Förortssvenska – En sociolekt som utmanar
Språket2 Dec 2024

Förortssvenska – En sociolekt som utmanar

Förortssvenskan har uppstått på kort tid och är en sociolekt som talas av fler än svenskar med utländsk bakgrund i orten. Hör om slangorden, ordföljden och satsmelodin som utmärker förortssvenska.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Man pratar om kodväxling, att man har tillgång till flera olika register. Vilka personer kan jag prata med på vilket sätt? Det är en social och språklig skicklighet, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Skådespelaren och komikern Big O talar förortssvenska men kan växla till standardsvenska när det krävs.
– När jag ringer till myndigheter försöker jag vara så tydlig som möjligt. När jag jobbar kan jag vara riktigt ”svensk” och jag kan också vara riktigt ”orten”. Ibland frågar folk mig, vem är du egentligen?

Det definierar förortssvenska

Men det handlar inte bara om att använda ord som är typiska i förortssvenskan.
– Förortssvenskan har en annan prosodi jämfört med andra talspråksvarianter av svenska. Den har en annan rytm, som kan framstå som lite hackig och brukar kallas för staccatoartad. Och V3-ordföljd, verbet på tredje plats, är typisk för förortssvenska, säger Adrian Sangfelt, biträdande lektor i svenska med didaktisk inriktning.

Språkfrågor om förortssvenska, orten och ortiska

Linda har noterat att inte bara svenskar med utländsk bakgrund talar förortssvenska och undrar om det svenska språket är i ett skede av förändring?

Mikael jobbar som jobbcoach för invandrare och vill hjälpa dem med den så kallade V2-regeln, verbet på andra plats. Finns det någon tumregel?

Johan tycker sig ha sett en förändring i användningen av ordet förorten, till att fler säger orten. Stämmer det? Och finns det också en betydelseförändring?

Lär dig mer om förortssvenska och ortiska

Läs om artikel om Förortssvenska från ISOF, (januari 2022).

Se tv-programmat Kulturnyheterna special: Prata svenska! från SVT, (april 2024).

Se nyhetsinslag Språkforskaren: Staccato-rytmen sprider sig i svenska språket från SVT, (april 2024).

Läs artikel Att uppfatta nyanser i förortssvenska är viktigt för att inte stigmatisera ungdomar från Skolverket (februari 2024).

Lyssna på poddavsnittet Kajsa Ekis Ekmans ortensvenska, språkslarvet hos unga, engelskan invaderar, lata fransmän och är svenskan hotad? från Fokuspodden (februari 2024).

Gäster: Big O, skådespelare och komiker och Adrian Sangfelt, biträdande lektor i svenska med didaktisk inriktning vid Karlstads universitet. Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Avsnitt(931)

Hela folket värnar isländskan

Hela folket värnar isländskan

De allra flesta islänningar engagerar sig starkt i bevarandet av isländskan och är eniga med den officiella språkvården. Det säger Ari Páll Kristinsson, forskningsprofessor vid Árni Magnússon-institutet för isländska studier i Reykjavik. En undersökning visar att dagstidningstext i Island bara innehåller en tredjedel så många lånord som tidningarna i Sverige, Danmark och Norge. I programmet hörs också språkforskaren Hanna Óladóttir som undersökt islänningars attityder till nyord, journalisten Jórunn Sigurdadottir vid Islands radio och Finnur Friðriksson, lektor i isländska vid Akureiri universitet. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- stol, som i talarstol, takstol, domstol, vävstol, ribbstol - vad har orden gemensamt?- varför heter det grönsaker?- vad blir engelska whistle blower på svenska?- brögäng för dåligt fotbollslag- sutta i betydelsen kasta har gamla anor- gå av stapeln Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

4 Jan 201124min

P1 Språket  20101229 Nytt liv i jiddisch 2010-12-28 kl. 14.00

P1 Språket 20101229 Nytt liv i jiddisch 2010-12-28 kl. 14.00

P1 Språket 29 dec 2010. Nytt liv i jiddisch. Det finns ett ökande intresse för de små nationella minoritetsspråken och denna vecka uppmärksammar Språket jiddisch, ett av de fem. Vid Hillelskolan i Stockholm får lågstadielever lära sig mor- och farföräldrarnas språk. Paula Grossman, lärare vid skolan, berättar om språkets betydelse i dag Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

28 Dec 201024min

Island och grannarna

Island och grannarna

I fyra av de nordiska länderna borde vi kunna förstå varandras språk rätt väl. I Sverige, Danmark och Norge och svensktalande Finland finns förutsättningar, även om man ibland får jobba lite på att de ska infrias. Ett femte land, Island, har ett språk som inte är lika nära släkt men eftersom islänningarna sedan länge läst danska i skolan har vi kunnat mötas på skandinaviska. Nu verkar många islänningar föredra engelska som umgängesspråk, också i Norden. Finnur Friðriksson, lektor i isländska vid Akureiri universitet på Island, talar om framtiden för den skandinaviska språkförståelsen. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- jul - vad betyder ordet?- första belägg - var hittar man sådana?- hur många gånger måste man höra ett ord för att kunna använda det rätt?- varför heter det vandrarhem- varför säger man ågren och var kommer det ordet ifrån?- fortbildning - varför fort?- tillbringare Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Dec 201024min

Snöfall eller snöande?

Snöfall eller snöande?

Veckans lyssnarfrågor om språk är hämtade från det snöiga landskapet, från biosalongen och från badhuset.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar frågorna:- när att blir och- de och dem- -ism, som i hinduism, men -dom, som i kristendom- 'all badning på egen risk' - är meningen konstig?- snöfall eller snöande. Om valen vid substantivbildning- skillanden mellan anmälan och anmälning- är svenskan krångligare än engelskan?- svar på frågan: Ser du den gula bilen? Ska det vara: Vilken gul bil? eller Vilken gula bil? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

14 Dec 201024min

Ungdomsspråk med bred repertoar

Ungdomsspråk med bred repertoar

Det finns en föreställning att ungdomars språk blir allt torftigare, att deras sms-språk och chattande gör dem sämre rustade för ett vuxenliv där också neutralt vardagsspråk måste få plats. Den oron tillbakavisas bestämt av språkforskaren Theres Bellander vid Uppsala universitet. Hon har följt några ungdomars språkliga vardag i tal och text och funnit att deras språkliga repertoar är stor. - Ungdomar har fått nya språkliga färdigheter med de nya medierna, säger hon, men man blir inte bättre på att skriva jobbansökningar av att chatta, det måste man öva på. Professor Lars-Gunnar Andersson spårar gamla ords ursprung och betydelse.Veckans frågor:- vad betyder temp, som i temperatur och temperament och många andra ord?- illfänas- ur Luffarvisan: då axlar jag min mara allt uti solen klara och glädes att få fara. Är maran ett nödrim?- frånsols och baksols- bengå - används det ordet fortfarande och var i så fall?- tarrsäng- sutta Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

7 Dec 201024min

Wrong way?

Wrong way?

I två tredjedelar av de högre kurserna vid svenska universitet sker undervisningen nu på engelska - enligt kursplanen. Språkvetaren Hedda Söderlundh vid Uppsala universitet har undersökt hur den språkliga verkligheten kan te sig i dessa kurser, där inte sällan de svenskspråkiga studenterna är i stor majoritet. -Svenskan är mer levande än man kanske föreställer sig, säger hon, och ofta kan de utländska studenterna känna sig uteslutna ur diskussionerna. Hon efterlyser språkliga riktlinjer vid universiteten. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. - Om bestämd och obestämd artikel- nu kan du bli en miljöhjälte - är det engelskt inflytande när vi stoppas in ett en där?- ledde gjorde - kan man uttrycka sig så?- varför saknar meningar i insändare så ofta subjekt: ser allt oftare att ungdomar inte.. Är detta en trend?- Det är bra, så det är - varifrån kommer denna konstruktion?- vad ska man välja:det dröjde inte länge förrän eller länge innan? - varför så ofta inget plural-n på ord som område och ärende? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

30 Nov 201024min

Käringkrut och dödsgyttja – gammal och ny ordkreativitet

Käringkrut och dödsgyttja – gammal och ny ordkreativitet

Denna veckas Språket ägnas ord, och jordnära ord för livsviktiga ögonblick blandas med modeord. Professor Lars-Gunnar Andersson spårar dödsgyttjan och hälsocoachen i nyhetsflödet och kommenterar det förändrade innehållet i ordet amma. Folklivsforskaren Bengt af Klintberg berättar om de många folkliga orden kring en liten växt som det slagit gnistor om - lummer, förr kallad käringkrut eller många andra färgstarka ord. Veckans samtliga ordfrågor:- gravid- förlösa- vem ammar?- shorts- bengå- dator- event och förtegen - klyschor i fasta ordkombinationer?- dödsgyttja- hälsocoach Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

23 Nov 201024min

Grattis, SR:s språkpristagare!

Grattis, SR:s språkpristagare!

I veckans program presenterar vi årets mottagare av Sveriges Radios språkpris. Som vanligt är det två SR- medarbetare som uppmärksammas för att de putsar på radions kanske viktigaste verktyg - det levande språket som förmedlar kunskap, känslor och bilder. Sveriges Radios språkgrupp har filat fram följande motiveringar: Katarina Hedström, P4 Gotland - en ordglad eterröst, som lika hemtamt rör sig på kulturens och politikens arenor som på hed och klint Niklas Lindblad, P2 Musik - en verbal konsertmästare, som med värme och aldrig sviktande elegans varierar det klassiska temat Lyssnarbreven handlar denna vecka om grammatik - livskraftiga dialektord och kreativa verbböjningar får svar och kommentar av professor Lars-Gunnar Andersson.Veckans frågor:- hur många genus i svenskan och varför?- varför starka och svaga verb?- 'kanske' - kommer det från kan ske?- jag är inte den som är den- 'olaglig smuggling' - en diskussion om logik och vöerflödig information- 'skälen till varför' Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

16 Nov 201024min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
det-morka-psyket
rss-vetenskapsradion
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
dumforklarat
medicinvetarna
sexet
rss-vetenskapsradion-2
rss-vetenskapspodden
paranormalt-med-caroline-giertz
rss-ufobortom-rimligt-tvivel-2
bildningspodden
vetenskapsradion
ufo-sverige
ideer-som-forandrar-varlden
barnpsykologerna
4health-med-anna-sparre