Snösmocka och stökväder – så skapas väderspråket
Språket6 Jan

Snösmocka och stökväder – så skapas väderspråket

Splittrat regn, moln som sjunker ihop, snösmockor och vädervarningar. Hör om orden och uttrycken som används för att beskriva väder, från SMHI:s sakliga facktermer till kvällstidningarnas löpsedlar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Det finns en härlig språklig kreativitet i löpsedelsord som snösmocka och stökväder, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Till skillnad från kvällstidningarnas kreativa väderspråk arbetar SMHI med att ge väderprognoser med ett sakligt språk. På myndigheten finns ett kompendium från 1984 som ger vägledning vid språkliga diskussioner.

– Vi har ett jättekompendium rån 1984 som vi ofta går tillbaka till när det kommer upp språkdiskussioner. Vi har förnyat det gång på gång, men går ofta tillbaka till det här ursprungsdokumentet, säger Kristin Hallberg, prognosmeteorolog på SMHI.

Språkfrågor om väder, SMHI, snö och regn

Varifrån kommer orden snösmocka? Hur uppkom det och hur gammalt är det?

Varför säger meteorologer “nysnö”, all snö som faller är ju ny?

Vad menar meteorologerna när de säger “splittrat regn” och är det samma sak som ”spridda skurar”?

Varför heter det snålblåst och hundväder?

Har ”ur” i uttrycket ”ur och skur” något att göra med väderfenomenet när det är regn i hela luften?

Lär dig mer om väderspråk

Se filmen Vad är konvektion? från SMHI (från maj 2020).

Läs artikeln Väderspråk: vad betyder orden? från SMHI.


Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Kristin Hallberg, prognosmeteorolog från SMHI. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Avsnitt(500)

Vilken är din hatmetafor?

Vilken är din hatmetafor?

En av Språkets lyssnare gillar inte när ordet epicentrum används metaforiskt och han inte är ensam om att störa sig på att ord eller uttryck används som metafor eller i överförd betydelse. Ett annat exempel är uttrycket "gå av stapeln" som Sten Dehlgren chefredaktör för Dagens Nyheter 1922-1946 förbjöd medarbetarna på tidningen att använda med förmaningen "endast båtar går av stapeln". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor besvaras av Ylva Byrman. Är det bara i Skåne som man kan köpa bullar och förvänta sig att få ett osötat bröd? Hur utbrett är ordet "ruva" i betydelsen sårskorpa? Kan man säga att man blippar upp bilen?

30 Sep 201423min

Dags att slopa de och dem?

Dags att slopa de och dem?

Ja, nån gång ska man förändra ett skriftspråk. Jag tror inte många är ledsna för att vi tog bort pluralböjningen av verben på 40-talet, säger Lisa Holm professor i svenska språket vid Lunds universitet. Anledning till förslaget är att många idag har svårt att veta när det ska vara de eller dem i skriftspråket. Men i finlandssvenskan är problemet inte lika stort, där görs nämligen en tydligare skillnad mellan de och dem även i talspråket. Ur ett finlandssvenskt perspektiv tycker jag att det är för radikalt att avskaffa de och dem, säger Jan-Ola Östman professor i nordiska språk vid Helsingfors universitet. Hör hela diskussionen i Språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mer om de, dem och dom Läs Lisa Holms debattartikel från SvD Diskussionen om de och dem i skriftspråket är inte ny. 2010 skrev Olle Josepson, professor i svenska vid Stockholms universitet, om att införa de som enda skriftspråksform. Förra året var Per Ledin, professor i svenska vid Örebro universitet, med i Språket och pratade om att införa "dom" Veckans språkfrågor besvaras av Ylva Byrman På engelska finns ordet "malapropismer" för uttryck som blivit till från en missuppfattning som till exempel "lägga rabarber" som tagits upp tidigare i Språket, finns det ett liknande ord i svenskan? Varför säger man ofta "tågstation" istället för "järnvägsstation" nuförtiden? Vad betyder det när någon svarar "det hade varit roligt" – är det ett ja- eller nejsvar? Vad har ordet "swag" för genus?

23 Sep 201424min

Knäppa sup, knäppa bröllop eller knäppa kalas?

Knäppa sup, knäppa bröllop eller knäppa kalas?

Att knäppa knapparna fel kan hända oss alla och i svenskan finns flera olika uttryck för fenomenet. I veckans Språket efterlyser vi fler exempel. Vad säger man där du bor? Berätta i kommentarsfältet och glöm inte att skriva var du bor eller vilken dialekt du talar. Henrik Rosenkvist docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet svarar på språkfrågor. Programledare Emmy Rasper Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans alla språkfrågor Varifrån kommer uttrycket "min sju å da"? Finns det några teorier om hur de indoeuropeiska språken lät från början? Varifrån kommer orden äktenskap, giftermål och vigsel? Man kan säga "Jag ska hem till morsan" (bestämd form) men inte "Jag ska hem till mamman (bestämd form)". Varför är det så? Vad kallas att knäppa fel på olika håll i landet?

16 Sep 201424min

Nu ska herr politiker göra ett uttalande

Nu ska herr politiker göra ett uttalande

Partiernas principprogram är mer svårlästa än August Strindbergs Röda Rummet och Matteusevangeliet i Bibeln. Det har statsvetaren Anders Sundell kommit fram till genom att mäta texternas läsbarhet. Men var det lättare eller svårare att förstå politikers språk förr? Läs mer om Sundells undersökning här. Du kan också själv undersöka politikers texter genom Sveriges Radios språkverktyg Polingo! Veckans språkfrågor besvaras av Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs Universitet. Programledare Emmy Rasper Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans alla språkfrågor Att "kura mörtning" är ruskigt trevligt, men vad kommer uttrycket ifrån? Den ursprungliga betydelsen av "middag" är det vi idag kallar "lunch"? Men hur, när och varför inträffade förskjutningen av betydelsen? Ordet "dojjor" vad kommer det ifrån? Adjektivet "familjär" används i beskrivningar som "vi är ett familjärt gym", har det skett en betydelseförändring av ordet familjär?

9 Sep 201424min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
svd-nyhetsartiklar
sexet
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
det-morka-psyket
rss-vetenskapsradion
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-vetenskapspodden
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel
paranormalt-med-caroline-giertz
rss-vetenskapligt-talat
rss-vetenskapsradion-2
bildningspodden
medicinvetarna
vetenskapsradion
rss-spraket
a-kursen
hacka-livet