mesta av sin tid åt att fotografera Laponias urskogar och dess liv, samt Sonja Kuoljok, väl förankrad i den samiska världen med svampar som sitt stora intresse. Och så fortsätter vi följa Naturmorgons Mats Ottosson i hans kartläggning av arter runt det hyrda fritidshuset i Östergötland. Nu har turen kommit till steklarna och den inbjudna experten heter Niklas Johansson. Och den här gången gör Mats sitt livs största fynd! Niklas Johansson ska också hjälpa oss att reda ut vilka insekter som arbetar intensivt med att fånga och samla flugor i en gammal ekstubbe på Gunnar Johanssons sommarstugetomt. En stubbe som också fungerar som tvättställ och går under namnet ”Tegnellstubben”. Tidigare i somras pratade vi med Anette Englund som efter 30 år lyfte på locket till en gammal brunn som finns vid hennes stuga i Varbergstrakten. Döm om hennes förvåning när hon upptäckte några mörka slingrande ”varelser” där nere. Kan det ha varit brunnsålar, var frågan då. Nu har det framkommit nya uppgifter – Anette har nämligen lyckats fånga en av ”varelserna”. Vi ringer upp en ny expert för att få svar. Flera lyssnare har hört av sig och undrar vad det är för rött, lite grönt och spretigt de hittat på rosenbusken i sommar. Vi berättar vad det är och nosar på den spännande historien bakom kreationerna. Och vi hittar veckans vemodiga kråkvinklare Helena Söderlundh i blåbärsskogen. De välsignade bären som får symbolisera alla våra drömmar om den perfekta sommaren. Programledare är Joacim Lindwall.

22 Aug 20201h 35min

Huggormar på Holmögadd och trålning i skyddade havsområden

Huggormar på Holmögadd och trålning i skyddade havsområden

Vi sänder från ön Holmögadd i norra Kvarken där huggormar och många intressanta växter trivs. Och vi berättar om att hårdare regler för fiske är på gång i marina skyddade områden. Programledare: Karin Gyllenklev. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu på lördag står botanik och herpetologi på dagordningen. Vår fältreporter Maria Viklands är på ön Holmögadd i norra Kvarken. Hur kommer det sig att huggormar verkar trivas så bra på ön? Det frågar vi zooekologen Bent Christensen. Och vad växer så långt från land? Västerbottens botaniska förening har inventerat floran på ön i sommar och växtekologerna Åsa Hagner och Hans Gardfjell berättar vad de sett. Dessutom är det tjugo år sedan militären la ner verksamheten här och sjutton år sedan den siste fyrvaktaren flyttade härifrån. Vad kan flora och fauna berätta om att det bott människor här? Vi undersöker också vad det betyder att ett havsområde är skyddat - som exempelvis nationalpark eller Natura 2000-område. Det kan vara tillåtet att fiska och även bottentråla. Men det ska nu regleras hårdare, berättar Lena Tingström från Havs- och vattenmyndigheten. Vi möter också forskaren och marinbiologen Tomas Lundälv som dokumenterat hur bottnarna ser ut där det trålats - som ett månlandskap där koralldjur och växter slås sönder. Hur gör man om lägenheten blir alldeles för varm på sommaren? En del står bara ut, andra kanske köper en fläkt men Maria i Lund valde att flytta ut på balkongen. I över tio år har hon sovit där sommartid. Det är inte bara svalkande utan även ett sätt att uppleva naturen. Framför allt uppskattar hon fågelupplevelserna. Prutgässen som flyger över henne natt efter natt och den där lilla fågeln som landade på hennes huvud när hon slumrade och krafsade i hårbotten. En mus som står upp mot en katt, tillhör det vanligheten? Och varför snurrar den lilla näbbmusen runt som en hysterisk karusell i jakten på sin egen svans? Är det en dans eller är den sjuk? Biologen Jeroen van der Kooij hjälper oss att svara på lyssnarfrågor om möss och näbbmöss. Myror lever tätt inpå varandra men ändå är det sällan en myrstack slås ut av sjukdom. Vi ringer upp myrexperten Katja Bargum för att höra om de hygienska myrorna som tvättar både händer och kropp konstant – med inbyggda nagelborstar! – och tillämpar både stängda gränser och karantän. Och så kåserar en kissnödig Joacim Lindwall över hur svårt vi människor gjort det för oss ibland, till exempel när det kommer till att göra något så naturligt som att lätta på trycket i blåsan. Programledare är Karin Gyllenklev.

15 Aug 20201h 35min

Nidingens flyttfåglar i väster, kornsparvar i söder – och en ny blåhake

Nidingens flyttfåglar i väster, kornsparvar i söder – och en ny blåhake

Fältreportern besöker Sveriges västligaste fågelstation. Vi möter också kornsparven "skräpfågeln" som blev en sällsynthet, och uppmärksammar årets genombrott: den vitstjärniga blåhaken. Programledare: Mats Ottosson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nidingen, ön med de tre fyrtornen utanför norra Hallands kust, är den plats dit fältreporter Lena Näslund beger sig denna morgon i sällskap med fågelskådaren Tommy Järås. Om vädret tillåter landstigning, vill säga. På Nidingen finns Sveriges enda koloni med tretåiga måsar, men det är framförallt en fin flyttfågellokal. Kanske ser vi de första sydsträckande fåglarna för året denna morgon. Det handlar mycket om fåglar även i övrigt i programmet. Naturmorgons Jonatan Martinsson har följt med inventerarna Peter Olsson och Richard Bergendahl samt Måns Bruun från länsstyrelsen som försöker lära känna kornsparven, denna fågel som var vanlig i sydligaste Sverige under 1800-talet, men som nu klamrar sig fast på några få platser, främst kring Kåseberga längst i sydost. Och vi pratar med fågelkännaren Reino Andersson som berättar att 2020 varit det stora genombrottsåret för den vitstjärniga blåhaken. I trakten av Falköping hittade Mari Friberg och Jan Johansson något mycket märkligt under en promenad: en snäcka som såg ut att ha en pulserande fyr i varje tentakel. Det finns en rafflande förklaring till denna märkliga syn som snäck-experten Jonas Roth kommer att berätta mer om i programmet. I veckans kråkvinkel funderar författaren Mikael Niemi över att smygandets konst verkar vara på väg att dö ut. Programledare är Mats Ottosson

8 Aug 20201h 35min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
det-morka-psyket
rss-vetenskapsradion-2
hacka-livet
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
bildningspodden
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
medicinvetarna
sexet
rss-vetenskapsradion
vetenskapsradion
paranormalt-med-caroline-giertz
naturmorgon
modern-psykologi-podden
ufo-sverige
a-kursen