Skyltspråket – den svåra konsten att ge order utan att vara otrevlig
Språket13 Jan

Skyltspråket – den svåra konsten att ge order utan att vara otrevlig

Skyltar och lappar med uppmaningar finns överallt. Men en uppmaning eller order kan uppfattas som anklagelser och orden tack eller vänligen gör det sällan bättre.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Det som händer här är något slags kravställande. Det är en order. Och det går också att läsa det nästan som en anklagelse om att du tänkte bete dig fel och nu kommer vi och tillrättavisar dig, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.

Skyltspråk kan också upplevas som gammaldags

– ”Missbruk beivras” är ju inte ett uttryck som många använder till vardags, säger Emmy Rasper, programledare.

Lär dig också om varför skyltar på engelska upplevs som vänligare än skyltar på svenska, och hur fel det kan bli när vi översätter ett budskap direkt från svenska till engelska. Dessutom försöker vi reda ut vad skyltar som handlar om rastning av hundar egentligen försöker förmedla.

Språkfrågor om skyltspråk

Lyssnaren Erik stör sig på skyltar som uppmanar till ett visst beteende, och som tackar för en tjänst som ännu inte är genomförd. Varför kan förment trevliga budskap uppfattas som otrevliga för vissa?

Är skyltar med budskap på engelska ofta trevligare än skyltar på svenska?

Varför står det ”wash me with love” på en tröja? Är det en trend som vi behöver vänja oss vid?

Lyssnaren Olle undrar varför man ibland skriver ”tag” istället för ”ta”, exempelvis ”Tag en banan!” i affären. Han tycker att det låter gammaldags och lite snobbigt.

Bengt undrar varifrån e:et i ”säljes”, ”köpes” och ”hyres” kommer?

Vad betyder egentligen skyltar om att ”rastning av hundar förbjuden”. Menar man egentligen att hunden inte får kissa och/eller bajsa på en viss plats, och varför skriver man inte det i så fall?

Lär dig mer om skyltspråk

Läs artikel om skyltspråk En bild säger mer än tusen ord – likaså en skylt, av Maria Löfdahl, från ISOF, (från maj 2020).

Läs den norske språkforskaren Jan Svennevigs vetenskapliga artikel om skyltar (från april 2021).

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Avsnitt(500)

Är bokstaven C helt onödig?

Är bokstaven C helt onödig?

Bokstaven c uttalas som k eller s och har egentligen ingen funktion i alfabetet. Ändå finns den i ord som corona, cancer och covid. Ord som lika gärna hade kunnat stavas korona, kanser och kovid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vad har bokstaven c för historia? Är c en onödig bokstav? Den uttalas nästan alltid som s eller k. Varför använder svenskan ck medan norskan skriver kk? Varför stavas inte konsert med ett c i mitten, koncert? Vad har hänt med orden dedicera och indicera, en del stavar och uttalar orden med ett k istället för ett c? Hur ska orden chans och charter uttalas? Varifrån kommer det skämtsamma cirkus istället för cirka? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

29 Mars 202130min

Orden som har två helt motsatta betydelser

Orden som har två helt motsatta betydelser

Ord med två motsatta betydelser kan kallas kontronym, janusord eller autoantonym, och kan skapa missförstånd. För vad betyder det att en bastu är delad eller att något klickar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfunderingar Delad bastu är det en gemensam bastu eller en separat bastu? Mot kan användas i betydelsen att vara motståndare till något, men också för att jobba mot ett mål. Betyder klicka att något fungerar eller inte fungerar? För jävlig! Kan användas både för att säga att något är jättebra eller jättedålig. Vad betyder att bestrida en kostnad? Hur kommer det sig att vederlägga ofta används fel? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

22 Mars 202130min

Kämpa järnet! Tung som bly. Vilket guldprogram!

Kämpa järnet! Tung som bly. Vilket guldprogram!

Språket plockar fram periodiska systemet och hittar metalluttryck i svenskan. Varför använder vi bly, guld och järn för beskriva saker som är tunga, ädla och hårda? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Uttrycket heter ”tung som bly” men bly är långtifrån den tyngsta metallen, varför används bly på det här sättet? Varför kan man säga ”ge järnet” eller ”kämpa järnet” och vad betyder järn i de här sammanhangen? Hur används guld i berömmande uttryck? Varifrån kommer uttrycket att "gå och skrota" och vad betyder det egentligen? Hur ska metallen platina uttalas? Varifrån kommer uttrycket "en pärla bland juveler"? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

15 Mars 202130min

"Ett språk är en dialekt med en armé och en flotta"

"Ett språk är en dialekt med en armé och en flotta"

Vad är ett språk och vad är en dialekt? Veckans avsnitt handlar om när definitionerna spelar stor roll och om när språk blir politik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vad definierar en dialekt och ett språk? När blir språk politik? Vad skiljer älvdalska från svenska? Vad görs för att hålla älvdalskan vid liv? Varför vill många älvdalingar att älvdalska ska klassas som ett minoritetsspråk? Tycker Sveriges regering att älvdalska är ett språk eller en dialekt? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster Björn Rehnström och Ulla Schütt från föreningen för älvdalskans bevarande Ulum Dalska. Programledare Emmy Rasper.

8 Mars 202130min

Se språket ur ett fågelperspektiv!

Se språket ur ett fågelperspektiv!

Fåglar finns runt omkring oss inte bara i luften och på marken utan även i språket. För visst kan man skriva som en kråka och vara full som en kaja? Språket skådar fågelspråket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Man kan skriva som en kråka, ha en handstil som liknar kråkfötter, sätta en kråka, ha en snorkråka, sjunga barnsången Prästens lilla kråka och ha en frisyr som ett kråkbo. Varför finns det så många kråkor i språket? Varifrån kommer det skånska order alika för kaja? Och varför säger man “full som en kaja”? Skulkig eller skulka används av fågelskådare för att beteckna en fågel som är svår att se på grund av att den gömmer sig, varifrån kommer ordet? Det heter tranbär på svenska och cranberries på engelska, tranor på svenska och cranes på engelska, hur har cr blivit tr och har ordet lyftkran något med tranor att göra? Kalkon betyder från Calcutta, på engelska heter samma fågel turkey som i Turkiet och på portugisiska heter kalkon peru, varför har fågeln kalkon så många olika namn som har med länder att göra? Vad har ordet driftkucku för ursprung? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

1 Mars 202130min

Välkommen till en lektion i svenska

Välkommen till en lektion i svenska

Svensklärare ställer språkfrågor till Språket. Och vi tar reda på hur ämnet svenska har förändrats över tid och vad som är viktigast att lära sig på svensklektionerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vad är mest korrekt svensklärare eller svenskalärare? Hur kommer det sig att båda varianterna förekommer? Hur ska man förklara för elever att konståkning är ett substantiv? Vilken metod är bäst för att ordklassbestämma ett ord? Vad är det viktigaste att lära sig i ämnet svenska i grundskolan?Hur har ämnet svenska förändrats över tid? Uttrycket "vilket menas med” har börjat dyka upp i elevers texter, vad är det för formulering? Hur ska ordet incident förstås och användas? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Ann Boglind, pensionerad svensklärare med 32 års erfarenhet, tidigare även lärarutbildare, författare till läroböcker för både skola och högskola och lektor i svenskämnets didaktik vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

22 Feb 202130min

Därför säger vi pjäxa, slalom och super-G

Därför säger vi pjäxa, slalom och super-G

Skidsäsongen är här och Språket ger sig ut i skidspåret och pratar skidor, valla, snöblind, flatljus, FIS och fart. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför heter det super G? Varifrån kommer ordet slalom och varför heter det samma sak på så många språk? Varför används snöblind ibland istället för ordet flatljus och vad har engelskans whiteout med saken att göra? Varför används ordet pjäxa på svenska? Kan skidra eller skida användas i betydelse att åka skidor? Varifrån kommer ordet valla? Varför heter valla fart på franska? I Norrbotten på 50-talet kunde orden brunk och fant höras i skidsammanhang, i betydelserna avstamp vid backhoppning respektive spann på skidor. Är orden dialektala eller finns de på fler ställen i landet? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

15 Feb 202130min

K*k, kn*lla, f*tta – lär dig om könsordens historia

K*k, kn*lla, f*tta – lär dig om könsordens historia

Ord för sex och kön var tabubelagda i offentliga sammanhang fram till 1960-talet. Men orden är mycket gamla och välanvända. I flera hundra år gamla brev och dikter hittar vi knulla, kuk och fitta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför kan ord för könsorgan vara laddade och varför kan de anses vara fula? När började könsorden förekomma i offentliga texter och ordböcker? Vad har ordet blygdläpp för bakgrund och har det något med ordet skam att göra? Vad har ordet kuk för etymologi? Varifrån kommer uttrycket kuka ur? Varför finns det så många metaforer för snopp och snippa? Vad har ordet knulla för historia? Varifrån kommer bola i betydelsen ha samlag? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Karin Milles, professor på institutionen för kultur och lärande vid Södertörns högskolan. Programledare Emmy Rasper.

8 Feb 202130min

Populärt inom Vetenskap

svd-nyhetsartiklar
p3-dystopia
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
doden-hjarnan-kemisten
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
det-morka-psyket
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
rss-vetenskapsradion
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
ufo-sverige
bildningspodden
rss-vetenskapsradion-2
hacka-livet
medicinvetarna
vetenskapsradion
sexet
a-kursen
rss-spraket
paranormalt-med-caroline-giertz