Bödlarna – historiens föraktade skuggfigurer (nymixad repris)

Bödlarna – historiens föraktade skuggfigurer (nymixad repris)

Bödeln var en föraktad och fruktad individ som inga ärbara människor vill ha med att göra. Han rekryterades bland dödsdömda och slutade ofta sin bana med att själv bli avrättad. Samtidigt var bödeln en avlönad ämbetsman med både lön, tillgång till hästskjuts och tjänstebostad. När bödelsämbetet inrättades under medeltiden rekryterades bödlarna bland de dödsdömdas skara. Han brännmärktes och ören skars av för att han inte skulle kunna avvika från tjänsten. Många bödlar blev ganska kortvariga i yrket eftersom de ofta fortsatte sin brottslighet med bödelstugan som bas.


I det nymixade avsnittet 24 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Annika Sandén, historiker vid Stockholms stadsmuseum, som forskar om 1500- och 1600-talet. Hon har skrivit boken Bödlar – Liv, Död och skam i svenskt 1600-tal. Bödelämbetet uppstod i Sverige när den äldre skandinaviska rättskipningen, som främst handlade om kompensation, istället för senare tiders kriminalisering och straff. I Björkörätten från slutet av 1200-talet, som är Sveriges äldsta stadslag, omnämns en funktionär som ska utföra straff, stupagreven. Snart byttes ordet stupagreve mot det tyska ordet bödel som betyder fogde.


I tidigare lagstiftningar var det individen som skulle skipa rättvisa, men med centralmaktens framväxt blev det kungens ansvar. Och på 1600-talet utökades antalet brott som straffades med döden. Därmed blev 1600-talet bödelns århundrade. När dödstraffen blev fler blev också bödeln allt mer föraktad. För att döda för betalning var en dubbel synd. Det finns historier om att en bonddräng, efter att blivit upplyst om att han drack ur en bägare som tidigare används av bödeln, sprang ut och spydde. Människor vägrade också att bära fram bödelns barn till dopet. Vid sidan om att utföra olika bestraffningar tog också bödeln och hans drängar hand om latrintömning och slaktade av hästar som ansågs vara högst föraktfullt.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt(674)

Pesten i Stockholm tog 22 000 stockholmares liv

Pesten i Stockholm tog 22 000 stockholmares liv

Pesten i Stockholm anlände i slutet av juni år 1710 på skeppet Stäkesund från Pärnu på andra sidan Östersjön. Strikt 40 dagars karantän rådde eftersom det ryktades om pesten i Polen, men en skeppare struntade i karantänen och föll död ner under en måltid på Erstavikskrogen. Snart rapporterades fler misstänkta dödsfall.I det längsta ignorerade Stockholms myndigheterna rapporterna om dödsfall i pest. Resultatet blev den värsta katastrof som har drabbat Stockholm. Det var först i september som myndigheterna rapporterade att pesten drabbat huvudstaden och då var redan dödstalen höga.I andra avsnittet av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med journalisten och författaren Magnus Västerbro som skrivit boken Pestens år – Döden i Stockholm 1710.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

23 Maj 201849min

Kulten vid Uppsala högar

Kulten vid Uppsala högar

Gamla Uppsalas kungshögars mystik lever kvar trots eller tack vare den omfattande utgrävningen för sex år sedan då det fantastiska stolpmonumentet upptäcktes. Stolpmonumentet som pryddes med hästhuvuden väcker fantasin om en svunnen tid när dagens Sverige grundlades.I det första avsnittet av podden Historia Nu avkodas Gamla Uppsalas hemligheter av arkeologen och journalisten Kristina Ekero Eriksson som är aktuell med boken Gamla Uppsala – Människor och makt i högarnas skugga. Programledare är journalisten Urban Lindstedt.Vendeltiden (550-800 e.kr), vikingatidens moder, har hamnat i skuggan av vikingarnas plundringståg över världen. Med det är under Vendeltiden som Sveariket grundas som delvis är Sveriges rötter. Kungshögarna vid Gamla Uppsala skapades runt år 600. Här finns spåren av ett samhälle i förändring med vackert hantverk och långt gången specialisering. Bilder på vikingahjälmar är normalt hjälmar från Vendeltiden eftersom det saknas fynd på vackra hjälmar från vikingatiden.De tre mäktiga kungshögarna i Gamla Uppsala har väckt människornas fantasi ända sedan de skapades runt år 600. De byggdes av en framväxande elit som ville manifestera sin makt med gravhögar som mäter 55-70 meter i diameter och tog 10 000 manstimmar att färdigställa. Här fanns också en festhall som var en av de största byggnaderna i Norden vid denna tid.Arkeologen och journalisten Kristina Ekero Eriksson var informatör för utgrävningen av Gamla Uppsala under 2012 till 2013 då bland annat det spektakulära stolpmonumentet, som består av ett stort antal höga stolpar i två rader vinkel mot varandra som mäter, återsåg dagens ljus. Den södra stolpraden, som löpte i öst-västlig riktning, var minst 725 meter lång och bestod av åtminstone 126 trästolpar. Troligtvis har många av dessa stolpar prytts av hästhuvuden.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

15 Maj 201847min

Populärt inom Samhälle & Kultur

aftonbladet-krim
en-mork-historia
podme-dokumentar
badfluence
p3-dokumentar
rattsfallen
svenska-fall
skaringer-nessvold
creepypodden-med-jack-werner
nemo-moter-en-van
fallen-som-forfoljer
killradet
olyckan-inifran
flashback-forever
hor-har
rss-brottsutredarna
vad-blir-det-for-mord
kod-katastrof
rysarpodden
rss-ghip-googlare-har-inga-polare