Äckliga ord för kroppsliga besvär
Kräks, fisar, nysningar och sårskorpor. Känsliga lyssnare varnas. Alla andra är välkomna till ett avsnitt om äckliga ord för kroppsliga besvär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det är oerhört utbrett i världens språk och världens kultur att när någon nyser så gör man någon typ av välsignelse eller lyckönskning, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket”Prosit” är en lyckönskning från latin, som betyder ”må det gagna”. Det finns olika skrockteorier om att nysningar kan exponera själen eller öppna en port för djävulen, vilket kan förklara varför man säger ”prosit”. Men det finns inget motsvarande etablerat uttryck för när någon hostar. Ett förslag från en lyssnare är ”hostit”.Vad säger du när någon hostar? Mejla spraket@sverigesradio.seSpråkfrågor om kroppsliga besvärVarför säger man bakfull?Var kommer ordet liktorn ifrån?Vad betyder prosit och var kommer det ifrån?Vad säger man när någon hostar? Finns det ett motsvarande uttryck som prosit?Hur vanligt är ordet krusta för sårskorpa?Varför har svenska språket så många ord för att fisa?Heter det att kräkas eller att kräka? Kan man säga både han kräker och han kräks? Vad kallas det man kastar upp – kräks eller kräk?Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.
17 Feb 30min
Äldre släktingar säger konstiga saker igen
Min farfar född 1880, sa alltid... Språkets lyssnare fundera på vad deras släktingar verkligen sa. Det visar sig att vissa ord är användbara idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Ålderdomliga uttryck kan leva kvar i dialekter i olika delar av landet, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Finns många nedsättande termer för olika personer i dialekterna– Man kunde säga både ledben och ledmes. Det finns ganska mycket sådana här nedsättande termer i dialekterna för olika personer, säger Henrik Rosenkivst.Språkfrågor om äldre ord och uttryck från lyssnarnas släktingar”Min farmor och mormor kom från Falun och föddes båda 1912. De använde ordet ”rämmil” om skräp och ”leben” om en elak person. Är orden dialektala eller finns de också i andra delar av landet?””Jag växte växte upp i Vimmerby på 60- och 70-talet och sa då ”sinked”, ”hörk” och ”skate”. Är det dialektala ord och varifrån kommer de?””Min farfar föddes i Tidaholms kommun år 1880 och sa ”Är i långe här?” när vi kom på besök. Finns ordet ”långe” i betydelsen ”redan” belagt även från andra platser?””Jag fick lära mig ordet ”översiggiven”, alltså ”förtvivlad”, som barn. Är det ett ord som finns i svenskan generellt eller är det dialektalt?””Min farmor föddes i Farstorp i Skåne och sa ”vinner” till ”orka” och ”nänns” till ”våga”. Var kommer de uttrycken ifrån?””Min mormor var född i Ångermanland i slutet av 1800-talet och sa ”Man ävles och ävles” vilket betyder att man kämpar på. Varifrån kommer verbet ävles?””Varifrån kommer ordet ”hänne” i meningen ”var är Mette, hänne?” i leken titt-ut?”Lär dig mer om gamla ord och uttryckSök i Ortnamnsregistret hos ISOF.Sök i SAOB utgiven av Svenska Akademien.Läs mer om Ordbok över folkmålen i övre DalarnaSök i Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Litteraturbanken.Sök i Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Projekt Runeberg.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
10 Feb 30min
Samiska är inte ett språk
I Sverige finns fem olika samiska språk, de har likheter men vissa skiljer sig såpass mycket åt att talarna inte förstår varandra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Sverige talas fem olika samiska språk, nordsamiska, lulesamiska, pitesamiska, umesamiska och sydsamiska. – Alla samiska språk är hotade och riskerar att försvinna, säger Olle Kejonen, doktorand i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet, som forskar om nord- och lulesamiska. Ökat intresse för de samiska språken i Sverige– Det finns ett ökande intresse för att lära sig samiska, både bland de med samiskt påbrå och de som bara är nyfikna på språket, säger Olle Kejonen.För att hotade språk ska överleva krävs att barn lär sig språket. Olle Kejonen lär sina barn nordsamiska och behöver dagligen hitta på nya samiska ord. – Om vi går i mataffären finns det ganska många ord som traditionellt inte har funnits på samiska, så om vi ska köpa vattenmelon eller jordnötssmör, då får jag hitta på nya samiska ord på stående fot. Språkfrågor om samiskaHur väl kan de olika samisktalande förstå varandra?Hur har samiskan påverkats av forna förbud att tala samiska?Hur stort inflytande har andra språk på det samiska ordförrådet och grammatiken?Hur fungerar den samiska grammatiken jämfört med svenska?Hur utvecklas samiska språk över tid? Hur svär man på samiska? Används samma kristna begrepp som på svenska?Finns det några nya ord inom samiskan som inte är lånord?Finns det några specifika samiska språkljud som skiljer sig från svenska?Finns det samiskt slangspråk?Hur ser språkvetare på möjligheterna för de små samiska språken, till exempel sydsamiska, umesamiska och pitesamiska, att överleva?Lär dig mer om samiskaLäs artikeln Lär dig mer om samiska från ISOF.Läs artikel om de olika samiska språken från ISOF.Lyssna på Sameradion från Sveriges Radio.Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Olle Kejonen, doktorand i finsk-ugriska språk vid Institutionen för moderna språk vid Uppsala universitet. Programledare: Emmy Rasper.
3 Feb 30min
Miljöspråket – en blandning av floskler och vetenskapliga termer
En grön omställning för en hållbar utveckling. Det är en fras som låter bra, men vad betyder egentligen orden som används i klimatdiskussionerna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I takt med att frågor om klimat, miljö och hållbarhet får allt större utrymme i samhället ökar behovet av en gemensam förståelse för vad de ord som används i klimatdiskussionerna faktiskt betyder.Hållbar utveckling, hållbara stadsdelar och hållbarhetsarbeteFörr betydde hållbar något som inte gick sönder. Idag har hållbar fått en bredare betydelse som innefattar allt från minskade utsläpp till schyssta arbetsvillkor.– En hållbar stadsdel betyder inte ”det som inte går sönder”, utan den nya betydelse av hållbar är snarare ”det som inte gör sönder något”, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.Grön omställning, grönmålning och greenwashing– Det talas mycket om en grön omställning just nu. Men det kan också bli mycket floskler, tänker jag, säger Emmy Rasper, programledare.– Ja, det finns en risk att något legitimeras bara genom att sätta ordet grön på, utan att själva produkten eller tjänsten faktiskt lever upp till kraven, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.Viktigt att hålla koll på terminologin – Om vi ska ställa om till en hållbar utveckling kräver det att många olika aktörer är med på det, inte bara naturvetenskapliga experter och politiker. Då behöver vi ett fungerande språk för att diskutera de här frågorna och då är termer viktiga, säger Linnea Hanell, från Språkrådet och som arbetar med hållbarhetstermlistan.Språkfrågor om miljö och hållbarhetVad är etymologin bakom ordet återvinning?Vad är innebörden av ordet hållbarhet? Lyssnaren Carl-Olov tycker att det verkar kunna betyda allt möjligt som upplevs som positivt för någon.Vad menar man när man pratar om en hållbar stadsdel?När gick en träsked om en plastsked i att vara mer hållbar? Det vill säga, när skedde förändringen av betydelsen av hållbar?Är det korrekt att säga klimatutsläpp? Det är ju inte klimatet som släpps ut?Vad är den språkliga skillnaden mellan sopor, skräp och avfall?Lär dig mer om språket för miljö och hållbarhetHär hittar du Hållbarhetstermlistan, från ISOF.Läs om projektet Samhällskommunikation i klimatkrisens tid, från Stockholms universitet.Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Linnea Hanell, språkvårdare på Språkrådet och språkforskare vid Stockholms universitet. Programledare: Emmy Rasper.
27 Jan 29min
Att blanda tempus eller inte – det är frågan
I skolan fick vi lära oss att inte blanda tempus. Samtidigt blandas tempus överallt omkring oss. Det skapar irritation hos en del lyssnare, men är det så fel att blanda tempus? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att blanda tempus kan vara effektivt när det görs medvetet, men det kräver skicklighet och medvetenhet för att undvika förvirring och otydlighet.– Man behöver förstå hur de här byggstenarna fungerar och ställa sig frågan om det är med mening som man flaxar iväg mellan olika tider? säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.Historiskt presens irriterarHistoriskt presens kan användas för att dramatisera och levandegöra händelser.– Det förekommer i en massa andra språk och är inte en svensk företeelse. Det är ett sätt att dramatisera. Det är helt legitimt och inga konstigheter, säger Susanna Karlsson.Men många lyssnare blir irriterade när de läser historiskt presens i nyhetstexter.– Ja, jag förstår att något sticker i ögonen och det beror nog på sammanhanget, att det är en idrottare som berättar om vad som händer under en match eller poliser som berättar om ett brott. Det kan bli en diskrepans mellan stilen och innehållet.Språkfrågor om tempusVarför används i historiskt presens i nyhetstexter?Varför blandar journalister tempus inom en och samma text?Är det skillnad på betydelsen i meningarna ”De visste att jag var svensk.” och ”De visste att jag är svensk.”? Ska man verkligen vara stringent när det gäller tempus?Vad är skillnaden i innebörden i meningarna ”Jag hade ingen kunskap om hur man själv producerar mat.” och ”Jag hade ingen kunskap om hur man själv producerade mat.”?Är det verkligen korrekt att använda ”väl” som en neutral tidsangivelse som till exempel ”När olyckan väl hände” eller ”När kriget väl inleddes.”?Lär dig mer om tempusLäs artikeln Tempusfrågor i svenskan av Monica Äikäs, från Språkbruk (från 2018).Läs artikeln Tiden kan ställa till det – för både läsare och skribent av Eva Mårtensson, från Journalisten (från 2006).Läs Språkkrönika: Historiskt presens skapar spänning av Cecilia Christner Riad från Dagens Nyheter (från 2020).Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.
20 Jan 30min
Skyltspråket – den svåra konsten att ge order utan att vara otrevlig
Skyltar och lappar med uppmaningar finns överallt. Men en uppmaning eller order kan uppfattas som anklagelser och orden tack eller vänligen gör det sällan bättre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det som händer här är något slags kravställande. Det är en order. Och det går också att läsa det nästan som en anklagelse om att du tänkte bete dig fel och nu kommer vi och tillrättavisar dig, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.Skyltspråk kan också upplevas som gammaldags– ”Missbruk beivras” är ju inte ett uttryck som många använder till vardags, säger Emmy Rasper, programledare.Lär dig också om varför skyltar på engelska upplevs som vänligare än skyltar på svenska, och hur fel det kan bli när vi översätter ett budskap direkt från svenska till engelska. Dessutom försöker vi reda ut vad skyltar som handlar om rastning av hundar egentligen försöker förmedla.Språkfrågor om skyltspråkLyssnaren Erik stör sig på skyltar som uppmanar till ett visst beteende, och som tackar för en tjänst som ännu inte är genomförd. Varför kan förment trevliga budskap uppfattas som otrevliga för vissa?Är skyltar med budskap på engelska ofta trevligare än skyltar på svenska?Varför står det ”wash me with love” på en tröja? Är det en trend som vi behöver vänja oss vid?Lyssnaren Olle undrar varför man ibland skriver ”tag” istället för ”ta”, exempelvis ”Tag en banan!” i affären. Han tycker att det låter gammaldags och lite snobbigt.Bengt undrar varifrån e:et i ”säljes”, ”köpes” och ”hyres” kommer?Vad betyder egentligen skyltar om att ”rastning av hundar förbjuden”. Menar man egentligen att hunden inte får kissa och/eller bajsa på en viss plats, och varför skriver man inte det i så fall?Lär dig mer om skyltspråkLäs artikel om skyltspråk En bild säger mer än tusen ord – likaså en skylt, av Maria Löfdahl, från ISOF, (från maj 2020).Läs den norske språkforskaren Jan Svennevigs vetenskapliga artikel om skyltar (från april 2021).Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
13 Jan 30min
Snösmocka och stökväder – så skapas väderspråket
Splittrat regn, moln som sjunker ihop, snösmockor och vädervarningar. Hör om orden och uttrycken som används för att beskriva väder, från SMHI:s sakliga facktermer till kvällstidningarnas löpsedlar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det finns en härlig språklig kreativitet i löpsedelsord som snösmocka och stökväder, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket. Till skillnad från kvällstidningarnas kreativa väderspråk arbetar SMHI med att ge väderprognoser med ett sakligt språk. På myndigheten finns ett kompendium från 1984 som ger vägledning vid språkliga diskussioner.– Vi har ett jättekompendium rån 1984 som vi ofta går tillbaka till när det kommer upp språkdiskussioner. Vi har förnyat det gång på gång, men går ofta tillbaka till det här ursprungsdokumentet, säger Kristin Hallberg, prognosmeteorolog på SMHI.Språkfrågor om väder, SMHI, snö och regnVarifrån kommer orden snösmocka? Hur uppkom det och hur gammalt är det?Varför säger meteorologer “nysnö”, all snö som faller är ju ny?Vad menar meteorologerna när de säger “splittrat regn” och är det samma sak som ”spridda skurar”?Varför heter det snålblåst och hundväder?Har ”ur” i uttrycket ”ur och skur” något att göra med väderfenomenet när det är regn i hela luften?Lär dig mer om väderspråkSe filmen Vad är konvektion? från SMHI (från maj 2020).Läs artikeln Väderspråk: vad betyder orden? från SMHI.Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Kristin Hallberg, prognosmeteorolog från SMHI. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.
6 Jan 29min
