Från glam till krig – Nyordslistan 2024 är här
Språket27 Dec 2024

Från glam till krig – Nyordslistan 2024 är här

Ankkurva, barntorped och demure årets nyord är här! Hör Språkets nyordspanel hissa och dissa orden som lyckats ta sig in på 2024 års lista.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Jag tänkte på att den var väldigt kontrastrik, säger Tara Moshizi, kulturjournalist på Dagens Nyheter. Det var många ord som kretsade kring yta och trender på sociala medier; soft girl, grisch, ultrasnabbt mode och looksmaxing. Det känns lite som att bläddra i ett modemagasin. Sedan har vi den totalt raka motsatsen, det är krig och kriminalitet och ord som barntorped, gisslandiplomati och drakdrönare.

– Man slås ju av hur samhället präglar språket, för många av de ord som finns med är ju intimt sammanbundna av den samhällsutveckling som vi ser, säger David Håkansson, professor i svenska språket vid Uppsala universitet och ledamot i Svenska Akademien.

Panelens favoritnyord

Sara Lövestam, språkvetare och författare, har fastnat för ordet ankkurva, alltså en graf som visar utbud och efterfrågan på solenergi.
– Det handlar om att jag flyttade till hus för två år sen, då har jag blivit mer intresserad av energipolitik och energipriser.

David Håkanssons val föll på nyordet umarell, som är ett inlån från det norditalienska språket emilianska.

– Det betyder alltså äldre man som på plats följer byggen i det offentliga rummet, säger han.

– Ni kanske inte kan tro det, men jag är lite av en umarell säger Emmy Rasper, programledare.
Det är ju så spännande att se hur det går och hur mycket de har grävt och vad som har hänt sen sist...

De nyorden kommer vi fortsätta använda

Hör också hur bra koll panelen har på gamla nyord - vet de vilket år olika ord lyckades leta sig in på listan? Och vilka av årets ord tror de kommer leva vidare i framtiden.

– Ordet tiktokifiera har definitivt präglat mitt 2024. Det går inte att göra en intervju idag utan att ta upp tiktokifieringen eller AI-trenderna, säger Tara Moshizi.

– Jag väntar ju på att motsatsordet till AI ska etablera sig, och jag hoppas att det blir ”o-AI”. Lite som när man lägger upp nånting på instagram och skriver no filter, för det vanliga är att man lägger på ett filter. ”Nej, det här är inte AI” - det ordet, säger Sara Lövestam.

Läs mer om Nyordslistan 2024

Här är hela nyordslistan för 2024, från ISOF.

Här hittar du gamla och nya nyordslistor.

Medverkande: Sara Lövestam, språkvetare och författare, David Håkansson, professor i svenska språket vid Uppsala universitet och ledamot i Svenska Akademien ochTara Moshizi, kulturjournalist på Dagens Nyheter. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Avsnitt(500)

Bondska – jakten på den hotade dialekten

Bondska – jakten på den hotade dialekten

I delar av norra Sverige pratas bondska. En samling kluriga dialekter som nu får nytt liv efter att ha motarbetats historiskt. Henrik Rosenkvist berättar om en dialektal skatt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför kallas de särskilda dialekterna i norra Sverige för bondska? På pitemål säger man "i" istället för "jag". Är det besläktat med engelskans "I"? Varför betonar man samma vokal två gånger i många ord i bondska? Till exempel låter ett ord som stann (stanna) som sta-a-nn? Är det unikt för bondska att dela upp verbet behöva och stoppa in andra ord? Som i ”Jamen då be-du väl egentligen int’-höv bilen?” Varför säger man han om till exempel hunden, katten, stolen? Och hur fick standardsvenska andra genus än bondska? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström. Musik i programmet: Euskefeurat "Nö'bert vä ve", Erk & Imchibeat "Nalta".

11 Nov 201930min

Så tar barnen plats i språket

Så tar barnen plats i språket

Varför är ordet dum synonymt med barnslig? Är det dags att sluta att använda barnmetaforer för att kritisera andra? Diskussion mellan Henrik Rosenkvist och journalisten Ylva Mårtens. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Godis, mellis och dagis. När kom de första substantiven med ändelsen -is i svenskan? Och varför hänger de ofta ihop med företeelser i barnens sfär? På vilket sätt påverkar barn och unga allmänspråket? Varför använder vi ord som sandlåda, dagisbarn och lekstuga för att kritisera andra vuxna? Vad är bakgrunden till uttrycket ajabaja? Varför har ordet dum två betydelser, en för barn och en annan för vuxna? Vad säger lyssnarna om ordet kraja? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Ylva Mårtens, journalist och tidigare redaktör för programmet Barnen i P1. Programledare Emma Engström. LÄSTIPS: Boken som Henrik Rosenkvist nämner i avsnittet heter "Metaphores we live by" (1980) av lingvisten George Lakoff och filosofen Mark Johnson.

4 Nov 201930min

Älskad, saknad. Orden om döden.

Älskad, saknad. Orden om döden.

Har vi de rätta orden för döden? Ylva Byrman svarar på efterlysningar och tittar närmare på dödsannonser. Och så hälsar vi på hos en begravningsentreprenör. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Finns det ett alternativt ord för dödsbo, som är bättre för de anhöriga? Varför heter det stryka med? Hur har dödsannonserna förändrats? När används orden död respektive avliden i medier? Finns det ett bättre uttryck än borgerlig begravning? Vad är en likbjudare? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

28 Okt 201930min

Svart på vitt om skiljetecken

Svart på vitt om skiljetecken

Skiljetecken ger en paus för ögat i läsningen. Men hur använder man dem bäst? Ylva Byrman jagar komman, gissar om snedstreck, varnar för semikolon och sätter punkt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför sätter många ett snedstreck före sitt namn? Är det typiskt svenskt? Var ska frågetecknet sitta? Varför är det så många kommatecken i äldre texter? Kommer det nya skiljetecken? Hur använder man semikolon rätt? Vad betyder det egentligen när man skriver ut tre punkter? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

21 Okt 201930min

Är det rätt att säga fel?

Är det rätt att säga fel?

Det handlar om att säga fel och att missuppfatta ord. Lyssnarna och Henrik Rosenkvist delar med sig av egna och andras felsägningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Är det fel att säga ögonlockarna eller är det dialekt? Vem bestämmer vad som är rätt och fel i språket? Hur blir fel rätt? Är det en missuppfattning att säga att man döper djur? Varför säger vissa påhyvla när det heter pådyvla? Har ordet dekadens bytt innebörd? Eller missuppfattas det? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

14 Okt 201930min

Vikingarna är tillbaka

Vikingarna är tillbaka

Vad lever kvar i språket från vikingatiden? Och hur hade vikingarna pratat idag? Henrik Rosenkvist läser vikingapoeten Egil Skallagrimsson och ger fyra ledtrådar till varför det heter viking. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vad vet man om hur fornnordiska lät? Fanns sj- och tj-ljud före medeltiden, alltså när man skrev med runor? Vilka ljudbildningar från vikingatiden har försvunnit och vilka lever kvar? Var kommer ordet viking från? Hur reste ordet harfanger – fjälluggla – från vikingarnas Norden till Frankrike och blev harfang på franska? Hur hänger ordet slaver ihop med ordet slavar? Hur är orden kopplade till vikingarnas räder? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Intervju med Anne Bjørnstad, manusförfattare till tv-serien Beforeigners, HBO Nordic. Programledare Emma Engström.

7 Okt 201930min

Hälsofeber – så säger vi om sjukt och friskt

Hälsofeber – så säger vi om sjukt och friskt

Det är förkylningstider och vi tar tempen på ord och uttryck om mående. Ylva Byrman guidar mellan "pestiga" ord, nysningsfraser och önskningar om hälsa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Hur hänger verbet hälsa ihop med substantivet hälsa? Vilka kopplingar finns det på andra språk? Kan man säga "friskna till" och "sjukna in" eller är det bara "tillfriskna" och "insjukna" som gäller? Vilka spår har sjukdomen pest satt i språket? Varför säger vissa beskonad, när det heter förskonad? Är det dialektalt att säga "ta febern" istället för "ta tempen"? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

30 Sep 201930min

Politiskt språk med stort P

Politiskt språk med stort P

Det handlar om ord och begrepp i politiken. Ylva Byrman listar de vanligaste partiorden. Vi reder ut hur ordet utanförskap blev politiskt. Och så bjuder politikreporter My Rohwedder på nyord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Hur och varför används uttrycket på någons planhalva i politiken? När blev utanförskap ett politiskt signalord? Vilka nya ord dök upp i samband med regeringsbildningen efter valet 2018? Vilka partier kallar sig Partiet med stort P? Vilka är de mest utmärkande orden i partiernas valmanifest sedan slutet av 1800-talet? Är ordet högerradikal en självmotsägelse? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst My Rohwedder, politikreporter på Ekot och bisittare i Sveriges Radios podd Det politiska spelet. Programledare Emma Engström.

23 Sep 201930min

Populärt inom Vetenskap

svd-nyhetsartiklar
p3-dystopia
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
doden-hjarnan-kemisten
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
det-morka-psyket
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
rss-vetenskapsradion
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
ufo-sverige
bildningspodden
rss-vetenskapsradion-2
sexet
medicinvetarna
hacka-livet
vetenskapsradion
rss-spraket
a-kursen
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli