Förortssvenska – En sociolekt som utmanar
Språket2 Dec 2024

Förortssvenska – En sociolekt som utmanar

Förortssvenskan har uppstått på kort tid och är en sociolekt som talas av fler än svenskar med utländsk bakgrund i orten. Hör om slangorden, ordföljden och satsmelodin som utmärker förortssvenska.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Man pratar om kodväxling, att man har tillgång till flera olika register. Vilka personer kan jag prata med på vilket sätt? Det är en social och språklig skicklighet, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Skådespelaren och komikern Big O talar förortssvenska men kan växla till standardsvenska när det krävs.
– När jag ringer till myndigheter försöker jag vara så tydlig som möjligt. När jag jobbar kan jag vara riktigt ”svensk” och jag kan också vara riktigt ”orten”. Ibland frågar folk mig, vem är du egentligen?

Det definierar förortssvenska

Men det handlar inte bara om att använda ord som är typiska i förortssvenskan.
– Förortssvenskan har en annan prosodi jämfört med andra talspråksvarianter av svenska. Den har en annan rytm, som kan framstå som lite hackig och brukar kallas för staccatoartad. Och V3-ordföljd, verbet på tredje plats, är typisk för förortssvenska, säger Adrian Sangfelt, biträdande lektor i svenska med didaktisk inriktning.

Språkfrågor om förortssvenska, orten och ortiska

Linda har noterat att inte bara svenskar med utländsk bakgrund talar förortssvenska och undrar om det svenska språket är i ett skede av förändring?

Mikael jobbar som jobbcoach för invandrare och vill hjälpa dem med den så kallade V2-regeln, verbet på andra plats. Finns det någon tumregel?

Johan tycker sig ha sett en förändring i användningen av ordet förorten, till att fler säger orten. Stämmer det? Och finns det också en betydelseförändring?

Lär dig mer om förortssvenska och ortiska

Läs om artikel om Förortssvenska från ISOF, (januari 2022).

Se tv-programmat Kulturnyheterna special: Prata svenska! från SVT, (april 2024).

Se nyhetsinslag Språkforskaren: Staccato-rytmen sprider sig i svenska språket från SVT, (april 2024).

Läs artikel Att uppfatta nyanser i förortssvenska är viktigt för att inte stigmatisera ungdomar från Skolverket (februari 2024).

Lyssna på poddavsnittet Kajsa Ekis Ekmans ortensvenska, språkslarvet hos unga, engelskan invaderar, lata fransmän och är svenskan hotad? från Fokuspodden (februari 2024).

Gäster: Big O, skådespelare och komiker och Adrian Sangfelt, biträdande lektor i svenska med didaktisk inriktning vid Karlstads universitet. Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Avsnitt(931)

Bitch, hynda och byracka – hundarna får bära hundhuvudet

Bitch, hynda och byracka – hundarna får bära hundhuvudet

Hundens status har förändrats, från vakthund i hundkojan till en älskad familjemedlem inne i värmen. Men i språket lever de nedsättande hunduttrycken och orden kvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVarifrån kommer rasnamnen mops, pudel, corgi, dalmatiner och tax?Är hundpall ett ord? Kan tik användas både om vuxna hundar och valpar?Varifrån kommer uttrycken hundår och att "bära hundhuvudet"? Och varför är hunduttrycken negativa?Varifrån kommer de dialektala orden för hund som rakka, rakke, rattjin, sjäppa och ynda?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

22 Nov 202130min

Kan katter prata dialekt?

Kan katter prata dialekt?

Katter har funnits med människor i flera tusen år och det märks i språket. Kattuttryck finns det i mängder och orden för katt i de svenska dialekterna är många. Mjau! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVarifrån kommer uttrycket "det vete katten?"Hur kommunicerar katter med varandra och med oss människor?Vad kan man göra för att förstå sin katt bättre?Varifrån kommer det dialektala ordet fräss för hankatt och vad finns det för fler dialektala varianter för katt?Hur vanligt är det att kalla honkatter för kissa?Håller orden matte och husse på att försvinna och ersättas med mamma och pappa?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Susanne Schötz, docent vid fonetik vid Lunds universitet och kattkommunikationsexpert. Programledare Emmy Rasper.

15 Nov 202130min

Därför uttalar alla andra fel

Därför uttalar alla andra fel

Olika uttal kan irritera. Men hur kommer det sig att människor kan uttala ord så olika? Språket öppnar munnen och reder ut hur ö-ljudet påverkas av r och varför en del säger interjuv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVarför uttalar en del ö och u likadant så att glögg blir glugg och lögnare blir lugnare?Varför har ö så många olika uttal och hur påverkas ö av r-ljudet?Bördig eller bödig - vad är rätt stavning på det göteborgska ordet som betyder ungefär hygglig?Hur ska moppen (städredskapet mopp) och moppen (fordonet moppe) uttalas och varför skiljer det sig åt i olika dialekter?Varför säger en del interjuv?Ska bruksort uttalas med kort eller långt u-ljud?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Johan Gross, universitetslektor i svenska som andraspråk vid Högskolan väst. Programledare Emmy Rasper

8 Nov 202130min

Bonusfamiljens nya relationsord

Bonusfamiljens nya relationsord

Språkets lyssnare bjuder på sina bästa nyord för familjemedlemmar som existerar men inte har etablerade benämningar. Vad sägs om brormor, moffling, dotterbror eller näskon? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad ska jag kallas i relation till min sons halvsyskon? Och vad kan jag kalla min sons halvsyskon? Förslag: brormor och sonbror. Vad kan barn som inte är biologiska syskon men ändå ingår i samma familj kallas? Förslag: näskon eller sviskon. Vem är jag i relation till min frus barnbarn? Förslag: moffling. Hur ska orden anhörig och närstående definieras och användas? Kan vi hitta på ett svenskt ord som liknar engelskans grandparents eller norskans besteforeldre? Förslag: låna in bästaföräldrar. Hur väl fungerar de äldre orden frände och fränka för allmänna släktingar idag? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

1 Nov 202130min

Vad tycker Gud om grammatiskt genus?

Vad tycker Gud om grammatiskt genus?

Historiskt har kristendomen haft stort inflytande över svenskan. Men nu kanske svenskan påverkar Gud? I veckans avsnitt diskuterar vi hur grammatik kan inverka på föreställningen om Gud. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet gud och har den nån koppling till god? Varför stavas Gud ibland med versalt G? Hur svårt är det att översätta texter från hebreiska till svenska? Hur kommer det sig att man i Tyskland fortfarande använder Luthers bibelöversättning och att man i Storbritannien läser King James Bible, men att vi i Sverige inte använder Gustav Vasas bibelöversättning från 1540-talet? Varför förekommer både "den helige Ande" och "den heliga Anden"? Varför säger de flesta "gode Gud" och inte "goda Gud"? Och spelar adjektivböjningar någon roll för uppfattningen om Gud? Kommer uttrycket “sent ska syndaren vakna” från ett kristet sammanhang? Varför översätts namnen i bibeln till olika språk och hur uttalades Jesus namn från början? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Sören Dalevi, biskop i Karlstad stift och författare till Barnens bästa bibel. Programledare Emmy Rasper.

25 Okt 202130min

Gå, promenera, spankulera, traska, strosa...

Gå, promenera, spankulera, traska, strosa...

Vandra, flanera, ströva, lunka, spatsera och marschera. Språket tar på sig joggingskorna, går igenom rörelseverben och hittar på ett svenskt ord för power walk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför finns det så många ord för att beskriva att någon rör sig till fots? Varifrån kommer orden lubba och kubba i betydelsen att springa? Varför finns inget bra ord för det engelska power walk? Kan vi lansera ett nytt? Varför kan man använda orden kvista, pinna, sticka och laga som rörelseverb? Varifrån kommer uttrycket “knallar och går”? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

18 Okt 202130min

Så räknar du på andra språk

Så räknar du på andra språk

Det kan vara svårt att förstå hur man räknar på danska och franska. För hur mycket är egentligen firs eller quatre-vingts? Veckans avsnitt handlar om siffornas språk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer orden örti och förton i betydelsen många? Är det verkligen korrekt att säga att 20 är en siffra, borde det inte kallas ett tal? Varför har olika språk olika talsystem? Hur fungerar de danska och franska talsystemen? Varför finns det en regel om att man ska skriva siffrorna ett till tolv med bokstäver? Vad är en femfemma? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

11 Okt 202130min

Orden som saknas i svenskan

Orden som saknas i svenskan

Lexikala luckor skapar irritation, nyfikenhet och kreativitet. Hur kan det vara så att ord inte finns? Språket uppmärksammar lyssnarnas mest saknade ord och tar upp nya kreativa förslag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Saknade ord som tas upp i avsnittet Hyff. Ett ord från det svenska teckenspråket som betyder ungefär för säkerhets skull. Kan användas i formuleringar som “jag ska bara hyffkissa innan vi går”. Ett svenskt ord för det engelska early adopter. Förslag: snabbanammare, tidig användare och tidiganammare. Motsatsen till favorit. Förslag: värstahat, ofavorit, sämsta. Femtona och sjuttona och så vidare. Ord för att beskriva personer födda till exempel 2015 och 2017. Ett exklusivt och ett inkluderande vi, som gör det tydligt vilka som berörs av ett vi. Förslag: vig för ett inkluderade vi. Ett svenskt ord för feedback. Förslag: återkoppling, respons eller reaktion. Ett svenskt ord för engelskan community. Förslag: det går inte att översätta rakt av, men i olika sammanhang kan samhälle, grupp, krets, sfär och församling fungera. Dugnad. Ett ord från norskan som betyder att man går samman och hjälps åt. Varmna. Ett ord som är motsats till att svalna eller kallna. Dessutom: Vad krävs för att ett ord ska gå från att vara ett “hittepå-ord” till att betraktas som ett “riktigt ord”? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Sara Lövestam, författare, språkvetare, domare i Lantzkampen med mera, som skrivit en krönika i Språktidningen om lexikala luckor. Programledare Emmy Rasper.

4 Okt 202130min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
det-morka-psyket
rss-vetenskapsradion
ufo-sverige
dumforklarat
medicinvetarna
sexet
rss-vetenskapsradion-2
paranormalt-med-caroline-giertz
bildningspodden
rss-ufobortom-rimligt-tvivel-2
barnpsykologerna
rss-vetenskapspodden
vetenskapsradion
ideer-som-forandrar-varlden
rss-personlighetspodden