Julklappsböcker och romerska ryttartävlingar

Den sexuella revolutionen förvandlade svenskarna till otrohetsälskande njutningsexperter. Tobias Svanelid undersöker varför. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med 1960-talets sexuella revolution följde en epidemi av otrohetsaffärer. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid undersöker varför, och träffar historikerna Christina Florin och Linnea Tillema som kartlägger den svenska otrohetsexplosionen, och undersöker varför 60- och 70-talens svenskar skulle förvandlas till experter på äkta njutning.Dessutom uppmärksammas projektet Gender and Work, som samlat information om vad män och kvinnor jobbat med sedan 1500-talet – information som ger helt ny information om kvinnans position på arbetsmarknaden.

27 Aug 201524min

Följ med Tobias Svanelid till Nya Lapphyttan i Norberg, där världens kanske äldsta masugn lade grunden för det svenska exportundret - järnet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Norberg tillverkas nu svenskt järn på medeltida vis, och Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid besöker Nya Lapphyttan för att ta reda på hur det går till. Aktuell forskning har nu slagit fast att masugnen är en unikt svensk uppfinning, som lade grunden till det moderna industrilandet Sverige, och de äldsta spåren av den industrin hittas i just Norberg.– Kanske är vi blinda för vår egen närmaste kulturhistoria, när vi inte tillräckligt mycket förstår att uppskatta järnets betydelse för den svenska historien och för den moderna välfärdsstaten, menar Eva Hjärthner-Holdar, arkeometallurg som ansvarar för järnexperimenten vid Nya Lapphyttan.

20 Aug 201524min

Ni-reformen 1865 var allt annat än populär, och kol 14-metoden har skapat möjligheter och nya utmaningar för arkeologer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 150 år sedan bestämde dåvarande finansministern Johan August Gripenstedt att titlarna skulle läggas bort på hans departement. Gripenstedts tilltag var ett av flera i dåtidens försök att få till stånd en ni-reform, som skulle lindra svenskarnas titelsjuka, men niandet blev aldrig särskilt populärt i bredare kretsar. – Det handlade ju om ett niande från överheten till underklasserna, ett auktoritärt ”ni”, menar språkhistorikern Viveka Adelswärd. Men idag är niandet åter på frammarsch, påhejad av en ökande okunskap kring ”niets” auktoritära historia. Dessutom i Vetenskapsradion Historia om arkeologernas älsklingsverktyg, kol 14-dateringar – en teknik som såg dags ljus för 75 år sedan. Idag är möjligheten att datera arkeologiska fynd med hjälp av den radioaktiva isotopen kol 14 en självklarhet, men bland många arkeologer finns en bristande förståelse för vilka fallgropar som lurar med tekniken, och som bland annat gör att nu levande fiskar tycks vara 2000 år gamla enligt kol 14-analyser. Det menar arkeologerna Gunilla Eriksson och Kerstin Lidén vid Stockholms universitet. Programledare är Tobias Svanelid.Programmet är en repris från den 26 februari 2015.

8 Aug 201524min

Kontaktannonsen avslöjar hur vår syn på den ideala kvinnan och mannen förändrats, och historiska äktenskap var mer kärleksfyllda än vad man tidigare trott. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I hundra år var kontaktannonsen ett viktigt verktyg för att hitta den rätta, men hur annonsen utformades och vem man sökte har förändrats genom decennierna. – Framåt 1960-talet så handlar det mer om att hitta någon att dela intressen och livsstil med, medan det tidigare främst handlat om att hitta någon att dela försörjningsbördan med, säger Josefin Englund som studerat kontaktannonsens historia. Dessutom kartläggs historien om hur synen på kärleken och äktenskapet förändrats från 1700-talet till 1800-talet. Historikern Brita Planck har studerat adliga memoarer och kärleksbrev och menar att kärleken alltid ansetts viktig för att ett äktenskap skulle bli lyckligt, men att kärleken förändrats från stormande känslosvall till ett vi-fokus. Programledare är Tobias Svanelid.Programmet är en repris från den 12 februari 2015.

1 Aug 201524min

Andra delen i Peter Englunds första världskrigsserie berättar om begynnande krigströtthet, och krigets musik ville få massorna att glömma eländet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1915 förbyttes entusiasmen mot en begynnande krigströtthet, och i sin aktuella bok ”Stridens skörhet och sorg – 1915” låter Peter Englund människorna som upplevde detta krigsår komma till tals. Andra delen av hans planerade fembandsverk om första världskriget är en berättelse om hur soldater och civila nu börjar ifrågasätta krigets meningsfullhet. – Det mörka 1900-talets DNA finns i det första världskriget, och ska vi förstå det så måste vi börja där, säger han. Dessutom kartläggs musikens betydelse under samma krig. Historikern John Mullen har gått igenom 1200 populära brittiska slagdängor från tiden, som ömsom tröstade sin publik, ömsom fick den att skratta. Han visar också hur tyskfientliga sånger eller sånger som uppmanade unga pojkar att dö för kung och fosterland aldrig fick något större genomslag. Programledare är Tobias Svanelid.Programmet är en repris från den 5 februari 2015.

25 Juli 201524min

Om hur människor blir mordmaskiner och varför en 100-årig grovt rasistisk film är en av USA:s populäraste. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I alla tider har världens civilisationer brottats med problemet att skapa krigare av vanliga människor, och att återinföra dem till ett civilt liv efter att fred har slutits. I Vetenskapsradion Historia uppmärksammas ett aktuellt forskningsprojekt som söker krigarens väsen och kartlägger hur krigaren förvandlats genom årtusendena. – Vi tror att vår egen tid är rationell och förnuftig, men vi behöver också ritualer och symboler för att få människor att förvandlas från fredliga civilister till moderna soldater, menar Peter Haldén vid Försvarshögskolan. Hans kollega Dan Öberg undersöker till exempel hur japanska soldater fostrades till en dödslängtan, och religionshistorikern Fredrik Wallenstein undersöker hur vikingatidens bärsärkar lyckades med sina förvandlingar från människa till djur. Dessutom uppmärksammas den 100-årsjubilerande och fortfarande omdebatterade ”Nationens födelse”, USA:s första långfilm med ett djupt störande rasistiskt budskap som orsakade kravaller och upplopp när den hade premiär 1915. Filmvetaren Joel Frykholm och historikern Dag Blanck berättar om filmens kontroversiella budskap. Programledare är Tobias Svanelid.Programmet är en repris från den 29 januari 2015.

18 Juli 201524min

August Theodor var sex år när han förlorade sina föräldrar. Historikern Anna Götlind har intresserat sig för hans fall, och hur en föräldralös pojke klarade sig i Sverige på 1860-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Inom August Theodors släkt har det alltid hetat att han var ett hittebarn från Drottningholm, och det väckte förstås mitt intresse, säger historieprofessorn Anna Götlind. Och att sanningen var en helt annan spelar mindre roll, eftersom August Theodors historia, berättad från torp och smedjor på Mälaröarna, också är berättelsen om Sveriges och Stockholms förvandling från bondesamhälle till modern industrination. Dessutom uppmärksammas den aktuella boken ”365 dagar” som för första gången tar ett helhetsgrepp om dagboksskrivandets historia. – Ingen annanstans kommer man historien så nära som när man läser dagböcker från äldre tider, säger Anders Bergman, en av författarna till boken. Programledare är Tobias Svanelid.Programmet är en repris från den 22 januari 2015.

11 Juli 201524min

Det har bråkats om Parthenonfriserna i 180 år, men ännu har frågan inte funnit en lösning. Samtidigt växer kraven på att återlämna allt fler konstskatter till sina ursprungsländer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Striden om Parthenonfrisen från Akropolis har stått i 180 år och än idag hoppas Grekland att British Museum skall släppa ifrån sig kulturskatten. I Vetenskapsradion Historia uppmärksammas folkrättsprofessorn Ove Brings aktuella ”Parthenonsyndromet” som skildrar vår tids växande fixering vid att ställa krav på att återbörda och återlämna bortrövade eller bortförda kulturföremål. – Ofta handlar det om unkna nationalistiska krafter som vill höja det egna landets prestige genom att återföra kulturhistoriska föremål som förvaltas på andra länders museer, menar Knut Weibull, överantikvarie på Riksantikvarieämbetet. Och även när länder och museet finner lösningar på återlämnandekraven kan de lämna en bitter eftersmak, som i fallet med den danska Jyllandslagen, som 2011 återfördes från Sverige till Danmark, men på väldigt lösa, och nationalistiskt färgade grunder, menar Jonas Nordin, forskare vid Kungliga Biblioteket. Programledare är Tobias Svanelid.Programmet är en repris från den 15 januari 2015.

4 Juli 201524min