Katarina Stenbocks liv mitt i striden mellan Vasasönerna (nymixad repris)

Katarina Stenbocks liv mitt i striden mellan Vasasönerna (nymixad repris)

Den vackre Katarina Stenbock var bara 17 år när hon blev den åldrande kungen Gustav Vasas tredje hustru. Den sjuklige Gustav Vasa dog bara åtta år senare, men som änkedrottning fick en viktig roll att medla mellan högadeln och regenterna efter Gustav Vasa.


När den åldrande Gustav Vasa fattade tycke för Katarina Gustavsdotter Stenbock (1535–1621) var hon bara 16 år gammal. Som dotter till kungens riksråd Gustaf Olofsson Stenbock och Birgitta Eriksdotter Leijonhufvud var hon född in i den svenska högadeln. I en tid när giftermål byggde viktiga allianser var det knappast utrymme för Katarina att protestera, även om traditionen säger att Katarina flydde ut i skogen när Gustav Vasa kom för att be om hennes hand.


I det nymixade tionde avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Karin Tegenborg Falkdalen, historiker och författare till boken Vasadrottningen – En biografi om Katarina Stenbock 1535-1621.


Katarina Stenbock föddes på Torpa i Västergötland, den Stenbockska ättens stamgods, vid sjön Åsunden. Torpa stenhus är en av de få bevarade medeltida borgar i Västergötland, och förmodligen växte Katarina upp i denna byggnad.

Hon levde i en orolig tid präglad av uppror, utmanad kungamakt och krig. Katarina var bara 25 år gammal då hon blev änkedrottning. Hon hann med fem nya kungar och dog först under Gustav II Adolfs tid. Hon tvingades sitt liv igenom balansera mellan kungamakt och sina högadliga släktingar.

Gustav Vasas planer att gifta sig med Katarina Stenbock kritiserades av prästerskapet eftersom det när släktskapet mellan Gustav Vasa andra hustru Margareta. Katarina var den avlidna drottning Margaretas systerdotter. Men Gustav Vasa var inte den som accepterade ett nej och tids nog stod bröllopet i Vadstena.


Efter att drottning Margareta dött var Gustav Vasa ensam med en stor barnaskara. Äldst var den 17-årige Erik från äktenskapet med Katarina av Sachsen-Lauenburg, sedan följde Johan 13 år, Katarina 12 år, Cecilia 10 år, Magnus 9 år, Anna 6 år och Sofia 3 år, samt de båda minsta, Elisabeth och Karl, som bara var 2 respektive knappt 1 år gamla.


Några barn fick Katarina med Gustav Vasa och efter åtta års äktenskap blev hon änka. I början av 70-talet tänkte hon gifta om sig med hertig Frans av Sachsen-Lauenburg, men projektet strandade på motstånd från dennes äldre broder, gift med hennes styvdotter Sofia.


I egenskap av änkedrottning hade Katarina en stark ställning inom klanen Stenbock som var en av de ledande klanerna i Sverige under den tiden. Katarina hade också en nära relation med de flesta av Gustav Vasas barn, förutom Karl som länge kämpade för att komma åt Katarinas förläningar.


Katarina var inblandad i en långdragen konflikt med hertig Karl om rätten till Strömsholm. Karl menade att han hade rätt till Strömsholm därför att den låg inom hans hertigdöme, medan Katarina menade att hon hade fått ett muntligt löfte av Gustav Vasa om att det var just Strömsholm som skulle bli hennes änkesäte, även om testamentet inte nämnde namnet på en specifik gård. Karl medgav att Gustav Vasa hade gjort ett sådant muntligt löfte, och att Katarina hade avtvingat löftet på dödsbädden och därmed hade missbrukat sin ställning.


1569 hade Katarina tvingats lämna ifrån sig alla sina gårdar inom Karls hertigdöme utom Strömsholm. Inför sitt giftermål 1579, krävde Karl återigen Strömsholm och hotade enligt Katarina med att besätta gården med våld om hon inte utrymde den åt honom. Hon fick då stöd från Johan III, som bekräftade att Gustav Vasa på sin dödsbädd hade avkrävt sina söner ett muntligt löfte om att det...

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt(657)

Våldets väg - Tredje rikets uppkomst (del 1)

Våldets väg - Tredje rikets uppkomst (del 1)

Kejsardömet Tysklands nederlag i första världskriget skapade en bitter brygd som blev grunden för nazisternas maktövertagande 15 år senare. Trots tidiga motgångar kunde nazisterna senare ta makten med en kombination av gatuvåld mot politiska motståndare och framgångar vid valurnorna i den ekonomiska krisens kölvatten. Weimarrepubliken, som uppstod i ruinerna av kejsardömet, fick aldrig den legitimitet som behövdes och misslyckades med att hantera massarbetslösheten efter börskraschen år 1928. Den ekonomiska kollapsen skapade utrymme för politisk extremism på både vänster och högersidan. I avsnitt 113 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet. Den ekonomiska utvecklingen i Tyskland efter första världskriget tyngdes av stora krigsskadestånd med hyperinflation och massarbetslöshet till följd. När ekonomin i mitten på 20-talet återhämtade sig tappade nazisterna mark. Men efter börskraschen 1928 kunde nazistpartiet gå från ett obetydligt extremistparti för missanpassade till Tysklands största parti. På den andra sidan på den politiska skalan inväntade kommunisterna kapitalismens sammanbrott och fruktan för en kommunistisk revolution fick konservativa, som längtade tillbaka kejsartidens auktoritära samhälle, att acceptera Hitler som en kontrollerbar lösning på anarki. Nazisternas hänsynslöshet matchades bara av nationalisternas naivitet ifråga om politiskt samarbete. Samtidigt gjorde kommunisternas och socialdemokraterna ömsesidiga fientlighet ett brett politiskt motstånd på vänstersidan omöjligt. Medelklassens rädsla för kommunisterna och de demokratiska partiernas oförmåga att samarbeta gjorde resten. Ännu viktigare var att nazisterna var helt hänsynslösa i fråga om gatuvåld och att bryta mot politikens uppförandekod. Musik: Richard Wagner's opera Götterdämmerung: Siegfrieds begravningsmarsch av the United States Marine Corps Band, creative commons; Wiki Media. Bild: Nazistisk milis vid Ölkällarkuppen i München år 1923. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

29 Juli 20201h 8min

Sexdagarskriget 1967 – när kartan i Mellersta Östern ritades om

Sexdagarskriget 1967 – när kartan i Mellersta Östern ritades om

Den 5 juni 1967 gick israels flygvapen till anfall mot Egypten, Syrien och Jordanien. På några timmar hade Israels grannländers flygvapen utplånats. Med israeliskt flygherravälde och bättre tränade trupper kunde sedan Israel erövra både Sinaihalvön, Gazaremsan, Västbanken och Golanhöjderna. Kartan i Mellersta Östern var omritad. När Sexdagarskriget bröt ut år 1967 var det efter årtionden av starka spänningar mellan Israel och sina arabiska grannar. Kriget omformade hela Mellersta Östern och vi lever idag med följderna av kriget. I avsnitt 112 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med författaren och militärhistorikern Marco Smedberg som har skrivit många böcker om militärhistoria och är reseledare för resor till konfliktplatser. På sex dagar lyckades den israeliska krigsmakten slå ut alla sina fiender i närområdet som Egypten, Syrien och Jordanien. Israel erövrade Västbanken, Sinaihalvön och Golanhöjderna. Kriget 1967 resulterade i att israeliska trupper kom att ockupera områden mer än tre gånger så stora som Israel. Militärt och politiskt var sexdagarskriget en enorm framgång för Israel. Priset för Israel var lågt: endast 679 döda och 150 sårade, Egypten förlorade sannolikt mellan 5000 och 10 000 män, Jordanien förlorade 700 soldater och 550 blev tagna som fångar, Syrien räknade 450 döda och 570 fångar. Bild: Israeliska tanks avancerar på Golanhöjderna i juni 1967, källa: Israeliska presskontoret, Wiki Media. Musik: The Sun King of Egypt av Bobby Cole, Audio Soundblock. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

22 Juli 202048min

Vikingarnas episka världsresor

Vikingarnas episka världsresor

Runstenar, isländska sagor, arabiska krönikor och arkeologiska lämningar vittnar om vikingarnas resor över halva världen. Upptäckarlusten drevs av viljan till ekonomisk expansion, flykt från politiskt förtryck, jordhunger och äventyrslust i en kultur där ära och mod skattades högt. Att resorna kom att sträcka sig så långt handlar om välbyggda och snabba skepp med segel.I avsnitt 111 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Anna Lihammer, arkeolog som bland annat skrivit Vikingatidens härskare, samt Ted Hesselbom chef på Sigtuna museum.De människor från Skandinavien som har kommit att kallas vikingar gjorde resor över ett imponerande stort geografiskt område. Från Kanada i väster till Kaspiska havet i öster och från Vita havet i Norr och Bagdad i söder. De koloniserade Island, Färöarna, Grönland, Storbritannien, Irland, Norra Frankrike och blev en del av det ledande skikten i statsbildningar i Ukraina.På 800- och 900-talet åkte många från nuvarande Sverige österut till Gårdarike som omfattade Ryssland, Vitryssland och Ukraina. Området kom att omnämnas det stora Svitjod som en förlängning av Sverige. Vikingarnas relationer sträckte sig lika långt som skeppen seglade. Och att ingå i den bysantinska kejsarens livvaktsstyrka var en reell möjlighet för en ung viking.Från denna tid har vi den omtvistade benämningen ruser på de skandinaver som for österut. Svenska historiker har velat härleda namnet ruser från Roslagen, medan ryska historiker har protesteratBild: Leif Eiriksson upptäcker Amerika, måleri av Christian Krohg 1893, Nasjonalgalleriet Oslo, public domain.Musik: Voyage To America av Lance Conrad, Soundblock Audio Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

15 Juli 202054min

Hannibal Barkas och det andra puniska kriget

Hannibal Barkas och det andra puniska kriget

Det fanns bara plats för ett imperium runt Medelhavet. Efter att Karthago förlorat det första puniska kriget i kampen med Rom blev fredsfördraget mycket hårt för förloraren Karthago i form av högt krigsskadestånd och stora landavträdelser. Det andra puniska kriget var ett faktum när den karthagiske generalen Hannibal erövrat staden Saguntum i nuvarande Spanien som var lierad med Rom år 218 f kr. Redan som nioåring fick Hannibal Barkas inför sin far Hamilkar Barkas och gudarna lova att bli romarnas fiende. Hannibal Barkas räknas än idag som tidernas främsta härförare. I avsnitt 109 och 110 av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Karin Westin Tikkanen, språkvetare, författare och journalist som nästa år släpper en bok om den karthagiske generalen Hannibal. Efter erövringen av Saguntum följer världshistoriens mest beryktade fälttåg med elefanter över Alperna och omskakande nederlag för det växande imperiet Rom. Hannibal tog sina stridselefanter och trupper från Spanien, via Frankrike över Alperna för att tillfoga romarna deras största nederlag vid slaget vid Cannea. Men trots lysande segrar kunde inte Karthago besegra det resursstarka Rom i längden.När Hannibal blev överbefälhavare över Karthagos trupper år 221 fvt var han 26 år. Han hade redan som nioåring anslutit sig till sin far Hamilkar Barkas trupper i Spanien efter att han lovat att aldrig bli vän med romarna.Trots att Karthago gick till historien som de stora förlorarna i envigen med Rom har befälhavare som Napoleon, Marlborough och nutida befälhavare dragit lärdom av Hannibals ofta genialiska taktik. Hannibal var alltid noga förberedd och utnyttjade ett väl utbyggt underrättelseväsen. Han lyckades också samordna olika vapengrenar.Det första puniska kriget utkämpades mestadels till havs mellan 264 och 241 f.Kr. Då den romerska republiken erövrade Sicilien, Sardinien och Korsika av Karthago. Det andra puniska kriget var det mest kända genom Hannibals härtåg genom Spanien, Gallien och över Alperna. Kriget varade från 218 till 201 f.Kr. Det tredje puniska kriget, som utkämpades mellan 149 och 146 f.Kr, avslutades med förstörelsen av Kartago.Färgbild: Hannibal på elefant över Alperna av Jacopo Ripanda, målad 1510, Capitoline Museums, Rom, Wiki Media, Public domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

8 Juli 202048min

Det första puniska kriget – imperiernas bittra kamp

Det första puniska kriget – imperiernas bittra kamp

Karthago var ett handelsimperium som sträckte sig över hela Medelhavet. De puniska krigen som utspelade sig från år 264 till år 146 före vår tidräkning var en kraftmätning mellan det rika Karthago och det gryende imperiet Rom som slutade med förstörandet av Karthago och utrotandet av den karthagiska kulturen. Den största anledningen att vi vet så mycket om det andra puniska kriget är kartagernas härförare Hannibal - som trots att Karthago gick till historien som den stora förloraren i envigen med Rom räknas som världshistoriens största befälhavare.I avsnitt 109 och 110 samtalar programledare Urban Lindstedt med Karin Westin Tikkanen, språkvetare, författare och journalist som nästa år släpper en bok om den karthagiske generalen Hannibal.Det kartagiska imperiet grundades av finicier från dagens Libanon på 800-talet före vår tidräkning. Det första puniska kriget utkämpades mestadels till havs mellan 264 och 241 f.Kr. Då den romerska republiken erövrade Sicilien, Sardinien och Korsika av Karthago. Det andra puniska kriget var det mest kända genom Hannibals härtåg genom Spanien, Gallien och över Alperna. Kriget varade från 218 till 201 f.Kr. Det tredje puniska kriget, som utkämpades mellan 149 och 146 f.Kr, avslutades med förstörelsen av Kartago. Kriget utkämpades mellan.Bild: Karthagiska silvermynt slagna I Spanien 237-209 f kr. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

1 Juli 202043min

Glädje, kärlek och fest under den mörka stormaktstiden

Glädje, kärlek och fest under den mörka stormaktstiden

Den svenska stormaktstiden var präglad av krig, nedkylning av klimatet, farsoter och svält. De omfattande utskrivningarna till militärtjänst var i det närmaste fördröjda dödsdomar. Men det fanns samtidigt en annan verklighet i den lilla världen med lekar, festligheter och kärlek.Både barnen och vuxna lekte under stormaktstiden, en del lekar känner vi fortfarande igen. Och den folkliga kärleken och kulturen var friare än den religiösa ortodoxin accepterade. Dessutom avlöste festerna med uppenbart hedniskt ursprung varandra. Påbuden från kyrkan hade ofta ingen effekt på folkets traditioner.I avsnitt 108 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Annika Sandén, docent i historia och aktuell med boken Fröjdelekar – Glädje, lust och nöjen under svensk stormaktstid.Kyrkan försökte strama upp allmogens moral. År 1608 infördes Mose lag från Gamla testamentet i lagboken. Men kyrkans förbud hade svårt att rå på allmogens hedniska traditioner där vissa som midsommar levt kvar till våra dagar.Bild: Bondbröllop (1568) av Pieter Bruegel d.ä, Google Cultural Institute. Public domain Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

24 Juni 202055min

Italiens dramatiska enande

Italiens dramatiska enande

Romarriket har kulturellt präglat större delen av Europa, men imperiets kärnland blev en samling splittrade kungadömen och stadsrepubliker under stark utländsk dominans. Därför enades Italien först 1861 och med inneboende spänningar som präglat statsbildningen ända sedan bildandet.Italien enades så sent som år 1861 och dagens Italien är av ännu senare datum. Idén om en italiensk nation fanns redan under Machiavellis dagar på 1500-talet, men italiensk nationalism var i första hand intellektuell och kulturpolitisk.I avsnitt 107 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Eskil Fagerström som är journalist och författare som skrivit flera böcker om Italien. Han är aktuell med boken Italiens moderna historia.Italiens enande (Risorgimento) inleddes 1861, men slutfördes inte förrän fransk-tyska kriget 1870-1871 när de franska trupperna lämnade påvens kyrkostat.Det är framförallt tre individer som framträder i historien om Italiens endande. Ideologen Giuseppe Mazzini, realpolitikern och statsmannen Camillo Benso di Cavour och den ikoniske gerillaledaren Giuseppe Garibaldi. Någon massrörelse, med brett deltagande och stöd, hade risorgimento aldrig varit.Bild: Slaget vid Calatafimi, public domain.Musik: Italiens nationalsång Fratelli d’Italia framförd av United States Navy Band Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

17 Juni 202042min

Kungamakten från forntid till nutid

Kungamakten från forntid till nutid

Kungamakten har organiserat samhällen sedan det forntida Egypten för 5000 år sedan till modern tid. Trots industrialisering, förödande världskrig och demokratisering är en betydande andel av de mest demokratiska samhällena på jorden konstitutionella monarkier.Att vara kung har varit ett av de farligaste yrkena på jorden. Kungamakten har ofta utmanats av äregiriga adelsmän, generaler, andra kungar eller folkliga uppror. Därför har det varit livsviktigt för kungamakten att skaffa sig legitimitet – ofta från gud – men också från traditionen, ritualer och symboler.Stöd Historia Nu via vårt Swish-konto, 123 610 76 68 - skänk en valfri summa.I avsnitt 106 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikerna Erik Petersson som bland annat skrivit biografier om Karl IX och Kristian II. Han aktuell med boken Kungar – En världshistoria - som tar in hela världshistorien med fokus på kungamakten.Länge var historia kungarnas historia, ett perspektiv som fått ge vika för en bättre genomlysning av hela samhället. Samtidigt går det inte att blunda för hur central kungamakten varit för världshistorien i tusentals år.När hövdingar utvecklades till kungar vilade fortfarande kungamakten på relationer mellan kungen och underlydande män och länsherrar. Senare i historien utvecklades en byråkrati och stående armé som blev stommen till en enväldig kungamakt i Europa och kejsardömet Kina.Kungamakten har regelbundet utmanats från alla håll i samhällena, men den största utmaningen har visat sig vara stålet som i grunden förändrade krigsföringen i världen. De mest livskraftiga monarkierna var de som under 1900-talet hade förmågan att anpassa sig till ett mer demokratiskt samhälle. Foto: Gabriella ErikssonBild: Nio kungar på Edward den VII:s begravning. Stående, från vänster till höger: kung Haakon VII av Norge, tsaren Ferdinand av Bulgarien, kung Manuel II av Portugal, Kaiser Wilhelm II av det tyska riket, kung George I av Grekland och kung Albert I av Belgien. Sittande, från vänster till höger: kung Alfonso XIII av Spanien, kung-kejsaren George V av Storbritannien och kung Frederick VIII av Danmark. Bilden är tagen 20 maj 1910. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

10 Juni 202051min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
p3-dokumentar
en-mork-historia
skaringer-nessvold
creepypodden-med-jack-werner
nemo-moter-en-van
p1-dokumentar
killradet
hor-har
fallen-som-forfoljer
flashback-forever
p3-historia
svenska-fall
dialogiskt
rss-sanning-konsekvens
rss-brottsutredarna
sanna-berattelser
mandagsvibe-med-hannalicious-och-lojsan
rattsfallen
aftonbladet-daily