Hemligheterna bakom Nobelpristagarnas språk
Språket9 Dec 2024

Hemligheterna bakom Nobelpristagarnas språk

Nobelpriset i litteratur är enligt många det finaste priset en författare kan tilldelas. Men vad är det som utmärker pristagarnas språkliga stil finns det några gemensamma nämnare?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag vet faktiskt inte vad ett Nobelprisspråk skulle vara. Det talas ibland om språk och stil men egentligen väldigt sällan. Man får snarare läsa ut ett resonemang om språk, säger Mats Malm, Svenska Akademiens ständige sekreterare.

Lär dig också om vilka kriterier som styrt valet av pristagare under de 120 år som Svenska Akademien delat ut Nobelpriset i litteratur. Från idealistiska riktlinjer i början av 1900-talet till ett större fokus på vittneslitteratur under 2000-talet.

Fosse, Lagerlöf och Johnson

Med utgångspunkt i de tre Nobelpristagarna Jon Fosse, Selma Lagerlöf och Eyvind Johnson söker vi svar på hemligheterna bakom pristagarnas språk.
– I slutändan handlar det mycket om effekten hos läsaren. Ger ord, meningar, ljudstruktur och rytm en upplevelse hos läsaren som är någonting speciellt? säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Språkfrågor om Nobelpristagarnas språk

Johan har svårt att sätta ord på varför han tycker så mycket om den norske författaren Jon Fosses böcker, vars språk upplevs som rätt speciellt. Vad är det han gillar så mycket?

Björn undrar varför Fosse skriver utan punkter?

Kristina undrar om man kan modernisera en bok genom att ändra i språket utan att författarens stil går förlorad?

Tova undrar om meningen ”På vägen dit mötte dem olyckan” i Selma Lagerlöfs bok ”Gösta Berlings saga” är korrekt. Kan man verkligen skriva så?

Karin upplever att det har blivit lättare att läsa Nobelpristagare och undrar om Svenska Akademien har ändrat smak över åren?

Lär dig mer om Nobelpristagarnas språk och Nobelpriset i litteratur

Läs om alla Nobelpristagare i litteratur från Svenska Akademien.

Se dokumentären Harry och Eyvind - Nobelpriset som förstörde allt från SVT (september 2024).

Läs Kjell Espmarks översikt av vilka kriterier som gällt för Nobels litteraturpris från Svenska Akademien och Norstedts Förlag (från 2001.)

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Mats Malm, ständig sekreterare i Svenska Akademien och professor i litteratur vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Avsnitt(926)

Här är höstens språkliga trender 2020

Här är höstens språkliga trender 2020

Språkets lyssnare har trendspanat bland modeord och populära uttryck. Ylva Byrman förklarar varför formuleringar som förslag till personlighet" och rimligt är vanliga på twitter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Har hint blivit vanligare än antydan? Varför struntar folk i att sätta ut skiljetecken i texter på sociala medier? Hur har narrativ börjat användas på ett nytt sätt? Vad har hänt med uttrycket i all ära? Vad är bakgrunden till twitterformuleringarna: rimligt, frågar åt en kompis och förslag till personlighet? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

16 Nov 202030min

Din sakramentskade fårskalle!

Din sakramentskade fårskalle!

Ilska är en känsla som gett upphov till många kraftfulla ord och uttryck. I veckans Språket ger vi oss in i bråkspråket och medlar bland vred, sned, sakramentskad och rascha. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Finns det språkforskning om ilska i språk? Vad är bakgrunden till att vred eller sned kan betyda arg? Varifrån kommer rascha, i betydelsen ilska? Sakramentskad är synonymt med förbannad, men sakrament betyder helig handling, hur hänger det ihop? Har uttrycket att ligga i luven på varandra något att göra med det dialektala ordet luvar för pojkar? Är att bli eld och lågor något positivt eller negativt? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

9 Nov 202030min

Varför finns det så många typsnitt?

Varför finns det så många typsnitt?

Typsnittsdesign har gått från 1450-talets träsnidade typer till dagens skärmanpassade bokstäver. Språket guidar i typsnittens historia och berättar exakt hur lång tid det tar att göra ett typsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Hur har typografin påverkats av teknikutvecklingen? Varifrån kommer orden gemen och versal? Varför användes begreppet tryckbokstäver förr? Vad betyder zweibel i kasten? Varför heter det typsnitt och varifrån kommer typsnittsnamnen? Hur lång tid tar det att göra ett typsnitt? Varför har comic sans blivit ett kontroversiellt typsnitt? Hur länge användes frakturstil i Sverige? Har andra alfabeten, som till exempel det kyrilliska och grekiska, lika många typsnitt som det latinska alfabetet? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Carolina Laudon, typsnittsdesigner. Programledare Emmy Rasper.

2 Nov 202030min

Språket i juridiken som avgör allt

Språket i juridiken som avgör allt

Orden i lagtext och juridiska avtal styr människors ekonomi, frihet och framtid. Men vem bestämmer över det juridiska språket? Och varför vill jurister skriva deckare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad betyder begreppen “skäligen misstänkt” och på “sannolika skäl misstänkt”? Och kan man ändra dem till något tydligare? Vem bestämmer över det juridiska språket? Heter det målsägande eller målsägare och varför uttalar en del det som mål-säjande eller mål-säjare? Varför heter det åklagare men inte att åklaga utan att åtala? Ska man tolka det som står eller det som avses i juridisk text? Gör kravet på exakthet i det juridiska språket att det ofta kan uppfattas som krångligt? Varför är det många jurister som blir författare? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Malin Persson Giolito, författare och jurist. Programledare Emmy Rasper. Här finns Svarta listan som nämns i avsnittet. Vill du veta mer om distinktionen mellan reflexivt och personligt pronomen som nämns lyssna på det relaterade avsnittet nedan.

26 Okt 202030min

Många pluralformer retar ett flertal

Många pluralformer retar ett flertal

Blir du irriterad av "fråger" istället för "frågor"? "Minutrarna" istället för "minuterna"? Skaver det i öronen av "safarisarna"? Då är det dags att bli en pluraldetektiv istället för en språkpolis! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Är muffins singular eller plural eller både och? Hur ska vi hantera ord med s-plural i bestämd form? Heter det flera partner eller flera partners? Är det okej med pluralformerna metrar, sekundrar och minutrar eller bör det alltid heta meter, sekunder och minuter? Varför säger en del vecker, blommer och fråger? Hur ska vi hantera latinska ord som centrum, spektrum och forum i plural på svenska? Språkvetare Ylva Byrman universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

19 Okt 202030min

Västmanländska – en gnällig icke-dialekt?

Västmanländska – en gnällig icke-dialekt?

Dialekten i Västmanland liknar på många sätt rikssvenskan och kan därför vara svår att definiera. Men ord som oggig och palta är det mest västmanlänningar som förstår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Finns det något som utmärker västmanländskan?Vad är tjåla för ett ord och hur kommer det sig att det betyder hångla i Köping och prata strunt i Lindesberg?Kan entoppig accent 2 hänga ihop med gnälligheten som finns i viss västmanländska?Är palta i betydelsen att kladda ett dialektalt ord från Västmanland och vad har ordet för bakgrund? Hitta på och leta på istället för hitta och leta – Varför använder västmanlänningar så många "på"?Vad har ordet oggig för bakgrund? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper. Här är en länk till Dialektkartan som nämns i avsnittet.

12 Okt 202030min

Baka en kaka utan subjekt och objekt

Baka en kaka utan subjekt och objekt

"Ta sex ägg, knäck och vispa upp." Receptspråk kännetecknas av många imperativer och färre objekt och subjekt. Språket gräddar orden i ugnen och tar allt med en nypa salt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Finns det ett speciellt receptspråk? Krusudd – vad är det för måttenhet och var kommer ordet ifrån? Vad är bakgrunden till uttrycket en nypa salt i betydelsen att inte ta något på allvar? Varför säger man grädda bröd? Vad är ursprunget till ordet durkslag? Varifrån kommer uttrycket tårta på tårta? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

5 Okt 202029min

Därför är det svårt att förstå vad läkaren säger

Därför är det svårt att förstå vad läkaren säger

På sjukhus trängs språken medicinsk terminologi och svenskt latin blandas med ett allmänspråk som patienter ska kunna förstå. Språket tar fram stetoskopet och undersöker ord som förbryllar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varför heter det bondförkylning? På en neurokirurgisk klinik använder vårdpersonalen både konfusionell eller konfusorisk för att beskriva att en patient är förvirrad, men vilken variant bör de använda? Vilka är de största språkliga utmaningarna för utländska läkare som ska jobba i en svenska språkmiljö? Vad är “svenskt latin”? Vad betyder det att ett sjukhus har intagit stabsläge? Och varför används just det ordet? Varifrån kommer uttrycket “Om du hör klapprande hovar bör din första gissning vara att det kommer en häst och inte en zebra.” Och varför används uttrycket just inom vården? Varifrån kommer orden sjukhus, lasarett och hospital? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst Emil Molander, adjunkt i svenska som andraspråk vid Umeå universitet. Programledare Emmy Rasper.

28 Sep 202030min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
paranormalt-med-caroline-giertz
dumforklarat
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-vetenskapsradion
det-morka-psyket
sexet
medicinvetarna
rss-vetenskapspodden
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
barnpsykologerna
rss-vetenskapsradion-2
bildningspodden
4health-med-anna-sparre
rss-spraket