Så använder Ukraina svenska vapen i strid
Gräns24 Dec 2024

Så använder Ukraina svenska vapen i strid

Major, Roger Djupsjö om vilken effekt det svenska vapenstödet till Ukraina haft.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Major Roger Djupsjö, lärare vid Försvarshögskolan arbetar i Ukraina med det svenska vapenstödet och att utbilda soldater. Han är en av alla experter som hörs i media som tillbringat mest tid i Ukraina.

– Det jag sysslar med är framförallt att se till att de här olika sakerna som skänkts till Ukraina fungerar.

Sverige har skickat vapen och ammunition värt omkring 50 miljarder kronor. Det allra värdefullaste som Ukraina fått menar Djupsjö är stöd till luftvärn.

– Luftvärn gör att Ukraina fortfarande kan ha ett samhälle och ett land som fungerar, för det handlar inte bara om att skydda trupperna vid fronten utan det handlar ju också om att skydda infrastruktur. Där har vi bidragit en del till den förmågan faktiskt och jag måste säga det är det viktigaste.

Sverige har också skickat, bland annat artillerisystemet Archer, stridsfordon 90 och stridsvagn 122. Det har gett Försvarsmakten en unik möjlighet att på riktigt se hur deras vapensystem fungerar på slagfältet.

– Även om man testar ett fordon på övningar hemma så blir det ju inte samma sak som när det är på riktigt, när man utsätts för motståndarens artilleri eller motståndarens motåtgärder. Så att man har fått många erfarenheter.

När de svenska vapnen används som de ska fungerar de lika bra som det var tänkt på förhand. De har visat sig vara bättre än de ryska motsvarigheterna, men kriget förs inte alltid som i skolboken. Vissa vapen har använts på fel sätt. Ett exempel är stridsvagn 122.

– I det här ställningskriget har en del av vagnarna nästan använts mer som artilleripjäser än som stridsvagnar och då är den inte lika överlägsen de ryska vagnarna, men använder de den på det sättet som den är tänkt och den har sina största fördelar så har den varit ett bra vapen för Ukraina.

Hopp om framtiden

Det pratas allt mer om att kriget kan ta slut eller att någon form av fred kan komma till stånd under 2025. Frågan är på vilka villkor och hur beständig freden kan bli. Vi bad Roger Djupsjö ge tre exempel från historien på fredsavtal som visar att en fred kan bli långvarig. Det första exemplet är Andra världskriget:

– Det jag tycker man kan se efteråt är det att man satsar på att bygga upp Tyskland och ge dem hjälp att bygga upp en demokrati. Och den demokratin är ju en av världens starkaste demokratier idag.

Det andra exemplet är Syd- och Nordkorea. Där skedde ett stillestånd som delade ett land mitt i tu

– Och det är ju inte lyckat att dela ett land men samtidigt så har ju den freden trots allt hållits under alla de här åren. Och med internationell hjälp så har det fortfarande inte genomfört mer krigshandlingar efter det här fredsslutet.

Det tredje och sista exemplet Djupsjö bjuder på är freden efter kriget i det forna Jugoslavien, som var ett blodigt inbördeskrig i modern tid.

– Det finns många som säkerligen inte är nöjda idag, men trots allt så har ju freden mer eller mindre hållits sedan dess.

– Det går att få slut på krig och man kan komma fram till lösningar som ändå kan vara ganska länge. Det kan man väl ändå se som positivt.

Kalle Glas, Gräns
grans@sverigesradio.se

Avsnitt(156)

Arktis och det nya kalla kriget

Arktis och det nya kalla kriget

När Arktis smälter tinar nya potentiella konflikter fram. Hör om Sveriges nya försvar och kapprustningen om ishavet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I slutet på september 2021 återinvigs jägarregementet K4 i Arvidsjaur. En förstärkning av försvaret i norr, som bland annat bygger på nåt som Sverige tidigare missat: den militära upprustningen i Arktis. K4 i Arvidsjaur I det stora området runt Nordpolen möts anspråk på naturresurser som sällsynta jordartsmetaller, olja och gas. Det kan skapa konflikter. Samtidigt har den upptinade nordostpassagen, norr om Ryssland, gjort så att landet fått en ny, nordlig flank. Den rustas nu upp med nya vapen, bland annat de strategiska u-båtarna, som bär kärnvapen. Medverkande: Morgan Gustafsson, stabschef på K4. Louise Calais, Sveriges Arktisambassadör. Niklas Granholm, forskningsledare och försvarsananalytiker på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut. Av: Programledare: Bo Torbjörn Ek Reporter: Ulrika Bergqvist Producent: Carl-Johan Ulvenäs Tekniker: Mats Jonsson Ansvarig utgivare: Nils Eklund

22 Sep 202126min

De flög det sista svenska planet ur Afghanistan

De flög det sista svenska planet ur Afghanistan

När talibanerna återtar makten över Kabul tvingas Sverige evakuera människor på plats. Hör piloterna som planerade och genomförde evakueringen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I veckan är det 20 år sen 9/11. Terrorattacken som blev starten på USA:s krig mot terrorismen och även Sveriges intåg i Afghanistan. Sverige avslutade sin militära närvaro i Afghanistan tidigare i år. Men när talibanerna till världens förvåning, på kort tid återtar makten över landet, tvingas Sverige skicka tillbaka militären för att evakuera människor på plats. Samtidigt som det bara är dagar kvar tills USA lämnar landet, ökar hotbilden mot flygplatsen. När terrordådet som alla befarar till slut sker, står ett av de svenska planen kvar på landningsbanan. Evakueringen av Kabul Gräns träffar piloterna som planerade och genomförde evakueringen av Kabul, i en kamp mot klockan och i ett säkerhetsläge som bara blir sämre och sämre för varje dag. Medverkande: Per Carlemalm, chef för transportflygenheten på Skaraborgs flygflottilj, F7 Malin Persson, chef för Skaraborgs flygflottilj "Martin", pilot på TP84/Hercules Pär Eriksson, försvarsanalytiker på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut Av: Programledare: Bo Torbjörn Ek Reporter: Ulrika Bergqvist Producent: Carl-Johan Ulvenäs Tekniker: Mats Jonsson Ansvarig utgivare: Nils Eklund

8 Sep 202128min

Spioner i Sverige

Spioner i Sverige

Första spioneriåtalet på 18 år, hur ser hoten ut och hur skyddar vi oss? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I slutet av augusti 2021 inleds förhandlingarna i det första spioneriåtalet i Sverige på 18 år. En svensk man som arbetat för Scania och Volvo ska enligt åtalet ha värvats som agent för Ryssland. Hur ser hotbilden mot Sverige ut och hur skyddar vi oss? Medverkande: Daniel Stenling, chef för kontraspionage vid Säkerhetspolisen. Jan Thörnqvist, f.d. insatschef vid Försvarsmakten. Bengt Nylander, f.d chef för kontraspionaget vid Säkerhetspolisen. Författare till boken "Säpo inifrån" Programledare: Bo Torbjörn Ek Researcher och reporter: Ulrika Bergqvist Producent: Carl-Johan Ulvenäs Ansvarig utgivare: Nils Eklund Tekniker: Mats Jonsson

25 Aug 202130min

TRAILER: Gräns

TRAILER: Gräns

Förstå hur Sverige försvarar sig mot hoten som finns här och nu. En podd om säkerhetspolitik och maktspelen som sker i det dolda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

20 Aug 202141s

Populärt inom Politik & nyheter

aftonbladet-krim
motiv
p3-krim
svenska-fall
rss-krimstad
fordomspodden
flashback-forever
rss-viva-fotboll
olyckan-inifran
aftonbladet-daily
rss-sanning-konsekvens
rss-vad-fan-hande
svd-nyhetsartiklar
dagens-eko
rss-frandfors-horna
blenda-2
rss-flodet
svd-dokumentara-berattelser-2
rss-krimreportrarna
grans