Hemligheterna bakom Nobelpristagarnas språk
Språket9 Dec 2024

Hemligheterna bakom Nobelpristagarnas språk

Nobelpriset i litteratur är enligt många det finaste priset en författare kan tilldelas. Men vad är det som utmärker pristagarnas språkliga stil finns det några gemensamma nämnare?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag vet faktiskt inte vad ett Nobelprisspråk skulle vara. Det talas ibland om språk och stil men egentligen väldigt sällan. Man får snarare läsa ut ett resonemang om språk, säger Mats Malm, Svenska Akademiens ständige sekreterare.

Lär dig också om vilka kriterier som styrt valet av pristagare under de 120 år som Svenska Akademien delat ut Nobelpriset i litteratur. Från idealistiska riktlinjer i början av 1900-talet till ett större fokus på vittneslitteratur under 2000-talet.

Fosse, Lagerlöf och Johnson

Med utgångspunkt i de tre Nobelpristagarna Jon Fosse, Selma Lagerlöf och Eyvind Johnson söker vi svar på hemligheterna bakom pristagarnas språk.
– I slutändan handlar det mycket om effekten hos läsaren. Ger ord, meningar, ljudstruktur och rytm en upplevelse hos läsaren som är någonting speciellt? säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Språkfrågor om Nobelpristagarnas språk

Johan har svårt att sätta ord på varför han tycker så mycket om den norske författaren Jon Fosses böcker, vars språk upplevs som rätt speciellt. Vad är det han gillar så mycket?

Björn undrar varför Fosse skriver utan punkter?

Kristina undrar om man kan modernisera en bok genom att ändra i språket utan att författarens stil går förlorad?

Tova undrar om meningen ”På vägen dit mötte dem olyckan” i Selma Lagerlöfs bok ”Gösta Berlings saga” är korrekt. Kan man verkligen skriva så?

Karin upplever att det har blivit lättare att läsa Nobelpristagare och undrar om Svenska Akademien har ändrat smak över åren?

Lär dig mer om Nobelpristagarnas språk och Nobelpriset i litteratur

Läs om alla Nobelpristagare i litteratur från Svenska Akademien.

Se dokumentären Harry och Eyvind - Nobelpriset som förstörde allt från SVT (september 2024).

Läs Kjell Espmarks översikt av vilka kriterier som gällt för Nobels litteraturpris från Svenska Akademien och Norstedts Förlag (från 2001.)

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Mats Malm, ständig sekreterare i Svenska Akademien och professor i litteratur vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Avsnitt(927)

Tjocka på ditt ordförråd

Tjocka på ditt ordförråd

Går det att förbättra sitt ordförråd på något annat sätt än att läsa mycket? Henrik Rosenkvist försöker tipsa om möjliga genvägar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet kafferep? Kan man utöka sitt ordförråd utan att läsa så mycket? Vilket ursprung har det göingska uttrycket hinsian? Varför lägger man ofta till tex någonstans efter en fråga som “Var bor du?”, som ju fungerar för sig själv? Vad skiljer förkortningar från akronymer?   Språkvetare Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper

30 Apr 201824min

Nya familjer kräver nya ord

Nya familjer kräver nya ord

Vad ska två personer som separerat och har barn ihop kalla varandra? Lyssnaren Emma använder ordet "barnfar", men inte är helt nöjd. Henrik Rosenkvist ger en exposé över relationsord i världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Vad ska två personer som separerat och har barn ihop kalla varandra? Vem syftar hennes på i "Stina hälsade på hennes mamma"? Hur uppkommer helt nya ord? Varifrån kommer ordet lösöre? Hur har uttalet av a i stockholmska förändrats genom åren?   Språkvetare Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper

23 Apr 201824min

Repris: Hur påverkas vårt språk i en digitaliserad värld? DEL 2

Repris: Hur påverkas vårt språk i en digitaliserad värld? DEL 2

Allt fler unga identifierar sig som gamers, eller gejmers? Hur påverkas allmänspråket av gamingkulturen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Ett samtal med en person som inte är insatt i spelvärlden, om spel, tar oftast väldigt mycket längre tid än ett samtal med en som är insatt gör, säger Lillie Klefelt, gamer och eventmanager vid Female Legends. Inom gamingvärlden växer ett eget språk fram, med förkortningar och försvenskad engelska. Ett fenomen som språkvetare brukar kalla för praktikgemenskap. – Man samlas kring något speciellt och det gör att man utvecklar ett språk som passar att använda med varandra, tillsammans, säger Theres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet. Men vilken inverkan har gamingspråket på vårt språkbruk, och kommer gamingspråket även att ta sig in i allmänsvenskan? Panelen diskuterar och siar in i framtiden. Vi bad också er lyssnare att ställa frågor kring språk och teknik, som den här veckan besvaras av Ola Karlsson, språkvårdare på Språkrådet. Veckans språkfrågor Hur påverkas vårt skriftspråk av användandet av emojis? Vilken inverkan har automatisk stavningskontroll på människors kunskaper i rättstavning? Har särskrivningar blivit vanligare i takt med att automatisk rättstavning  E-postadresser och adresser skrivs oftast utan prickar och ringar, hur påverkar det användningen av språktecken som å, ä och ö? I panelenJoel Westerholm, IT-reporter, Ekot Sveriges RadioTheres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitetJan "Gulan" Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion, KTH och medlem i regeringens digitalseringsråd. ReporterErik Espeland SpråkvetareOla Karlsson ProgramledareEmmy Rasper

16 Apr 201824min

De och dem kan vara överflödiga

De och dem kan vara överflödiga

Det är en av de mest infekterade språkfrågorna just nu. Räcker det inte med bara dom? För den som inte tycker det, kommer Ylva Byrman med minnesknep för att hålla reda på dessa problematiska pronomen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När började ordet skitnödig användas i betydelsen ängslig eller stel? Varifrån kommer ordet pytteskinn för hur huden uppför sig när man fryser? Varför har vi de och dem i skriftspråket och inte bara dom? Varför kan man inte säga tåga om att åka tåg, när det heter flyga, cykla, etc? Finns det någon regel för hur nya engelska lånord skall stavas på svenska?   Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper

9 Apr 201824min

Hur snabbt pratar vi när?

Hur snabbt pratar vi när?

Språkvetare Ylva Byrman reder ut hur vår talhastighet förändras genom livet, apropå äldre filmer och dagens ungdom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Är man bygglovshandläggare, eller bygglovhandläggare? Är namnet på leksaken lego och ordet legosoldat besläktade? Pratar ungdomar snabbare än äldre? Varför har det andra ordet i namn som tex Indiska oceanen liten bokstav i svenskan?   Språkvetare: Ylva Byrman Programledare: Emmy Rasper

2 Apr 201824min

Vem språkforskade för 4000 år sedan?

Vem språkforskade för 4000 år sedan?

Så länge det har funnits skriftspråk har det också funnits abstrakta tankar om språk, menar professor Henrik Rosenkvist. Men vad forskade man om på den tiden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Är det korrekt att använda ord som evakuera reflexivt, som i ”de var tvungna att evakuera sig”? Varifrån kommer ordet pussgurka? Varför uttalas till exempel stadsplanering med kort a, men bostadsrätt med långt a? Hur länge har man forskat om språk?   Språkvetare Henrik Rosenkvist Programledare Emmy Rasper

26 Mars 201824min

Repris: Hur påverkas vårt språk i en digitaliserad värld?

Repris: Hur påverkas vårt språk i en digitaliserad värld?

Datorer har fått större betydelse i våra liv. Röststyrning och automatiska översättningstjänster är idag självklarheter. Men hur fungerar den nya tekniken och vad har den för inverkan på språket? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I en värld av oliktalande är språkförståelse helt grundläggande, och på nätet och i sociala medier växer olika översättningstjänster fram för att skapa bryggor. – Förutsättningarna för att bli mer delaktiga i världen ökar ju, säger Theres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet. Men är vi där redan idag? Hur pålitliga är egentligen automatiska översättningstjänster? – Om de förut kunde översätta enstaka ord så kanske de nu kan översätta mening för mening, men tittar du på stycket som helhet så blir det fortfarande konstigt, säger Joel Westerholm, IT-reporter, Ekot Sveriges Radio. Så hur fungerar egentligen den här typen av  tjänster? Kommer vi någon gång kunna förlita oss på att en telefon förstår precis vad vi säger? Och hur påverkas vårt språk av vi lever i en digitaliserad värld? I panelen Joel Westerholm, IT-reporter, Ekot Sveriges Radio Theres Bellander, språkbruksforskare vid institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet Jan "Gulan" Gulliksen, professor i människa-datorinteraktion, KTH och medlem i regeringens digitalseringsråd. Medverkande Staffan Larsson, professor i datalingvistik vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet Programledare Emmy Rasper

19 Mars 201824min

Sova är ett av de äldsta orden i svenskan

Sova är ett av de äldsta orden i svenskan

För 7000 år sedan hade människor ett ord för att sova som är besläktat med det svenska verbet sova. Henrik Rosenkvist tar oss tillbaka till protoindoeuropeiskan och svenskans äldsta ord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor Varifrån kommer uttrycket yttermera visso? Vilket är det äldsta ordet i svenskan? Varför heter det ekonomiskpolitisk men inte, till exempel, utrikiskpolitisk? Är det korrekt att säga att man har löftat något när man har avgivit ett löfte? Finns det ett släktskap mellan den svenska matematiktermen täljare och engelskans tally, som betyder räkna? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

12 Mars 201824min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
dumma-manniskor
svd-nyhetsartiklar
allt-du-velat-veta
doden-hjarnan-kemisten
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
dumforklarat
paranormalt-med-caroline-giertz
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
sexet
rss-vetenskapsradion
rss-vetenskapspodden
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
bildningspodden
medicinvetarna
det-morka-psyket
rss-personlighetspodden
rss-vetenskapsradion-2
vetenskapsradion
barnpsykologerna