Så fick vinterkläderna sina namn
Språket16 Dec 2024

Så fick vinterkläderna sina namn

Hör sanningen bakom ord som lovikkavantar, olle och underställ. Dessutom om vad som är skillnaden på en huva och en luva, och varför du kan kalla din granne för en skitstövel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Det är ett sätt att bilda nya skällsord. Och man kan väl säga att kreativiteten när det gäller att hitta på nya nedsättande ord verkar vara obegränsad, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Lär dig också om de korrekta benämningarna för olika vintriga klädesplagg, och varför de heter som de gör. Varför kallar vi till exempel en ylletröja för ”olle”?

– Kapten Gustaf Adolf Olsson införde den långärmade stickade ylletröjan i armén omkring år 1900. Så ollen är uppkallad efter honom. Och så finns det en stickad yllemössa som också användes i armén, den kallas Olles brorsa, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Språkfrågor om vinterkläder

Mattias undrar vad skillnaden på en luva och en huva är?

Erland undrar varifrån uttrycket ”bylsa på sig” kommer?

Morris vill veta det svenska namnet på ett tröja med luva och dragkedja, det man på engelska kallar ”zip-up hoodie”?

Blenda undrar hur gammalt ordet underställ är i svenskan? I hennes hemland Norge finns ordet ”understell” men det betyder chassi eller underrede på en bil.

Kerstin vill veta varför vi kallar en tjock ylletröja för Olle, yllesockor för raggsockor och yllevantar för Lovikkavantar?

Evelina undrar om det finns ett gemensamt namn för när ett klädesplagg används som skällsord, till exempel kjolstyg och skitstövel.

Lär dig mer om vinterkläder

Läs om, och se hur den första ollen såg ut.

Läs om Lovikkavantens historia.

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Avsnitt(500)

"Typ" - ett användbart ord!

"Typ" - ett användbart ord!

Varför finns ordet "typ" och hur det ska användas? Det undrar schweizaren Anja som studerar svenska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor:Varifrån kommer ordet "stress" och är stress i sig ett modernt fenomen?"Oj-oj", "tack-tack", "adjö-adjö" - varför upprepar vi vissa ord?Har användningen av verbet "titta" ökat på bekostnad av andra begrepp som "undersöka", "granska", "analysera", "begrunda"?Är det typiskt svenskt att ändra på ordet för vissa typer av arbeten (städare/lokalvårdare/hygientekniker) men inte för andra (som till exempel journalist eller läkare)? Har det med status att göra?Varför finns ordet "typ" och hur använder man det på ett korrekt sätt?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper

17 Maj 201624min

Vi reder ut det här med lågtyskan!

Vi reder ut det här med lågtyskan!

Lågtyska, högtyska och plattyska? Vad är vad och kan tyskarna egentligen förstå varandra? Vi följer tyskan ut över världen och tar upp ett av de språk svenskan lånat allra mest av. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorLågtyska, högtyska och plattyska - vilka är skillnaderna?Finns det ord som är "svenska"?Är verbet "begrava" ett sammansatt ord? Varifrån kommer prefixet "be"?Varifrån kommer uttrycket "klunsa"?Dessutom mer kring begreppet "ofta" som engagerat i sociala meder.Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

10 Maj 201624min

"Fådda blommor" spelar Karin ett spratt

"Fådda blommor" spelar Karin ett spratt

Lyssnaren Karin samlar sina bästa recept för att skänka barnbarnen men tvekar nu inför rubriken hon satt, "Fådda av släkt och vänner" - kan man säga "fådda"? Har Kurt Olsson kanske med saken att göra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVarifrån kommer "tårarna" i "påtår", "kaffetår" och "gutår"?Är det bara i Göteborg man kan beställa en "galopp"? Varifrån kommer uttrycket och hur gammalt är det?Varifrån kommer orden "nykter" och "nykterist"? Och används "nykter" i andra sammanhang än i betydelsen nykter från alkohol?Finns orden "fådd" och "fådda"?"Å jag blev glad som katten" sjunger man i en barnvisa, men handlar det verkligen om djuret "katt"?Dessutom har Henrik Rosenkvist fått in en stor mängd svar på sin efterlysning kring att lägga till "e" efter satser med negation i, till exempel: "Jag tycker inte om glass, e." Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

3 Maj 201624min

–Jag såg en kamel på stan idag. –Ofta!

–Jag såg en kamel på stan idag. –Ofta!

Lyssnaren Martins fjärdeklassare har börjat använda uttrycket "ofta", vad är det för fenomen egentligen? Är det nytt? Dialektalt? Och vad betyder det? Språkvetare Ylva Byrman reder ut saken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor:Vad är det för skillnad på lingvistik och språkvetenskap?Skulle inte det svenska uttrycket "borda" kunna användas även när man kliver ombord på ett flygplan, istället för det engelska "boarding"?Varifrån kommer ändelsen "ish"?Vad betyder uttrycket "ofta"?Varför säger man "smurf" om man säger samma ord samtidigt som någon annan?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper

26 Apr 201624min

Hålla tummarna och tummen ur

Hålla tummarna och tummen ur

Få tummen ur röven - varför säger man så? Ja, varför skulle den vara där till att börja med? Och vad har brittiska flygvapnet under andra världskriget med saken att göra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor:Varför säger man "få tummen ur"? Och vad betyder "att hålla tummarna"?Vad signalerar man om man använder uttrycket "helt okej"?Hur ska orden "prova" och "pröva" användas?Dessutom får vi ytterligare varianter på ordet "ostbåge" samt fler exempel på sammanblandningar av uttryck. Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper

19 Apr 201624min

Vad är skillnaden på en dialekt och ett språk?

Vad är skillnaden på en dialekt och ett språk?

Lyssnaren Thomas tycker att danska, norska och svenska skulle kunna betraktas som tre olika dialekter av ett språk. Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk, reder ut varför det inte är så. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVad betyder det ordet distinkt, vad kommer det ifrån och vad finns det för synonymer till ordet?Varför heter det instrument och inte verktyg om till exempel en pincett?Varför betraktas de tre språken svenska, danska och norska som just tre olika språk och inte tre olika dialekter ur ett gemensamt nordiskt språk?Hur kommer det sig att det bara är älvdalsmålet som hamnat i forskarfokus, och inte övriga ovansiljanmål?I moramålet säger man "i" eller "ig" istället för "jag", alltså precis som i engelskan. I äldre svenska texter brukar ju "i" annars betyda "ni". Hur hänger det här ihop?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

12 Apr 201624min

Jag är rädd för mitt eget skinn! Deltagarna i Paradise Hotel är kreativa språkbrukare som skapar nya idiom och uttryck

Jag är rädd för mitt eget skinn! Deltagarna i Paradise Hotel är kreativa språkbrukare som skapar nya idiom och uttryck

Att blanda ihop uttryck och idiom är vanligt när man försöker lära sig ett språk eller när man eftersträvar ett språkbruk som man inte än behärskar. Kreativt och ambitiöst, tycker Språkets expert. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det finns en ålder när man försöker tillägna sig fasta och stående uttryck i språket, men om man inte riktigt behärskar det kan man råka göra sammanblandningar, säger Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk.Att "vara rädd om sitt eget skinn" är ett svenskt idiom som betyder ungefär att vara försiktigt och att inte ta någon risk. Att säga "Jag är rädd för mitt eget skinn" är en språklig kontamination eller en sammanblandning av uttryck som har förekommit i tv-programmet Paradise Hotel.– Det visar att man anstränger sig, så egentligen är det ett exempel på ambitiösa språkbrukare som försöker tillägna sig ett språkbruk som de eftersträvar, säger Henrik Rosenkvist.Veckans språkfrågorVarifrån kommer uttrycket "att stryka på foten"?"Komma till bukt med", "få bukt på" eller "få bukt med", vad är rätt?Finns någon koppling mellan det svenska ordet ”refug” och det engelska ”refugee”?Var kommer ordet ”pulka” kommer ifrån?Orden ”arbete” och ”jobb” vad har de för olika betydelser och nyanser?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

5 Apr 201624min

Förr var det ingen som brydde sig om särskrivningar - annat är det idag

Förr var det ingen som brydde sig om särskrivningar - annat är det idag

Idag är särskrivning en käpphäst för språkpoliser. Men hur var det förr i tiden? Det undrar lyssnaren Henrik som har läst äldre böcker och hittat flera särskrivningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorÄr mjölk ursprungligen bara en beteckning på det som kommer från däggdjurs juver, eller är det snarare en beteckning för allt som är lite tjockare och mer krämigt än vatten?Ostkrokar eller ostbågar - varför säger människor olika?Ordet chef kan uttalas på två sätt, vad kan det bero på och är är det dialektalt?Särskrev människor förr i tiden?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper

29 Mars 201624min

Populärt inom Vetenskap

svd-nyhetsartiklar
p3-dystopia
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
doden-hjarnan-kemisten
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
det-morka-psyket
rss-vetenskapsradion
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
hacka-livet
bildningspodden
rss-vetenskapsradion-2
rss-vetenskapspodden
vetenskapsradion
sexet
a-kursen
medicinvetarna
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
ufo-sverige