Julklappsböcker och romerska ryttartävlingar

Följ med Tobias Svanelid och historieprofessor Kristian Gerner i Februarirevolutionens fotspår i Sankt Petersburg - startskottet för den Ryska revolutionen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tobias Svanelid och historieprofessorn Kristian Gerner vandrar i spåren av Februarirevolutionen i Sankt Petersburg – startskottet för den ryska revolutionen som skulle komma att omforma en hel värld. Från de första och numera bortglömda kvinnodemonstrationerna till den solenna begravningsceremonin på Marsfältet berättas historien om folkliga protester, upproriska kosacker, rysk anarki och kampen mellan tsarvälde, demokrati och kommunism. – Här stod Rysslands historia och vägde under just de här dagarna för 100 år sedan, berättar Kristian Gerner ifrån Upprorstorget i dagens Sankt Petersburg.

7 Mars 201743min

Tobias Svanelid undersöker Hannibals ikoniska elefantmarsch över Alperna med arkeologen som vill återskapa bedriften. Dessutom granskas bioaktuella Sameblod som skildrar rasbiologins Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den kartagiske härföraren Hannibals marsch över Alperna räknas som en av antikhistoriens största bedrifter, men nu vill arkeologen Richard Holmgren undersöka hur den egentligen gick till. Tobias Svanelid träffar honom hos elefanterna på Kolmårdens djurpark för att diskutera elefanters snövana, deras motståndskraft mot kyla och hur effektiva elefanterna egentligen var under de Puniska krigen. – Man skulle idag kunna använda moderna arkeologiska metoder för att försöka belägga de antika historikernas berättelser om Hannibal, menar Richard Holmgren. Dessutom granskas bioaktuella Sameblod av historikern Maja Hagerman, som menar att filmen är ett första unikt försök att berätta rasbiologins historia ifrån de drabbades perspektiv. Och så svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om var de romerska kejsarna egentligen ligger begravda.

28 Feb 201744min

Tobias Svanelid undersöker myterna, legenderna och historien bakom den kinesiska muren, aktuell i och med Zhang Yimous nya storfilm The Great Wall. Dessutom om den mystiska kultplatsen i Hjulsta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bioaktuella The Great Wall ger en alternativ förklaring till varför den kinesiska muren byggdes och Vetenskapsradion Historia granskar murens legender, myter och egentliga historia. – Den har setts som en symbol för både Kinas öppenhet och tendens att sluta sig från omvärlden, berättar kinakännaren Torbjörn Lodén som tillsammans med översättaren Bengt Pettersson och Tobias Svanelid diskuterar murar, Sidenvägen och det mytologiska monstret taotie. Dessutom om den mystiska kultplatsen i Hjulsta där arkeologerna nyss hittat 150 vendeltida järnringar. Och så svarar Dick Harrison på frågan om vilken som egentligen är världen äldsta kontinuerligt bebodda stad.

21 Feb 201744min

Tobias Svanelid undersöker fredsfördraget som formade den svenska stormakten. Dessutom uppmärksammas boken om korstågens historia, och Dick Harrison redogör för människogräshopporna i trossen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 400 år sedan slöts freden i ryska Stolbova och Tobias Svanelid undersöker vad den kom att betyda för Sveriges historia. Enligt historikerna Anna Maria Forssberg och Kristian Gerner var det i Stolbova där fröet såddes till det svenska stormaktsprojektet, men det var också platsen för dåtidens stormaktspolitik där Rysslands och Sveriges historia formades i händerna på holländare och engelsmän. Dessutom uppmärksammas aktuella boken om korstågens historia, där författaren Kurt Villads Jensen drar paralleller mellan medeltidens korstågsretorik och dagens. – Genom korstågen föds tanken på att motivera ett krig som det godas kamp mot det onda, menar han. Och så besvarar Dick Harrison veckans lyssnarfråga om den mänskliga gräshoppssvärmen som följde med forna tiders arméer – trossen.

14 Feb 201744min

Tobias Svanelid granskar 1800-talets svenska opiumpolitik, helt fjärran från dagens. Å så blandar Urban Björstadius till mediciner på 1700-talsvis för att undersöka vilken nytta vi kan ha av dem idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det fanns en tid när opium kunde köpas på varje apotek i Sverige. De så kallade bröstdropparna var bra mot allt från förstoppning till rethosta och sågs som tidens undergörande medel. Historikern Daniel Berg har undersökt hur det kommer sig att denna historiska lösning försvann och hur opium förvandlades från mirakelmedicin till narkotika. – Det handlade om ett förtroende mellan apotekarna och den övriga befolkningen som successivt kom att ifrågasättas av den moderna läkarvetenskapen, menar han. Dessutom blandas 1700-talsmedicin på gammalt vis utav forskarna som nu bättre vill förstå den bortglömda och smutskastade traditionella västerländska medicinen. Medan kinesisk och indisk medicin vinner mark inom svensk sjukvård vet vi fortfarande mycket litet om den traditionella västerländska medicinen, men kanske kan ökad kunskap om dess aktiva substanser förnya dagens läkarvetenskap. Och så besvarar Dick Harrison veckans lyssnarfråga om hur länge vi egentligen hållit oss med en sjudagarsvecka. Programledare är Tobias Svanelid.

7 Feb 201743min

Det oinskränkta ubåtskriget 1917 fick motsatt effekt, istället för att vinna kriget åt Tyskland kom USA att avgöra kriget. Dessutom om mystiska vendeltiden och Per Albin Hanssons "Beredskapstal". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Några få blodtörstiga ubåtar skulle vinna kriget åt Tyskland under första världskriget. Konsekvensen blev hundratals civila dödsoffer och att USA gick med i kriget mot Tyskland. Tobias Svanelid undersöker världskrigets oinskränkta ubåtskrig tillsammans med historikerna Peter Englund och Lars Ericsson Wolke, och hur detta olagliga skede i kriget ens kunde bli möjligt. – Läget i Europa var desperat och Tyskland tog en kalkylerad risk att USA inte skulle hinna gå med i kriget innan Tyskland vunnit det, berättar Lars Ericsson Wolke. Det var bara det att kalkylerna slog fel. Dessutom om den mystiska vendeltiden, då fröet till vikingatiden såddes och där rika gravfynd berättar om en tid då Norden knöts närmare Europa. Arkeologen Kent Andersson skildrar den mytomspunna perioden i Sveriges historia i en ny bok. Och så reder Dick Harrison ut vad Per Albin Hansson egentligen menade med sina bevingade ord: ”Vår beredskap är god”.

31 Jan 201744min

50-åriga Rymdavtalet utmanas nu av privata aktörer som vill bryta malm på Månen och på asteroider. Tobias Svanelid diskuterar de privata rymdprojektens historia och framtid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rymden tillhör hela mänskligheten, och ingen nation eller privat aktör har rätt att lägga beslag på dess resurser. Det stipulerade Rymdfördraget från 1967, ett dokument som efter femtio år nu utmanas av nya starka kommersiella krafter. Tobias Svanelid diskuterar rymdens historia och framtid med anledning av det femtioårsjubilerande fördraget.– Vi kommer att behöva nya regelverk som styr framtida gruvbrytning på asteroider och på Månen, och nya fördrag inför de planerade Marskolonierna, menar Johan Eriksson, statsvetare vid Södertörns högskola.Rymdveteranen Sven Grahn är skeptisk till de kommersiella aktörernas potential att realisera planerna på rymdturism och gruvbaser på Månen, men tror att avregleringen av telefonen kan ge en ledtråd till hur rymden kommer att privatiseras.Dessutom om kvänerna, folkgruppen som uppmärksammades i deckarserien Midnattssol och som får sin historia utredd av Dick Harrison, och om det nyupptäckta fyndet av en storgård vid vikingastaden Birka, som kan ha varit platsen för öns första kyrka.

24 Jan 201744min

Tobias Svanelid undersöker vårt växande intresse för historisk mat, och hur nära de historiska originalrätterna dagens kockar egentligen vill och kan komma. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vårt intresse för äldre tiders matkultur har aldrig varit större. TV-program, museiutställningar och en önskan att återvända till traditionella råvaror och kokkonster visar att allt fler letar efter ett ursprungligare sätt att äta. Tobias Svanelid undersöker varför och vilken historisk mat som helst faller oss på läppen, och vilken vi ratar.– Det tycks oftare handla om konstiga konsistenser än märkliga smaker som får oss att tycka att historisk mat är äcklig, menar måltidsforskaren Richard Tellström, som tillsammans med mathistorikern Ulrika Torell, historiekocken Sebastian Karlsson och vikingarestauratören Martin E-type Eriksson diskuterar den historiska mattrenden.Dessutom hörs historieprofessorn Dick Harrison besvara veckans lyssnarfråga.

17 Jan 201744min