Från glam till krig – Nyordslistan 2024 är här

Myndigheters skämt och kommunikation i sociala medier kan vara ett effektivt sätt att nå ut till medborgare. Men vad händer med förtroendet om språket blir för informellt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den finska skatteförvaltningen har satsat stort på sina sociala medier och lanserat karaktären “Epic tax guy” och nu senast webbplatsen “Happy taxpayer” som ska lyfta fram skattefinansierade tjänster.– Det är inte så mycket kopplat till sakligt innehåll utan mer ett sätt att få uppmärksamhet. En del gillar det jättemycket och en del tycker att det är oseriöst, säger Andreas Nord, professor i svenska språket vid Uppsala universitet, som forskat om myndigheters kommunikation på sociala medier.Även svenska myndigheter kan skämta, svenska Skatteverket la ut en post på sociala medier när ormen Sir Väs fångats in om att inte glömma att anmäla folkbokföringsadress vid flytt.– Det tyckte många var kul och det är ett bra exempel för det innehöll ett budskap som är i linje med den egna verksamheten, säger Andreas Nord.Finns risker med att myndigheter uttrycker sig för informelltSpråket i offentlig verksamhet regleras i Språklagen och ska vara “vårdat, enkelt och begripligt.” Enligt Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet, finns det risker med att uttrycka sig för informellt som myndighet. – Det kan ge intryck av att det är en verksamhet som det går att förhandla med eller som man är kompis med. Men så är det inte, även om tilltalet är hjärtligt så ändrar det inte på några regler, säger hon.Språkfrågor om formellt och informellt språkEtt företag som erbjuder digitala brevlådor använder ordet “viktigheter” i sin kommunikation. Är viktigheter verkligen ett ord och vad ger det för intryck att använda det?Är epiteten storebror och lillebror neutrala ord att använda i nyhetsrapportering om kriminella eller blir det för familjärt?Hur kommunicerar svenska myndigheter på sociala medier?Hur kommunicerar medborgare med myndigheter i sociala medier?Har x ersatt ks även i formella sammanhang, som till exempel att skriva tillbax, lixom och oxå?Lyssna och läs mer om informellt och formellt språkKrisinformation.se, en del av MSB myndigheten för samhällsskydd och beredskap bad om ursäkt för ett svar som de skrivit till medborgare på twitter. (från Resumé 17 mars 2021)Finska skatteförvaltningens instagram, webbplatsen Happy taxpayer och låten EPIC TAX PARTY Original mix.Tv-programmet Världens modernaste land avsnitt tre med Fredrik LindströmAntologin "Hej, det är från försäkringskassan!" från 1988, redaktör Orvar Löfgren. Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Gäst: Andreas Nord, professor i svenska språket vid Uppsala universitetProgramledare Emmy Rasper.

6 Mars 202330min

Inflationen har fått priserna att stiga och har gjort att många vill veta mer om pengar och ekonomi. Men det ekonomiska språket kan vara svårt att förstå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fackspråk och svengelska kan ställa till det när människor från börsen, banker och finansvärlden kommunicerar med personer utanför ekonomins område. Men det är inte bara ord och uttryck som momentum, "risken är på uppsida" och "vi ska växa bolaget" som ställer till det.– Aktie är ett otroligt ogenomskinligt ord, om vi bara ser det på en boksida utan förkunskap är det helt omöjligt att förstå vad det betyder, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Språkfrågor om ekonomispråketVad betyder momentum som används i ekonomirapporteringen?Varifrån kommer orden bank, saldo och konto?Vad har ordet skatt för ursprung och kan det ha någon koppling till arabiska ordet zakat?Varifrån kommer ordet inflation och uttrycket att det kan "gå inflation i" något?Varför används uttrycket "vi ska växa företaget med..." eller "vi ska växa vinster med..."?Har ordet räkenskap något med skåp att göra?Vad ordet aktie för bakgrund?Rättelse: I avsnittet sägs att ordet "aktie" inte finns på norska och danska. Det är fel. Ordet ”aktie” finns både i danska (”aktie”) och norska (”aksje”). Henrik Rosenkvist hälsar "Också en språkexpert kan ibland bli vilseledd av föråldrade ordböcker och opålitliga nätsidor."Ekonomiska ord och begrepp som förklaras i programmetmomentum"risken är på uppsidan""underliggande affär"produktportföljmanageralågkonjunkturbankkontosaldoskattinflation"växa företaget"räkenskapaktieLyssna och läs mer om ekonomispråkInslag från Ekonomiekot: Hur mycket förstår du av ekonomispråket? (från juni 2011)Analyser och rapportering från Kristian Åström, ekonomikommentator på Ekot.Gäst: Kristian Åström, ekonomikommentator Sveriges Radio.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare Emmy Rasper.

27 Feb 202330min

Innan den ryska invasionen var Ukraina ett tvåspråkigt land. Idag har språken ukrainska och ryska blivit en del av kriget. Att inte prata ryska ses som en protesthandling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ukraina har varit ett tvåspråkigt land där ukrainska och ryska har existerat parallellt både i offentligheten och inom familjer. I landet är ukrainska officiellt språk och ryska det största minoritetsspråket.Kriget har förändrat språksituationen i UkrainaI tunnelbanan i Kiev ropas stationerna ut på ukrainska och engelska. Ukrainska politiker, med ryska som modersmål, har slutat prata ryska offentligt. Ukrainska soldater försöker identifiera ryska soldater genom att be dem uttala det ukrainska ordet "palianytsia", som innehåller ett fonem som ryskspråkiga har svårt att uttala.– Det ryska språket har blivit en symbol för den ryska invasionen och den ryska ockupationsmakten och i och med det har ryskan förlorat sin ställning som ett språk som man vill prata i Ukraina, säger Lubna El-Shanti, Sveriges Radios korrespondent i Ukraina.– Tvåspråkigheten har påverkats av kriget på så sätt att människor vill ta avstånd från det ryska och då aktivt väljer ukrainska som sitt huvudspråk, säger Thomas Rosén, universitetslektor i slaviska språk vid Göteborgs universitet.Hör om språksituationen i Ukraina ett år efter den ryska invasionen.Språkfrågor om ukrainska och ryskaVad betyder den ukrainska ortnamnsändelsen -ivka?Kommer ordet Ryssland från Roslagen och har ordet ruskigt något med Ryssland att göra?Lyssna och läs mer om ukrainska och ryskaHör mer av Lubna El-Shantis rapportering i Sveriges Radio. Artikel om de ukrainska språklagarna "Många ryskspråkiga är ledsna över den ukrainska enspråkspolitiken" (från YLE, 25 januari 2022).Artikel om skillnader mellan ukrainska och ryska "Språken i krigets skugga: ukrainska och ryska" (från Språkbruk, Institutet för de inhemska språken, 13 april 2022)Gäster: Lubna El-Shanti, Sveriges Radios korrespondent i Ukraina. Thomas Rosén universitetslektor i slaviska språk vid Göteborgs universitet. Sanna Witt, docent i slaviska språk och lektor i ryska vid institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska på Stockholms universitet.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

20 Feb 202330min

Ungdomsspråk och slang förändras i snabb takt. Det som var inne nyss kan snart vara hopplöst ute. Lär dig vad gähda, ajde och ströga betyder och varför du absolut inte ska använda ordet cool. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det värsta jag vet är när vuxna använder ordet cringe, säger Belmin Nuhic, 23, programledare på Juniornyheterna.Han förklarar att ingen ung person använder orden, cringe, cool eller swag längre och berättar vad de mer gångbara orden gähda, ströga och ajde betyder.Många av de ord som unga använder idag kommer från kulturella fenomen som sociala medier, epadunk och gaming. Språkbruk som är typiskt för en speciell åldersgrupp kallas kronolekt.– Det är egentligen två saker, dels hur ditt språk avslöjar din ålder, men också hur ditt eget språk förändras över tid, det kan handlar om hur stämbanden förändras, säger Susanna Karlsson docent i nordiska språk.Språkfrågor om ungdomsspråkVarför säger barn "kopiera" ut när de ska skriva ut och mandala när de menar målarboksbild?Har det blivit vanligare att säga exakt?Vilka ord och uttryck är inne bland 20-åringar?Vilka ord som tidigare var inne har blivit ute?Vad har ordet cool för historia?Hur använder barn och ungdomar orden noob, slay och snitcher?Vad är bitchblicka och vilken spridning har ordet?Lyssna och läs mer om slang och ungdomsspråkLouise och Julia poddar, avsnittet: Podden för dig som är coolSäger du ”gähda” eller ”fest”? Kronolekten avslöjar din ålder (artikel från Sydsvenskan 17 januari 2023.)P3-svengelskan leder oss mot systemkollaps (krönika från Jonna Sima Aftonbladet 17 januari 2023)Lär dig mer om förortssvenska från Institutet för språk och folkminnen.Språkvetare: Susanna Karlsson, 46,docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Belmin Nuhic, 23, programledare och reporter på Juniornyheterna, Sveriges Radio.Programledare Emmy Rasper, 40.

13 Feb 202330min

Dialekternas död är ett återkommande ämne i språkdiskussioner. Språket gör en hälsokontroll på svenska dialekter och konstaterar att dialektutjämning till trots är oron för utplåning överdriven. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det finns fler dialektala variationer än de flesta tror, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Bristande forskningsintresse, en språklag som inte reglerar dialekter och ett stor fokus på dialekternas utjämning säger han är anledningar till att många tror att de traditionella dialekterna inte finns kvar.– Man har bara fokuserat på dialekternas utjämning och glömt bort att det finns lokala dialekter som lever kvar, utan att åka ut i fältet och undersöka saken, säger Henrik Rosenkvist.Språkfrågor om dialekterVilka svenska dialekter har blivit mest utjämnade och vilka har bevarats bäst?Kunde människor från olika delar av Sverige förstå varandra förr när dialekterna var mer utpräglade?Vid vilken ålder fästs ens dialekt?Är det vanligt att överdriva sin dialekt när man skämtar?Borde de traditionella dialekterna dokumenteras mer?Lyssna och läs mer om dialektutjämning och dialektPoddserien När gotländskan tystnarArtikeln Tillfälligt varietetsskifte som social resurs (från sidan 167- 178) som Henrik Rosenkvist tvingar sina studenter att läsa.Inslag i Studio Ett "Håller Youtube på att förändra den svenska dialekten?"Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Amanda Heijbel, programledare och producent Moxie media som gjort poddserien När gotländskan tystnar. Programledare Emmy Rasper.

6 Feb 202330min

Tautologier och pleonasmer irriterar en del. Men är språkliga dubbleringar alltid fel? Språket i P1 guidar bland ord och uttryck som orsaken till varför, backa bak, CD-skiva och AT-tjänstgöring. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVad är skillnaden på tautologi och pleonasm?Varför har det blivit vanligare att skriva “även fast” och är det fel?Formuleringar som “orsaken till varför” och “orsaken beror på” förekommer på flera håll i offentliga texter, vad är orsaken till det?Varför används uttrycket "backa bak", är det en tautologi och är det ett onödigt uttryck?Är uppmaningar som “sluta skjut” och “passa på att njut” språkligt korrekta?Är “enkätundersökning” ett onödigt ord?Läs mer om tautologiKapitlet "Tårta på tårta i språkriktighetsfrågor" i boken Språkrådet rekommenderar. Perspektiv, metoder och avvägningar i språkriktighetsfrågor.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

30 Jan 202330min

Ordet analfabetism har blivit känsligt, många pedagoger och forskare undviker det helt. Men problemet finns kvar. Att inte kunna läsa och skriva i ett informationssamhälle är ett funktionshinder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det här specialavsnittet av Språket i P1 handlar om det alltmer känsliga ordet analfabetism. Hur är det att vara barn till föräldrar som inte kan läsa och skriva? Vem är egentligen analfabet och vad är det bästa sättet att knäcka bokstavskoden för en som är vuxen?I programmet hörs:Gulistan Kavak, socionom och skolkurator som skrivit böckerna "Analfabetism : det osynliga funktionshindret" och "Min mamma kan inte läsa och skriva"Noor Mohamed Noor, med flera elever på SFI i Kviberg i Göteborg.Ivana Eklund, föreläsare och utbildningskonsult inom bland annat svenska som andraspråk."Språket special: Mina föräldrar är analfabeter" är gjord av Emma Engström i januari 2023.

23 Jan 202330min

Språket frossar i språkligt ägande! Hör bl a om förvirrande -s och den seglivade frasen Obehöriga äga ej tillträde. Dessutom om de sydsvenskar som fortfarande använder -a för att markera genitiv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorHur kommer det sig att uttrycket "Obehöriga äga ej tillträde" har lyckats överleva så långt efter avskaffandet av verbens pluralböjning?Det heter morgonpromenad (utan -s) men kvällspromenad (med -s). Finns det rätt och fel när det gäller foge-s?Är det s:en i ordet buss som "smittar av sig" och gör att vissa säger busshållsplats i stället för busshållplats?Hur används genitivformerna dens respektive dess?Vilka regler gäller för namn som innehåller genitiv, t ex Borgholms kyrka?I vilka sammanhang används a- för att markera genitiv?Är bevarade genitivformer från fornnordiskans dagar något specifikt för en del av Sydsverige?I Gunlög Josefssons vetenskapliga artikel från 2009 uppgavs att a-genitiv då var på väg bort. Hur ser det ut med a-genitiven idag?Finns det något som skulle kunna vända trenden och rädda kvar a-genitiven?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet.Gunlög Josefsson, professor i svenska vid Lunds universitet.Programledare Jens Möller.

16 Jan 202330min