Vikten av en koloniträdgård och sensommarens insekter

Det ska handla om Östersjöns märkliga ekologi, restaurering av badvikar och torskhälsa. Vi lär oss om fjäråsgnejs och jordens födelse, lerskred, finalisterna i tävlingen om nationalblomman och fågelsångsnatten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Geologen Thomas Eliasson var med och inventerade gamla byggnader vid Götaplatsen i Göteborg. Vilka bergarter är staden byggd av och var kommer de ifrån? En av bergarterna är Fjäråsgnejs från norra Halland. Naturmorgons Jenny Berntson Djurvall träffade Thomas Eliasson i just Fjärås och det blev ett samtal om bergarter men också om hur jorden föddes! Lerskred är en dramatisk och snabb geologisk process, den som orsakade den förfärliga olyckan vid Gjerdrum i Norge nyligen, där 10 personer omkom och 1000 personer fick evakueras. Men hur uppstår egentligen ett sådant här skred? Vår reporter Thomas Öberg träffade Sven Knutsson, professor i geoteknik vid Luleå Tekniska Universitet, som förklarar fenomenet kvicklera. Fältreporter Lena Näslund ska ta med oss ner under Östersjöns is. Har du sett din fina badvik förvandlas till en grumlig algsoppa? Linda Kumblad från Östersjöcentrum berättar om projektet "Levande Vikar" som ska ta reda på hur det går att återställa Östersjöns vikar. På Baltic Science Center på Skansen i Stockholm berättar Anna Björn om det märkliga ekosystem som Östersjön är. I labbet ska vi försöka förstå fenomenet språngskikt – förhållandet mellan salt och sött vatten som är speciellt viktigt för livet i Östersjön. Vi ska också möta akvariets torskar, som hjälper vetenskapen att förstå varför släktingarna ute i havet är så magra. Och så drar det ihop sig till final i omröstningen till Sveriges nationalblomma. Tillsammans med Berit Berglund porträtterar vi de tio finalisterna. I veckans kråkvinkel tar Tina-Marie Qwiberg tacksamt emot stjärtmesarna som lindrar hennes irritation över hur bland annat ordet ekosystem används. Sist men inte minst – vi berättar förstås om vad som händer åtta timmar i sträck i P1 29 maj. Då sänder vi nämligen Fågelsångsnatten igen! Programledare är Karin Gyllenklev.

27 Feb 20211h 35min

Experterna i Naturpanelen sammanträder för sista gången den här säsongen, med uppdraget att svara på lyssnarnas naturfrågor. Programledare är Mats Ottosson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Leif undrar över riktigt stora tuvor i Arvidsjaur - vad är det för något? Och Kerstin funderar över varför korparna samlas varje sommarkväll exakt kl 21.30 i Hälsingland. Och kan det verkligen vara bikakor som Per hittade i ett träd i Malmö? Det är några av de frågor som experterna i Naturpanelen planerar att svara på på lördag. Men vad undrar du? Ställ din fråga på naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. I Naturpanelen sitter zooekolog Susanne Åkesson, entomolog Mikael Sörensson och botanist Sofie Olofsson. Vi är nu framme vid det sista av vinterns fyra Naturpanelprogram, och som vanligt samlas panelen i det tropiska växthuset i Botaniska trädgården i Lund. Programledare är Mats Ottosson.

20 Feb 20211h 35min

Varifrån kom sillarna under de historiska sillperioderna i Bohuslän? Idag får vi svar tack vare gamla sillfjäll och modern teknik. Fältreporter Maria Viklands söker lodjursspår i snön nära Tavelsjö utanför Umeå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad har lodjuren för sig nuförtiden? Det ska vår fältreporter Maria Viklands ta reda på när hon spårar lodjur med rovdjursansvarige Michael Schneider på länsstyrelsen i Västerbotten. I september ägnade vi ett helt program åt sillen, denna talrika stimfisk som präglar både havsekosystemet och faktiskt också livet i Bohuslän under de historiska sillperioderna. Då visste ingen varifrån all sill kom under massförekomsterna vid bohuskusten, däremot kläcktes idén om hur man kunde ta reda på det under programmets gång. Med en kombination av tvåhundra år gamla sillfjäll och modern teknik har nu genomikprofessor Leif Anderssons forskarlag vid Uppsala Universitet hittat svar på gåtan. Vår reporter Jonatan Martinsson följde arbetet på laboratoriet där Love Dalén och Nicolas Dussex höll i provrör och pipetter. Lisa Henkows kråkvinkel handlar om livets väv i förhistorisk tid och nu, och hur vi människor spelat en större roll än vad som tidigare var känt. Programledare är Joacim Lindwall.

13 Feb 20211h 35min

Vi sänder från en lägereld i Tornedalen där reporter Thomas Öberg samtalar med författaren Mikael Niemi. Och besöker den åretruntgröna Yambaruskogen på Okinawa. Programledare: Karin Gyllenklev. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Mikael Niemis bok Koka björn beskriver romanfiguren Jussi friheten att vara "som skogen, som sommarens lövmassor och höstens förna, som midvintersnö och de oräkneliga knopppar som kläcks av vårsolen." En av många passager i Niemis författarskap där naturen spelar en avgörande roll. Vår fältreporter Thomas Öberg tillbringar morgonen i Mikael Niemis sällskap, vid en eld i en liten tornedalsby utanför Pajala. Samtalen kommera att handla om människan och naturen i Mikael Niemis värld. Från ett kallt Norrbotten gör vi flera utflykter runt om i världen. Lädersköldpaddor, okinawaspett och stora, fruktätande fladdermöss är några av de djur det handlar om när Jenny Berntson Djurvall besöker den japanska ögruppen Okinawa och vandrar genom den åretruntgröna Yambaruskogen. Och så besöker vi en riktig hotspot - berget Monte Gargano i sydöstra Italien. Här finns många, och en hel del sällsynta, orkidéer. Tillbaka till Sverige, och till ejdern som minskat drastiskt sedan 1990-talen. Den beskrivs vara i "fritt fall". Vi pratar med fågelforskaren Martin Green som varit med och sammanställt rapporten Sveriges fåglar 2020. Lyssnaren Eva följde ett spår i snön. Det var vingligt. Någon hade gått i snön för att sedan flyga en liten bit, landa och vingla vidare. Där spåret upphörde fann hon en stor ljus fågel, vit och beige, måsliknande. Vad är det för fågel och hur har den kommit dit, så långt från öppet hav? I veckans kråkvinkel lyfter Mats Ottosson fram fyndiga vetenskapliga namn som kan få oss att uppmärksamma arter som annars gått oss förbi. Vad sägs till exempel om Neopalpa donaldtrumpi, en fjäril med spännande frisyr. Programledare är Karin Gyllenklev.

6 Feb 20211h 35min

Vi spårar varg i Sörmland där det numera finns två vargrevir. Och vad händer nu, när Skogsstyrelsen inte längre registrerar nyckelbiotoper? Vi får också de bästa fågelmatartipsen. Programledare: Mats Ottosson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Just nu är det stort intresse runt vargen i Sörmland. Sedan några år finns det två vargrevir i landskapet och nu görs det vargobservationer på många håll. Men hur många är de som rör sig i markerna – och varifrån kommer de? Är det bara ungdjur som strövar omkring eller är det någon ny familjebildning på gång? En annan fråga är hur livet i Sörmland skiljer sig från släkten västerut – till exempel när det gäller matsedeln. På lördag hittar vi vår fältreporter Lena Näslund i Ärlareviret där naturfotografen Hans Ring hittat alldeles färska spår. Vi möter också länsstyrelsens spårare Ingemar Parck som har uppgiften att bringa reda i röran. Äntligen har det kommit snö, men här gäller det att vara snabb innan alla dovhjortarna har trampat sönder spåren. Och så ger vi oss ut i skogen för att försöka ta reda på vad som händer nu när Skogsstyrelsen inte längre registrerar nyckelbiotoper, skogar med höga naturvärden, vid avverkningsanmälningar. Hur ska naturvärdena nu dokumenteras? Och vad får det för betydelse för miljöcertifieringen av skogen? I helgen håller ovanligt många koll på småfåglarna utanför fönstret. Det är nämligen dags att räkna fåglar och rapportera till Vinterfåglar inpå knuten. Men vad ska man tänka på när man fyller på fröautomaten? Vi ber Niklas Aronsson, redaktör för Vår fågelvärld, svara på de vanligaste fågelmatningsfrågorna. Och så får vi möta en sjungande träddass! Biologen Hanna Rosti berättar om upptäckten av en ny däggdjursart i Kenya. I veckans kråkvinkel har poeten och konstnären Maria Westerberg tröttnat på artbestämmandet och ger varelserna runt omkring sig helt nya, egna namn. Programledare är Mats Ottosson.

30 Jan 20211h 35min

Botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson ger svar på lyssnarnas naturfrågor. Programledare: Jenny Berntson Djurvall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad är det för larv som kryper på snön i januari? Varför finns det inte murmeldjur i Sverige? Varför "skriker" gäss och tranor när de flyger i flock? Och varifrån kommer egentligen bananflugorna? Frågorna från Naturmorgons lyssnare är många. Men svaren finns! Hos experterna i Naturpanelen som på lördag sammanträder igen i Botaniska trädgården i Lund: Botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson. Hela direktsändningen ägnas lyssnarnas naturfrågor. Vad undrar du? Ställ din fråga på naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

23 Jan 20211h 35min

Hur kommer det sig att Amazonas blev världens mest artrika miljö? Det undersöker professor Alexandre Antonelli som vi träffar på Universeum i Göteborg. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Amazonas brinner och skogen skövlas. Vad händer egentligen i världens största regnskog? Och hur kommer det sig att Amazonas blev världens mest artrika miljö? Vår fältreporter Lisa Henkow befinner sig i regnskogen på lördag morgon - i Universeums inomhusregnskog i Göteborg. Där finns också Alexandre Antonelli, professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet och forskningschef på Kew Gardens i London. Han undersöker hur det kommer sig att det är så enormt artrikt just i Amazonas, och brinner för hur vi bättre kan ta vara på växternas mångfald. Med hans hjälp får vi uppleva regnskogens intrikata ekologiska system. I programmet medverkar också Sveriges Radios hemvändande Latinamerikakorrespondent Lotten Collin som i poddserien Drömmarnas Amazonas skildrar hoten mot regnskogen - sojan, gruvorna, kokainet, vattenkraftsdammarna - men också vardagen för de människor som lever i och kring Amazonas. I Naturmorgon pratar hon bland annat om olika sätt att se på varför Amazonas behöver bevaras. Är det för sin egen skull eller för att växterna kan ge oss framtidens mediciner? I veckans kråkvinkel tar Helena Söderlundh tacksamt emot snön som till slut faktiskt föll. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

16 Jan 20211h 35min

Vad är egentligen fjällnära skog? Och vad innebär förslaget att en halv miljon hektar fjällnära skog ska skyddas? Vi sänder från Vålådalens naturreservat. Programledare: Mats Ottosson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En halv miljon hektar fjällnära skog ska skyddas, ett 100 mil långt bälte längs hela fjällkedjan. 14 miljarder kronor ska det kosta. Om skogsutredningens förslag blir verklighet. På lördag finns vår fältreporter Joacim Lindwall i just en fjällnära skog, i Vålådalens naturreservat, för att prata om vad planerna betyder för skogens arter. Däribland människan. Och vad fjällnära skog egentligen är. Varför är den så viktig? I programmet medverkar bland andra biologerna Linda Spjut och Johan Råghall som inventerat fjällskog i Jämtland inför skogsutredningen, Ola Fransson och Katarina Wiklund från Naturum Vålådalen, Naturvårdsverkets Tommy Ek som varit med och skrivit utredningen samt Bengt Gunnar Jonsson, professor på Mittuniversitet som forskat kring den fjällnära skogen. Det blir också skidåkning i gnistrande kall snö bland gamla krokiga tallar och smala fjällgranar. I södra Sverige är det sämre med snön - men många lyssnare har hittat snövita tussar av något som liknar sockervadd i skogen nu kring jul. Är det tomten som tappat skägget? Vi kollar närmare på fenomenet. Och i veckans kråkvinkel konstaterar Lisa Henkow att vi aldrig kommer att veta allt om universum. Hur skulle det kunna vara möjligt när en enda näve jord är som ett helt universum i sig själv? Programledare är Mats Ottosson.

9 Jan 20211h 35min