Skyltspråket – den svåra konsten att ge order utan att vara otrevlig
Språket13 Jan

Skyltspråket – den svåra konsten att ge order utan att vara otrevlig

Skyltar och lappar med uppmaningar finns överallt. Men en uppmaning eller order kan uppfattas som anklagelser och orden tack eller vänligen gör det sällan bättre.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Det som händer här är något slags kravställande. Det är en order. Och det går också att läsa det nästan som en anklagelse om att du tänkte bete dig fel och nu kommer vi och tillrättavisar dig, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.

Skyltspråk kan också upplevas som gammaldags

– ”Missbruk beivras” är ju inte ett uttryck som många använder till vardags, säger Emmy Rasper, programledare.

Lär dig också om varför skyltar på engelska upplevs som vänligare än skyltar på svenska, och hur fel det kan bli när vi översätter ett budskap direkt från svenska till engelska. Dessutom försöker vi reda ut vad skyltar som handlar om rastning av hundar egentligen försöker förmedla.

Språkfrågor om skyltspråk

Lyssnaren Erik stör sig på skyltar som uppmanar till ett visst beteende, och som tackar för en tjänst som ännu inte är genomförd. Varför kan förment trevliga budskap uppfattas som otrevliga för vissa?

Är skyltar med budskap på engelska ofta trevligare än skyltar på svenska?

Varför står det ”wash me with love” på en tröja? Är det en trend som vi behöver vänja oss vid?

Lyssnaren Olle undrar varför man ibland skriver ”tag” istället för ”ta”, exempelvis ”Tag en banan!” i affären. Han tycker att det låter gammaldags och lite snobbigt.

Bengt undrar varifrån e:et i ”säljes”, ”köpes” och ”hyres” kommer?

Vad betyder egentligen skyltar om att ”rastning av hundar förbjuden”. Menar man egentligen att hunden inte får kissa och/eller bajsa på en viss plats, och varför skriver man inte det i så fall?

Lär dig mer om skyltspråk

Läs artikel om skyltspråk En bild säger mer än tusen ord – likaså en skylt, av Maria Löfdahl, från ISOF, (från maj 2020).

Läs den norske språkforskaren Jan Svennevigs vetenskapliga artikel om skyltar (från april 2021).

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Avsnitt(925)

Språket 2008-04-29 2008-04-29 kl. 14.00

Språket 2008-04-29 2008-04-29 kl. 14.00

Språket från Vetenskapsredaktionen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

29 Apr 200824min

Språket 2008-04-22 2008-04-22 kl. 14.00

Språket 2008-04-22 2008-04-22 kl. 14.00

Språket från vetenskapsredaktionen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

22 Apr 200824min

Språket  2008-04-15 2008-04-15 kl. 14.00

Språket 2008-04-15 2008-04-15 kl. 14.00

Språket från vetenskapsredaktionen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

15 Apr 200824min

Språket 2008-04-08 2008-04-08 kl. 14.00

Språket 2008-04-08 2008-04-08 kl. 14.00

Språket från vetenskapsredaktionen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

8 Apr 200824min

Språket 2008-04-01 2008-04-01 kl. 14.00

Språket 2008-04-01 2008-04-01 kl. 14.00

Språket från Vetenskapsredaktionen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

1 Apr 200824min

Språket 2008-03-25 2008-03-25 kl. 14.00

Språket 2008-03-25 2008-03-25 kl. 14.00

Språket från Vetenskapsredaktionen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

25 Mars 200824min

Språket 2008-03-18 2008-03-18 kl. 14.00

Språket 2008-03-18 2008-03-18 kl. 14.00

Språket från Vetenskapsredaktionen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

18 Mars 200824min

Ungt och gammalt språk och språkvårdarens roll

Ungt och gammalt språk och språkvårdarens roll

Språket den 11 mars Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De kan inte skriva på det språk de kallar sitt modersmål, men de får ofta tolka för mamma och pappa. Svenska är deras bästa språk, men svenskan räcker inte alltid till för att klara skolan. På Hammarkullsskolan i Göteborg talas över tjugo olika modersmål. Vi besöker en sjundeklass där eleverna kämpar med att lära sig bättre svenska och tar del av deras ambitioner och tankar om språkets betydelse. Barndomens språk för Bernt Olsson i Malmköping i Sörmland var ett språk där tingen självklart var ’han’ eller ’hon’. Och särskilt när man känner sig lite ’eländiger’ kommer barndomens ord och vändningar tillbaka, berättar han.Bernt Olsson har tillsammans med Kerstin Petterson arbetat med föreningen Nya tungomålsgillet och tidskriften Målföret, som nu upphört efter en tjugoårig verksamhet.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor: - vilket språk är det riktiga, talspråket eller skriftspråket?- vad är språk och vad är läte?- varför ändrar sig språkvårdarna så att man får lära om?

11 Mars 200823min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
dumma-manniskor
paranormalt-med-caroline-giertz
svd-nyhetsartiklar
allt-du-velat-veta
rss-vetenskapligt-talat
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
dumforklarat
sexet
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
rss-vetenskapsradion-2
rss-vetenskapsradion
det-morka-psyket
rss-vetenskapspodden
hacka-livet
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-spraket
a-kursen
vetenskapsradion
medicinvetarna