Så använder Ukraina svenska vapen i strid
Gräns24 Dec 2024

Så använder Ukraina svenska vapen i strid

Major, Roger Djupsjö om vilken effekt det svenska vapenstödet till Ukraina haft.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Major Roger Djupsjö, lärare vid Försvarshögskolan arbetar i Ukraina med det svenska vapenstödet och att utbilda soldater. Han är en av alla experter som hörs i media som tillbringat mest tid i Ukraina.

– Det jag sysslar med är framförallt att se till att de här olika sakerna som skänkts till Ukraina fungerar.

Sverige har skickat vapen och ammunition värt omkring 50 miljarder kronor. Det allra värdefullaste som Ukraina fått menar Djupsjö är stöd till luftvärn.

– Luftvärn gör att Ukraina fortfarande kan ha ett samhälle och ett land som fungerar, för det handlar inte bara om att skydda trupperna vid fronten utan det handlar ju också om att skydda infrastruktur. Där har vi bidragit en del till den förmågan faktiskt och jag måste säga det är det viktigaste.

Sverige har också skickat, bland annat artillerisystemet Archer, stridsfordon 90 och stridsvagn 122. Det har gett Försvarsmakten en unik möjlighet att på riktigt se hur deras vapensystem fungerar på slagfältet.

– Även om man testar ett fordon på övningar hemma så blir det ju inte samma sak som när det är på riktigt, när man utsätts för motståndarens artilleri eller motståndarens motåtgärder. Så att man har fått många erfarenheter.

När de svenska vapnen används som de ska fungerar de lika bra som det var tänkt på förhand. De har visat sig vara bättre än de ryska motsvarigheterna, men kriget förs inte alltid som i skolboken. Vissa vapen har använts på fel sätt. Ett exempel är stridsvagn 122.

– I det här ställningskriget har en del av vagnarna nästan använts mer som artilleripjäser än som stridsvagnar och då är den inte lika överlägsen de ryska vagnarna, men använder de den på det sättet som den är tänkt och den har sina största fördelar så har den varit ett bra vapen för Ukraina.

Hopp om framtiden

Det pratas allt mer om att kriget kan ta slut eller att någon form av fred kan komma till stånd under 2025. Frågan är på vilka villkor och hur beständig freden kan bli. Vi bad Roger Djupsjö ge tre exempel från historien på fredsavtal som visar att en fred kan bli långvarig. Det första exemplet är Andra världskriget:

– Det jag tycker man kan se efteråt är det att man satsar på att bygga upp Tyskland och ge dem hjälp att bygga upp en demokrati. Och den demokratin är ju en av världens starkaste demokratier idag.

Det andra exemplet är Syd- och Nordkorea. Där skedde ett stillestånd som delade ett land mitt i tu

– Och det är ju inte lyckat att dela ett land men samtidigt så har ju den freden trots allt hållits under alla de här åren. Och med internationell hjälp så har det fortfarande inte genomfört mer krigshandlingar efter det här fredsslutet.

Det tredje och sista exemplet Djupsjö bjuder på är freden efter kriget i det forna Jugoslavien, som var ett blodigt inbördeskrig i modern tid.

– Det finns många som säkerligen inte är nöjda idag, men trots allt så har ju freden mer eller mindre hållits sedan dess.

– Det går att få slut på krig och man kan komma fram till lösningar som ändå kan vara ganska länge. Det kan man väl ändå se som positivt.

Kalle Glas, Gräns
grans@sverigesradio.se

Avsnitt(162)

Antisatellitvapen och risken för rymdkrig

Antisatellitvapen och risken för rymdkrig

FN varnar för en ny kapprustning i rymden. När Ryssland spränger en av sina egna satelliter i ett test, trissas läget upp ytterligare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sverige kan bli först i EU med en uppskjutningsplats för satelliter vid rymdbasen Esrange utanför Kiruna. Enligt överbefälhavare Micael Bydén undersöker Försvaret möjligheten till egna, militära satelliter.–Jag kan se framför mig nyttjandet av mindre satelliter som används under en kortare tid för ett begränsat syfte, säger han.Men ny kapacitet gör också Sverige mer sårbart.Antisatellitvapen och hot i rymdenEfter kalla krigets rymdrustning följde några decennier av lugn. De senaste åren har något hänt, säger Sandra Lindström, forskningsledare för försvars- och säkerhetsrelaterade rymdfrågor på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.–Numera betraktar man rymden som en arena där man kan och kommer att behöva kunna bedriva krigföring. Det är liksom den stora förändringen som har skett.Medverkande: Sveriges överbefälhavare Micael Bydén, Mats Helgesson, tidigare flygvapenchef som nu leder rymdnätverket i Krigsvetenskapsakademin, Sandra Lindström, forskningsledare för försvars- och säkerhetsrelaterade rymdfrågor på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut, Peter Sturesson, major, doktor i mikrosystemteknik, och forskningschef på flygvapnet.Av:Bo Torbjörn Ek, programledareUlrika Bergqvist, reporter Carl-Johan Ulvenäs, producent Ansvarig utgivare: Nils EklundTekniker: Mats JonssonLjud från: NBC, Sveriges Radio, U.S Department of State, UN Audiovisual Library

17 Nov 202131min

EXTRA: Hybridattacken mot EU

EXTRA: Hybridattacken mot EU

Om det säkerhetspolitiska spelet bakom migrantkrisen vid gränsen mellan Polen och Belarus och varför situationen beskrivs som en hybridattack. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den situation som uppstått i samband med flyktingkrisen på gränsen mellan Belarus och Polen har från flera håll beskrivits som en hybridattack. Ett begrepp som blivit allt vanligare för att beskriva vissa säkerhetspolitiska problem. "Det handlar liksom att skräddarsy ett angreppssätt som inriktar sig på de svagheter som finns hos det land som man vill påverka" säger Niklas Nilsson, forskare vid Försvarshögskolan."Destabilisering utav Europa" Försvarsminister Peter Hultqvist säger till Ekot att det handlar om ett försök att destabilisera EU och skapa ett spänt läge och menar att bakom Belarus agerande finns Ryssland. Ryssland och Belarus förnekar detta.

11 Nov 202111min

Så drabbas Sveriges försvar av Kinas upprustning

Så drabbas Sveriges försvar av Kinas upprustning

Kina rustar upp och USA skiftar sin uppmärksamhet till det som kallas den indopacifiska regionen. Det får följder för Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hör om det som kallats för kampen om framtidens världsordning, kraftmätningen mellan Kina och USA.Retoriken är uppskruvad kring Taiwan efter Kinas flygningar, och USA har tillsammans med Storbritannien och Australien bildat försvarspakten Aukus.Samtidigt är Taiwan en av världens största producenter av halvledare, något som får ytterligare konsekvenser för världen. Upprustningen i det som kallas den indopacifiska regionen är omfattande.Följderna för SverigeUSA och Nato är försvarspartners till Sverige, och bedömare tror att det som nu händer på andra sidan jorden kommer att få följder här.– Tyngdpunkten och inte minst uppmärksamheten, den kommer att förskjutas och det har stor betydelse för Sverige och för Europa, säger Bengt Svensson, tidigare försvarsattaché i Washington.Nyhetsljuden i programmet kommer från Channel 4 och South China Morning Post.

3 Nov 202133min

När Sverige avlyssnades av NSA

När Sverige avlyssnades av NSA

USA ertappades att med hjälp av Danmark avlyssna svenska försvarsintressen och politiker. Hör om spelet bakom signalspaningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tidigare i år avslöjade Danmarks Radio och SVT att USA med hjälp av Danmark har avlyssnat svenska politiker. Vem eller vilka den här avlyssningen var inriktad mot, är fortfarande inte klarlagt. USA:s avlyssning av Sverige Historien har många frågetecken, och det har aldrig kommit någon officiell version av vad som hände. Men avlyssning, eller signalspaning som man säger, pågår egentligen i den här världen mer eller mindre hela tiden. Sverige håller också just nu på att få en ny lagstiftning i de här frågorna. Något som i framtiden kan förbättra Sveriges position på marknaden för underrättelseinformation. Nyhetsljud i programmet är taget från: Sveriges Television och France24 Medverkande: Lisbeth Quass, journalist på Danmarks Radio Knut Kainz Rognerud, journalist på SVT David Lindahl, it-säkerhetsforskare vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut Björn Fägersten, chef för Europaprogrammet vid Utrikespolitiska Institutet Jan Thörnqvist, viceamiral och tidigare insatschef i Försvarsmakten Ett program av: Bo Torbjörn Ek, programledare Ulrika Bergqvist, reporter Carl-Johan Ulvenäs, producent Ansvarig utgivare: Nils Eklund

20 Okt 202129min

Nätverket som kartlade försvarets hemligheter

Nätverket som kartlade försvarets hemligheter

Hör om männen som fängslats för att på dolda forum ha samlat information som riskerar Sveriges säkerhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den senaste tiden har ett flertal män dömts mot sitt nekande för att ha samlat information om försvarets hemliga anläggningar. I dolda forum på internet har männen kartlagt militära skyddsobjekt och diskuterat uppgifter om anläggningarna. Kartlade försvarets hemligheter Informationen som männen ska ha samlat in kallas av den militära underrättelsetjänsten för en guldgruva för främmande makt. - Vi har ju saker som allmänheten inte ska veta om. Vissa hemligheter är ju hemligheter av en anledning. Exakt hur försvaret ska göra i händelse av krig, det ska inte gemene man veta, säger David Bergman, doktor i psykologi och major och forskare på Försvarshögskolan. Medverkande: Mats Ljungqvist, Åklagare riksenheten för säkerhetsmål David Bergman, Doktor i psykologi, major och forskare på Försvarshögskolan Kim Hakkarainen, Säkerhetsskyddsstrateg på Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Ett program av: Programledare: Bo Torbjörn Ek Reporter: Ulrika Bergqvist Producent: Carl-Johan Ulvenäs Tekniker: Mats Jonsson Ansvarig Utgivare: Nils Eklund

6 Okt 202129min

EXTRA: Toppchef på myndighet greps av Säpo

EXTRA: Toppchef på myndighet greps av Säpo

Hör om toppchefen som greps i en Säporäd och som häktats misstänkt för grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En man som greps för spioneri tidigare i veckan har nu häktats, misstänkt för grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Nekar till brott Mannen, som nekar till brott, har själv uppgett att han arbetat inom Säpo och Försvarsmakten och är idag verksam som chef på en statlig myndighet. Fler fall kan vänta Ett antal brott mot rikets säkerhet har fått rubriker på sistone, och åklagaren Mats Ljungqvist på Riksenheten för säkerhetsmål tror att ett försämrat säkerhetsläge kan göra så att det blir fler fall i framtiden. Medverkande: Mats Ljungqvist, senior åklagare på Riksenheten för säkerhetsmål. John Granlund, reporter som bevakar säkerhetsfrågor på Aftonbladet. Daniel Stenling, chef för Säpos kontraspionage. Av: Programledare: Bo Torbjörn Ek Reporter: Ulrika Bergqvist Producent: Carl-Johan Ulvenäs Ansvarig utgivare: Nils Eklund

24 Sep 202114min

Arktis och det nya kalla kriget

Arktis och det nya kalla kriget

När Arktis smälter tinar nya potentiella konflikter fram. Hör om Sveriges nya försvar och kapprustningen om ishavet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I slutet på september 2021 återinvigs jägarregementet K4 i Arvidsjaur. En förstärkning av försvaret i norr, som bland annat bygger på nåt som Sverige tidigare missat: den militära upprustningen i Arktis. K4 i Arvidsjaur I det stora området runt Nordpolen möts anspråk på naturresurser som sällsynta jordartsmetaller, olja och gas. Det kan skapa konflikter. Samtidigt har den upptinade nordostpassagen, norr om Ryssland, gjort så att landet fått en ny, nordlig flank. Den rustas nu upp med nya vapen, bland annat de strategiska u-båtarna, som bär kärnvapen. Medverkande: Morgan Gustafsson, stabschef på K4. Louise Calais, Sveriges Arktisambassadör. Niklas Granholm, forskningsledare och försvarsananalytiker på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut. Av: Programledare: Bo Torbjörn Ek Reporter: Ulrika Bergqvist Producent: Carl-Johan Ulvenäs Tekniker: Mats Jonsson Ansvarig utgivare: Nils Eklund

22 Sep 202126min

De flög det sista svenska planet ur Afghanistan

De flög det sista svenska planet ur Afghanistan

När talibanerna återtar makten över Kabul tvingas Sverige evakuera människor på plats. Hör piloterna som planerade och genomförde evakueringen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I veckan är det 20 år sen 9/11. Terrorattacken som blev starten på USA:s krig mot terrorismen och även Sveriges intåg i Afghanistan. Sverige avslutade sin militära närvaro i Afghanistan tidigare i år. Men när talibanerna till världens förvåning, på kort tid återtar makten över landet, tvingas Sverige skicka tillbaka militären för att evakuera människor på plats. Samtidigt som det bara är dagar kvar tills USA lämnar landet, ökar hotbilden mot flygplatsen. När terrordådet som alla befarar till slut sker, står ett av de svenska planen kvar på landningsbanan. Evakueringen av Kabul Gräns träffar piloterna som planerade och genomförde evakueringen av Kabul, i en kamp mot klockan och i ett säkerhetsläge som bara blir sämre och sämre för varje dag. Medverkande: Per Carlemalm, chef för transportflygenheten på Skaraborgs flygflottilj, F7 Malin Persson, chef för Skaraborgs flygflottilj "Martin", pilot på TP84/Hercules Pär Eriksson, försvarsanalytiker på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut Av: Programledare: Bo Torbjörn Ek Reporter: Ulrika Bergqvist Producent: Carl-Johan Ulvenäs Tekniker: Mats Jonsson Ansvarig utgivare: Nils Eklund

8 Sep 202128min

Populärt inom Politik & nyheter

aftonbladet-krim
svenska-fall
motiv
p3-krim
fordomspodden
rss-krimstad
blenda-2
rss-viva-fotboll
flashback-forever
rss-sanning-konsekvens
aftonbladet-daily
rss-vad-fan-hande
rss-krimreportrarna
rss-frandfors-horna
dagens-eko
svd-nyhetsartiklar
krimmagasinet
olyckan-inifran
rss-svalan-krim
rss-flodet