Vikten av en koloniträdgård och sensommarens insekter

Om höstvindarna vill sänder vi från fågelstationen på ön Nidingen, bland havsfåglar och skärsnäppor. Och så besöker vi Lage Bergströms artrika slåtteräng i Åsmundshyttan. Programledare: Mats Ottosson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vår fältreporter Lena Näslund återvänder till fågelstationen Nidingen – ön som ligger som en låg skiva ute till havs utanför Hallandskusten. Den här gången i riktig höstskrud. Så här i november är det hårda vindar och havsfåglar som dominerar – havssulor och stormfåglar till exempel. På ön finns just nu ett hundratal skärsnäppor som vi hoppas få lära känna med hjälp av ringmärkaren Mikael Hake. Och så nykomlingen i trakten: toppskarven. Fågelskådaren Tommy Järås har följt ökningen sedan de först dök upp för 15 år sedan. När vi besökte fågelstationen i somras var det högtryck, varmt och vindstilla. Tumlarna hade uppvisning i ett spegelblankt hav. Nu hoppas vi att väderleken tillåter båtfärden genom de lömska vattnet för att hälsa på alldeles innan ringmärkningen stänger för säsongen. Och på tal om sommar - vi backar bandet till en dag i början av juli då vår reporter Joacim Lindwall besökte Lage Bergström i Åsmundshyttan i Gästrikland. Tillsammans med sin fru Inger Wibergh har han under många år vårdat sina ängsmarker med lie och räfsa. Det har gett resultat - 1500 arter har Lage räknat till på ängarna. Vi kollar också med ekologiprofessor Susanne Åkesson hur det kan komma sig att en skata som fångats av en katt får en hel räddningsaktion med skator efter sig. Och så ringer vi ekologen Raul Vicente som hittade en vandrarklokrypare i en faunadepå i Vallentuna. Ett spindeldjur som bara setts en gång tidigare i Sverige - för 80 år sedan. I veckans kråkvinkel gläds Helena Söderlundh över gläntorna - som ord och som företeelse. Programledare är Mats Ottosson.

7 Nov 20201h 35min

Vår fältreporter och hennes gäster letar spår efter bränder i en västerbottnisk skog. Vi njut-lyssnar på norrbottniska sälar. Samt frågar: hur ser en korrekt halloweenspindel egentligen ut? Programledare: Karin Gyllenklev. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I lördagens Naturmorgon letar vi spår efter skogsbränder längs Isälvsleden i Vindelns kommun i Västerbotten. Ekologerna Emelie Fredriksson och Anne-Maarit Hekkala från Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå undersöker hur livet i skogen påverkas efter en skogsbrand. Hur kommer det sig att skogsbränder gynnar mångfalden av skalbaggar? Vad är det som gör att tallar och blåbärsris klarar bränder när många andra arter försvinner? I Piteå skärgård lever både gråsäl och vikare. Vi dyker ner i sälarnas liv och får veta hur de skiljer sig åt och kommer såpass nära att vi kan höra dem sjunga. Och så handlar det om mystiskt döda ekorrar på kyrkogården, sex stycken! De hade inga yttre skador utan såg ut som att de sov, berättar lyssnaren Johanna. Hon undrar om de kan ha förätit sig på ekollon eller om det är något annat som spökar? Vi tar hjälp av Erik Ågren på Statens veterinärmedicinska anstalt för att reda ut det. Och på tal om spök så är det Halloween i helgen. Är du araknolog (expert på spindlar) är kanske det läskigaste med halloween att butikerna fylls med svarta spindlar som har benen på fel del av kroppen och till och med har fel antal ben. Vi pratar med Kajsa Mellbrand om vilka coola detaljer i spindlarnas anatomi man inte får missa när man gör sitt eget halloweenpyssel. I veckans kråkvinkel minns Mats Ottosson en resa i Ngorongoro-kratern i Tanzania. Det var mycket fokus på "The big five": de fem stora som alla ville se. Det finns dock alternativ till lejon, leopard, noshörning, elefant och buffel. På betydligt närmare håll. Programledare: Karin Gyllenklev

31 Okt 20201h 35min

Vi sänder från ett rymdobservatorium hemma hos Ulf Jonsson och Cristina Casplin norr om Luleå, med himlen som tema. Och så får vi reda på hur skator kan lära sig att städa. Programledare. Joacim Lindwall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Himlen är temat när morgonens fältreporter Thomas Öberg kryper in i en före detta hundkoja modell större på Gussön norr om Luleå. Hundkojan har nämligen byggts om till ett rymdobservatorium. Här rullar naturfotograferna och astrofotograferna Ulf Jonsson och Cristina Casplin taket åt sidan och riktar stjärnkikaren mot himlen. De guidar oss bland solar, månar, stjärnor, planeter, kometer norrsken och moln. På plats i "hundkojan" finns också en annan ”expert på himlen” – religionsfilosofen Maria Klasson Sundin, för att diskutera hur himlen och himlakropparna tagit plats i människans tankevärld och trosföreställningar. Och så träffar vi Hans Forsberg, utvecklingsingenjören som lärt skator att städa. I skatgymmet han byggt i trädgården plockar fåglarna upp kapsyler och när de stoppar dem på rätt ställe får de mat som belöning. Maria Fidler undrar varför det samlats så mycket mångfotingar vid husgrunden. Ja, här är det läge att prata om tusen tusenfotingar. Vi ringer upp en expert för att få svar. Och så hyllar vi fåglarna som stannar kvar i kalla Sverige när de flesta andra drar. När fågelmataren hängs upp för säsongen hittar fåglarna snabbt dit och det blir fullt av liv i trädgården. Tina-Marie Qwiberg går i avskedets oktober och känner sig vemodig. Programledare är Joacim Lindwall.

24 Okt 20201h 35min

Vi sänder från en värmländsk lavskog med biologen Emma Enfjäll som ciceron. Vi får också höra om den övergödda Växjösjön som nu går fint att bada i. Programledare: Jenny Berntson Djurvall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vår fältreporter Josefin Nilsson finns denna morgon i en värmländsk skog tillsammans med biologen och lavälskaren Emma Enfjäll. Tillsammans lär vi oss mer om lavarnas lite mystiska liv och vad de säger om naturen runt oss. Dessutom pratar vi mer om vad det är med lavarna som är så trollbindande. Och så får vi följa med på resan från sjuk till frisk sjö. Mitt i stan, i Växjö i Småland, ligger Växjösjön som sedan 1800-talet fått ta emot orenat avlopp och andra utsläpp. Synder som det tagit lång tid att bli kvitt. Det har krävts en kombination av åtgärder men i dag har den övergödda sjön blivit en klarvattensjö. Det är älgjaktstider nu. Men hur många älgar finns det egentligen i Sverige? Det finns flera metoder för att uppskatta populationen, och vi följer med två biologer ut i skogarna norr om Ockelbo för att kolla in hur åtelkameror kan användas för att räkna antalet älgar. På tal om älgar. Många svampplockare och andra skogsvandrare har träffat den envetna älglusen, eller hjortlusflugan som den egentligen heter, i höst. Tanken är att den ska landa på en älg eller ett annat hjortdjur, tappa sina vingar och bo in sig tätt intill huden under pälsen. Men så landar den alltså på oss ibland. Vi ringer upp Jonas Malmsten, veterinärmedicinsk expert vid SLU, för att höra mer om detta fascinerande djur. I veckans kråkvinkel går Lisa Henkow och handlar. Tar upp ett paket kex och sätter tillbaka det. För hon minns mötet med orangutangerna på Sumatra och resan till dem - genom ändlösa palmoljeplantager. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

17 Okt 20201h 35min

Vi letar gnagare i en uppländsk skog och rapporterar om ett gnagarår i södra Sverige medan det verkar vara tomt i norr. Och hur får man tranorna att inte beta på bondens åkrar? Programledare: Mats Ottosson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Smågnagarna är en viktig motor i ekosystemet. Lämmelår i fjällen ger en skjuts åt bland andra fjällrävar, ugglor och rovfåglar. Men i år hittade inte inventerarna en enda lämmel. Likadant i skogslandet i norr – väldigt ont om gnagare och därmed nästan inga pärlugglehäckningar alls. Men i söder är förhållandena de motsatta. Det har varit rekordmycket gnagare i exempelvis Västmanland. Morgonens fältreporter Lena Näslund följer med smådäggdjursexperten Frauke Ecke ut i den uppländska skogen för att höra hur det här hänger ihop med torrsommaren 2018 – och för att förhoppningsvis få närkontakt med några av de gnagare som håller på att förbereda sig inför vintern. Och vad har den goda tillgången på gnagare i södra Sverige betytt för ugglorna? Vi pratar med Martin Green på Svensk fågeltaxering. Tranornas ödsliga rop och intrikata dans fascinerar. Men arten har ökat kraftigt och för att lösa konflikten när de betar på böndernas åkrar har Länsstyrelsen i Norrbotten hyrt in en professionell fågelskrämmare – Rolf Gustafsson. Vi möter honom, och hans uppblåsbara hulkar, i ett reportage av Thomas Öberg. I år har ovanligt många fåglar passerat Ölands södra udde. Det har Magnus Hellström vid Ottenby fågelstation koll på. Han märker också en skillnad i flyttfåglarnas beteende – ett varmare klimat gör att vissa arter flyttar tidigare, medan andra skjuter upp sin avfärd söderut. Vi ringer upp honom för att höra mer. Även i Jenny Berntson Djurvalls kråkvinkel flyger en fågel in – den trivsamma gärdsmygen. Men vi lämnar också fåglarna och gnagarna helt för att ge oss ut i svampskogen. Hur ser det ut där ute just nu? Programledare är Mats Ottosson.

10 Okt 20201h 35min

Elin Wägners tankar om ekologi, natur och fred med jorden är kanske mer aktuella än någonsin. Vi gräver i Elins grönaste sidor och kommer henne inpå livet i en sändning från Lilla Björka i Småland. Programledare: Jenny Berntson Djurvall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är daggmasken och kvinnan som ska göra det! skrev författaren och kvinnorättskämpen Elin Wägner. För snart hundra år sedan band hon samman sitt feministiska engagemang och sina tankar om en bättre miljö, fred med jorden. Tankar som ofta känns lika aktuella i dag. Vi sänder från Wägners Lilla Björka i Berg i Småland. Ulrika Knutson, författare till biografin "Den besvärliga Elin Wägner", Håkan Wallander, professor i markbiologi, Josefine Gustafsson, biolog, samt Birgitta Hansson från stiftelsen Elin Wägners Lilla Björka medverkar i programmet. Vi gräver i jorden och blickar upp i trädkronorna kring det som var Elin Wägners hem i flera decennier, Lilla Björka – en ”Smålandsstuga i en fårahage”, med Elins egna ord. För jorden och träden är centrala i Elin Wägners ekologiska engagemang. Programledare är Jenny Berntson Djurvall och reporter Mats Ottosson.

3 Okt 20201h 35min

Vi sänder från Bottenviken och undersöker livet där. Vi hör också om laxdrömmar - både om att fånga storlaxen och få se laxarna vandra upp i Dalälven. Programledare är Karin Gyllenklev. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På lördag dyker vi ner i den sötaste delen av Östersjön, nämligen Bottenviken. Men hjälp av båt, vattenkikare, räfsa och vadarbyxorna ska vår fältreporter Thomas Öberg och marinbiologen Linnea Bergdahl undersöka livet på botten. Där lever växter som knappast hör till allmänbildningen att kunna; vattenpest, knoppslinga, spädnate, borstnate, hårmöja och mattslinke till exempel. Hur mår Bottenvikens bottnar? Och är det höstfärger där nere? Vad gäller höstfärger så tar vi oss an två mysterier. Hur vet träden att det är höst och dags att byta färg? Och hur kommer det sig att gran och tall kan vara gröna året om? Stefan Jansson vid Umeå Universitet berättar senaste nytt om detta. Vad innebär regeringens budgetproposition för 2021 för naturen? Vi ringer upp Björn Risinger, generaldirektör på Naturvårdsverket. Vi stöter också på en ny svamp i Sverige som inte passar så bra i svampkorgen och som man absolut inte vill ha som gräshoppa. Och så handlar det om att försöka rädda en älv. Innan kraftverksutbyggnaden var Dalälven en av de viktigaste lekområdena för vild östersjölax. Men nu kommer laxarna bara några kilometer in i älven innan de bokstavligen slår pannan i betongen. Vi får berättelsen om en mans kamp mot de stora bolagen och ekonomiska intressen, en slags Davids kamp mot Goliat. En som drömmer om att fånga vild storlax, åtminstone en gång i livet, är författaren Mikael Niemi. Han kåserar om sitt årliga försök, den här gången blir annorlunda.

26 Sep 20201h 35min

Sillen spelar huvudrollen i Naturmorgon som sänder hela programmet från Tjärnö marina laboratorium. Både i sitt eget ekosystem och för Bohusläns kulturhistoria. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På lördag ägnar vi hela Naturmorgon åt en art som påverkat långt mer än sitt eget ekosystem: sillen. Med ojämna mellanrum har havet fyllts med mängder av sill och förstås påverkat såväl andra fiskarter som plankton. Ja, sillen är av avgörande betydelse för både Atlantens och Östersjöns ekologi. Men svallvågorna från sillstimmen har också nått långt upp på land. De stora sillperioderna har skrivit viktiga delar av Bohusläns moderna historia. När sillen gick till blomstrade ekonomin, och mycket folk flyttade hit för att jobba på trankokerier och sillsalterier. Sillens spår syns även i naturen. Bohusläns kala klippor är ett arv från sillen eftersom så mycket trä behövdes till allt från silltunnor till byggnader. Nu i sommar har det bubblat rejält i Västerhavet. Är det en ny sillperiod på gång, eller bara ett tillfälligt fenomen? I programmet, som sänds från Tjärnö marina laboratorium, försöker vi komma sillen inpå livet. Och strömmingen - för hur är det, är det egentligen någon skillnad på sill och strömming? Till vår hjälp har vi bland andra Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi vid Göteborgs universitet, Leif Andersson, professor i funktionsgenomik vid Uppsala universitet, marinbiolog Christin Appelqvist på Tjärnö marina laboratorium, museipedagog Jan Uddén vid Bohusläns museum, och Per Hallén, forskare i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet. Programledare är Jenny Berntson Djurvall och reporter Joacim Lindwall.

19 Sep 20201h 36min