Skyltspråket – den svåra konsten att ge order utan att vara otrevlig
Språket13 Jan

Skyltspråket – den svåra konsten att ge order utan att vara otrevlig

Skyltar och lappar med uppmaningar finns överallt. Men en uppmaning eller order kan uppfattas som anklagelser och orden tack eller vänligen gör det sällan bättre.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Det som händer här är något slags kravställande. Det är en order. Och det går också att läsa det nästan som en anklagelse om att du tänkte bete dig fel och nu kommer vi och tillrättavisar dig, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.

Skyltspråk kan också upplevas som gammaldags

– ”Missbruk beivras” är ju inte ett uttryck som många använder till vardags, säger Emmy Rasper, programledare.

Lär dig också om varför skyltar på engelska upplevs som vänligare än skyltar på svenska, och hur fel det kan bli när vi översätter ett budskap direkt från svenska till engelska. Dessutom försöker vi reda ut vad skyltar som handlar om rastning av hundar egentligen försöker förmedla.

Språkfrågor om skyltspråk

Lyssnaren Erik stör sig på skyltar som uppmanar till ett visst beteende, och som tackar för en tjänst som ännu inte är genomförd. Varför kan förment trevliga budskap uppfattas som otrevliga för vissa?

Är skyltar med budskap på engelska ofta trevligare än skyltar på svenska?

Varför står det ”wash me with love” på en tröja? Är det en trend som vi behöver vänja oss vid?

Lyssnaren Olle undrar varför man ibland skriver ”tag” istället för ”ta”, exempelvis ”Tag en banan!” i affären. Han tycker att det låter gammaldags och lite snobbigt.

Bengt undrar varifrån e:et i ”säljes”, ”köpes” och ”hyres” kommer?

Vad betyder egentligen skyltar om att ”rastning av hundar förbjuden”. Menar man egentligen att hunden inte får kissa och/eller bajsa på en viss plats, och varför skriver man inte det i så fall?

Lär dig mer om skyltspråk

Läs artikel om skyltspråk En bild säger mer än tusen ord – likaså en skylt, av Maria Löfdahl, från ISOF, (från maj 2020).

Läs den norske språkforskaren Jan Svennevigs vetenskapliga artikel om skyltar (från april 2021).

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Avsnitt(500)

Bondska – jakten på den hotade dialekten

Bondska – jakten på den hotade dialekten

I delar av norra Sverige pratas bondska. En samling kluriga dialekter som nu får nytt liv efter att ha motarbetats historiskt. Henrik Rosenkvist berättar om en dialektal skatt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför kallas de särskilda dialekterna i norra Sverige för bondska? På pitemål säger man "i" istället för "jag". Är det besläktat med engelskans "I"? Varför betonar man samma vokal två gånger i många ord i bondska? Till exempel låter ett ord som stann (stanna) som sta-a-nn? Är det unikt för bondska att dela upp verbet behöva och stoppa in andra ord? Som i ”Jamen då be-du väl egentligen int’-höv bilen?” Varför säger man han om till exempel hunden, katten, stolen? Och hur fick standardsvenska andra genus än bondska? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström. Musik i programmet: Euskefeurat "Nö'bert vä ve", Erk & Imchibeat "Nalta".

11 Nov 201930min

Så tar barnen plats i språket

Så tar barnen plats i språket

Varför är ordet dum synonymt med barnslig? Är det dags att sluta att använda barnmetaforer för att kritisera andra? Diskussion mellan Henrik Rosenkvist och journalisten Ylva Mårtens. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Godis, mellis och dagis. När kom de första substantiven med ändelsen -is i svenskan? Och varför hänger de ofta ihop med företeelser i barnens sfär? På vilket sätt påverkar barn och unga allmänspråket? Varför använder vi ord som sandlåda, dagisbarn och lekstuga för att kritisera andra vuxna? Vad är bakgrunden till uttrycket ajabaja? Varför har ordet dum två betydelser, en för barn och en annan för vuxna? Vad säger lyssnarna om ordet kraja? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Ylva Mårtens, journalist och tidigare redaktör för programmet Barnen i P1. Programledare Emma Engström. LÄSTIPS: Boken som Henrik Rosenkvist nämner i avsnittet heter "Metaphores we live by" (1980) av lingvisten George Lakoff och filosofen Mark Johnson.

4 Nov 201930min

Älskad, saknad. Orden om döden.

Älskad, saknad. Orden om döden.

Har vi de rätta orden för döden? Ylva Byrman svarar på efterlysningar och tittar närmare på dödsannonser. Och så hälsar vi på hos en begravningsentreprenör. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Finns det ett alternativt ord för dödsbo, som är bättre för de anhöriga? Varför heter det stryka med? Hur har dödsannonserna förändrats? När används orden död respektive avliden i medier? Finns det ett bättre uttryck än borgerlig begravning? Vad är en likbjudare? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

28 Okt 201930min

Svart på vitt om skiljetecken

Svart på vitt om skiljetecken

Skiljetecken ger en paus för ögat i läsningen. Men hur använder man dem bäst? Ylva Byrman jagar komman, gissar om snedstreck, varnar för semikolon och sätter punkt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför sätter många ett snedstreck före sitt namn? Är det typiskt svenskt? Var ska frågetecknet sitta? Varför är det så många kommatecken i äldre texter? Kommer det nya skiljetecken? Hur använder man semikolon rätt? Vad betyder det egentligen när man skriver ut tre punkter? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

21 Okt 201930min

Är det rätt att säga fel?

Är det rätt att säga fel?

Det handlar om att säga fel och att missuppfatta ord. Lyssnarna och Henrik Rosenkvist delar med sig av egna och andras felsägningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Är det fel att säga ögonlockarna eller är det dialekt? Vem bestämmer vad som är rätt och fel i språket? Hur blir fel rätt? Är det en missuppfattning att säga att man döper djur? Varför säger vissa påhyvla när det heter pådyvla? Har ordet dekadens bytt innebörd? Eller missuppfattas det? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

14 Okt 201930min

Vikingarna är tillbaka

Vikingarna är tillbaka

Vad lever kvar i språket från vikingatiden? Och hur hade vikingarna pratat idag? Henrik Rosenkvist läser vikingapoeten Egil Skallagrimsson och ger fyra ledtrådar till varför det heter viking. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vad vet man om hur fornnordiska lät? Fanns sj- och tj-ljud före medeltiden, alltså när man skrev med runor? Vilka ljudbildningar från vikingatiden har försvunnit och vilka lever kvar? Var kommer ordet viking från? Hur reste ordet harfanger – fjälluggla – från vikingarnas Norden till Frankrike och blev harfang på franska? Hur hänger ordet slaver ihop med ordet slavar? Hur är orden kopplade till vikingarnas räder? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Intervju med Anne Bjørnstad, manusförfattare till tv-serien Beforeigners, HBO Nordic. Programledare Emma Engström.

7 Okt 201930min

Hälsofeber – så säger vi om sjukt och friskt

Hälsofeber – så säger vi om sjukt och friskt

Det är förkylningstider och vi tar tempen på ord och uttryck om mående. Ylva Byrman guidar mellan "pestiga" ord, nysningsfraser och önskningar om hälsa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Hur hänger verbet hälsa ihop med substantivet hälsa? Vilka kopplingar finns det på andra språk? Kan man säga "friskna till" och "sjukna in" eller är det bara "tillfriskna" och "insjukna" som gäller? Vilka spår har sjukdomen pest satt i språket? Varför säger vissa beskonad, när det heter förskonad? Är det dialektalt att säga "ta febern" istället för "ta tempen"? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström.

30 Sep 201930min

Politiskt språk med stort P

Politiskt språk med stort P

Det handlar om ord och begrepp i politiken. Ylva Byrman listar de vanligaste partiorden. Vi reder ut hur ordet utanförskap blev politiskt. Och så bjuder politikreporter My Rohwedder på nyord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Hur och varför används uttrycket på någons planhalva i politiken? När blev utanförskap ett politiskt signalord? Vilka nya ord dök upp i samband med regeringsbildningen efter valet 2018? Vilka partier kallar sig Partiet med stort P? Vilka är de mest utmärkande orden i partiernas valmanifest sedan slutet av 1800-talet? Är ordet högerradikal en självmotsägelse? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst My Rohwedder, politikreporter på Ekot och bisittare i Sveriges Radios podd Det politiska spelet. Programledare Emma Engström.

23 Sep 201930min

Populärt inom Vetenskap

svd-nyhetsartiklar
p3-dystopia
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
doden-hjarnan-kemisten
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
det-morka-psyket
ufo-sverige
rss-vetenskapsradion
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
medicinvetarna
rss-vetenskapsradion-2
sexet
bildningspodden
vetenskapsradion
hacka-livet
paranormalt-med-caroline-giertz
rss-spraket
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli