Så krymptes huvuden

Så krymptes huvuden

Följ med Richard Holmgren och Tobias Svanelid på deras kulturhistoriska experiment kring forna tiders mest skrämmande och magstarka fenomen. I veckans program tillreds ett krympt människohuvud.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tobias Svanelid och arkeologen Richard Holmgren undersöker handgripligen hur det gick till att krympa ett människohuvud enligt äldre sydamerikanska traditioner. Vetenskapsradion Historia inleder en serie som utreder kulturhistorien bakom flera skrämmande och mytologiska fenomen – i Richard Holmgrens kök tillreds, på ett etiskt försvarbart sätt, forna kulturers mer fruktade kulturyttringar, såsom huvudkrympning, zombiepulver och självmumifieringsdiet.

– Det är vetenskapligt intressant att rent konkret tillverka de här sakerna, menar Richard Holmgren, i syfte att förstå processerna och uppleva den historiska materialiteten.

– Inget för äckelmagade, menar programledaren Tobias Svanelid, som bistår under kokning, skrapning, skållning och sotning av huvudet.

Richard Holmgrens "recept" på huvudkrympning:

  1. Huvudet kapas från kroppen strax över nyckelbenet.
  2. Ett snitt görs från nacken och upp på huvudets baksida.
  3. Skinnet med dess hår avlägsnas försiktigt från kraniet utan att förstöra ansiktsdetaljer.
  4. Innanmätet, kranium med dess vävnad, offras i floden till anakondan Pangi.
  5. Ögon och munhåla sys ihop temporärt för att underlätta under krympningsprocessen.
  6. Huvudskinnet kokas upp under någon minut och får sedan sjuda i ett par timmar (vid för hård kokning eller för lång sjudning kan håret lossna). När huvudet krympt till ca 1/3 tas det ur koket och bör då ha en bakteriefri och gummiliknande känsla.
  7. Skinnet med håret vänds nu ut och in och resterande vävnad skrapas försiktigt bort med en skrapa eller en kniv.
  8. Skinnet vänds sedan tillbaka och nacksnittet sys igen med starka växtfibrer. Nu har huvudet en påsaktig och lös form vars resterande process tar ca 1 vecka.
  9. Värm valnötsstora stenar i glöd och fyll huvudpåsen med dessa i omgångar.
  10. Stenarna måste ständigt ”vandra runt” så att skinnet inte sveds. Ersätt ständigt avsvalnade stenar mot varma och upprepa processen under ett par timmar varje dag under loppet av en vecka. Efter halva denna tid kan man övergå till upphettad sand för att nå alla små skrymslen. Huvudet ska få en storlek av ca ¼ av dess ursprungliga storlek. Heta stenar används även på utsidan och till sist för att hjälpa till att forma ansiktsdrag.
  11. Skamfilat och osymmetriskt hår vid ögonbryn och hårlinje putsas bort genom svedning.
  12. Munnen fogas samman med tre korta pinnar från Chontaduropalmen till en ”plutmun” (en glödhet kniv eller machete kan vara till hjälp för att forma läpparna) vilka sedan surras samman med växtfibrer – pinnarna kan sedan lämnas kvar alternativt tas bort om fibertråden istället fästs i läpparna. Lämna långa ändar på trådarna i dekorationssyfte.
  13. Gör en hänganordning medels en tråd genom hjässan. Tråden fästs i en på tvären placerad chontapinne på huvudets insida.
  14. Den nästan färdiga produkten hängs sedan intill en öppen eld för att sotas alternativt bearbetas med kol på utsidan som ett extra skyddsbevarande skikt.
  15. Dekorera sedan munnens trådändar med pärlor och fjädrar.
  16. Den färdiga tsantsan hängs sedan runt framställarens hals.

(lokala varianter samt skilda åsikter på framställningen förekommer)

Avsnitt(500)

Hemlighetsfulla neanderthalaren i rampljuset

Hemlighetsfulla neanderthalaren i rampljuset

Glöm den skäggige grottmannen och tänk dig istället en fingerfärdig och pratsam kulturvarelse med goda relationer med vår egen art. Det är författaren Rebecca Wragg Sykes budskap i aktuella Släktskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Satte han på sig en kostym hade man knappt sett någon skillnad mellan neanderthalaren och oss själva. Vetenskapsradion Historia tar pulsen på den senaste forskningen om vår nära kusin som nu presenteras i aktuella boken Släktskap av arkeologen Rebecca Wragg Sykes. Med dagens vetenskapliga metoder kan en enda neanderthaltand avslöja vad personen åt, hur den reste, hur länge den ammades och hur den tillverkade sina verktyg, och all denna kunskap ger oss ny en helt ny bild av vår nära släkting. Glöm den barbariske grottmannen, och tänk dig istället en kulturellt utvecklad varelse som säkert hade nära samarbete med vår egen art, menar författaren.Och så tipsar Panelen om historiska sommaraktiviteter och lekar som kan förnöja oss och reder ut vilken roll barnen spelat i historien apropå aktuella säsongen av Stranger Things.Programledare är Tobias Svanelid.

31 Maj 202244min

Sveriges första muslimer

Sveriges första muslimer

Följ med Tobias Svanelid på en vandring längs Birger Jarlsgatan, startpunkten för den muslimska invandringen i Sverige. Och hör om korstågens betydelse för islams expansion. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Stockholmsutställningen 1897 fick besök av den ryske muslimen Ebrahim Umerkajeff, en pälshandlare som hittade kärleken i Sverige och blev kvar. Om honom och de andra tidiga muslimska invandrarna som fick svenskt medborgarskap handlar religionsvetaren Simon Sorgenfreis aktuella bok De kommer att vara annorlunda svenskar. Tobias Svanelid tar med författaren på en vandring längs Birger Jarlsgatan i Stockholm, platsen för de första svenska muslimernas företag och startpunkten för den utveckling som idag gjort Sverige till ett av världens mest mångkulturella länder.Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om vad som hade hänt med Europas kristna befolkning om påven Urban II aldrig dragit igång korstågen.

24 Maj 202244min

Kalla krigets vikingakatastrof

Kalla krigets vikingakatastrof

Ormen Friskes undergång på Nordsjön 1950 är en tragedi i Kalla krigets skugga. Nu lyfts berättelsen fram och frågetecknen rätas ut. Dessutom undersöker vi tjusningen med att bygga gamla träbåtar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sommaren 1950 gick vikingaskeppet Ormen Friske under i Nordsjöns stormiga vågor. 15 man följde henne i djupet, och i Vetenskapsradion Historia undersöker vi den gripande och märkliga händelsen, en fartygskatastrof och en nationell tragedi i Kalla krigets skugga. Jack Werner är aktuell med boken Ormen Friske och berättar om människorna bakom frisksportprojektet att återskapa ett vikingaskepp och det misslyckade försöket att segla det ut i Europa.Dessutom besöker vi skeppsbyggarskolan på Skeppsholmen i Stockholm, där återskapade galeasen Förlig Vind nu tar form. Nyligen utsågs det traditionella nordiska skeppsbyggeriet till ett immateriellt världsarv, men vad är det egentligen som lockar med att återskapa gamla träfartyg?Programledare är Tobias Svanelid.

17 Maj 202244min

Porten till Stormakts-Sverige

Porten till Stormakts-Sverige

1600-talets Dalarö var en förstad till Stockholm bestående av tätpackade fartyg. Vi reser dit för att ta pulsen på porten till stormakten Sverige och söka spåren efter dess farleder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dalarö var porten till stormaktstidens Sverige. Här samlades krigsskeppen inför sjöslagen på Östersjön och hit flockades handelsfartygen i jakt på stormaktens rikedomar. Vetenskapsradion Historia söker tillsammans med marinarkeologen Niklas Eriksson efter spåren av skeppslivet som avtecknar sig på havsbottnen och vid Dalarös skär och grynnor.Och så reder Jonathan Lindström ut om Harkilar verkligen var namnet på den äldsta kände svensken, eller kanske snarare namnet på hans svärd. En lyssnare undrar hur säker man kan vara på vad fyndet av en svärdsskida med runor från 300-talet egentligen berättar.Och så svarar Dick Harrison på en fråga om vilken kopplingen egentligen är mellan goter och gutar.Programledare är Tobias Svanelid.

10 Maj 202244min

Polisarbete på Bellman noir-tiden

Polisarbete på Bellman noir-tiden

Följ med till polispaltarnas, uteliggarnas och lönnkrogarnas tid som populariserats av Niklas Natt och Dag och nu undersöks i en aktuell avhandling. Bellman noir på riktigt! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1790-talets mörkersidor har lockat mängder till Niklas Natt och Dags Bellman noir-trilogi. Vetenskapsradion Historia djupdyker i uteliggarnas, mördarnas och polispaltarnas Stockholm tillsammans med författaren och går också på en vandring runt Gamla Stans en gång smutsiga och illaluktande gränder tillsammans med historikern Tobias Osvald som undersökt stadens polisiära insatser och utmaningar under Bellmans epok. Uteliggare, lönnkrogar och fuskbyggda dass var några av de vanligaste problemen.Programledare är Tobias Svanelid.

3 Maj 202244min

Knarklandet Sveriges historia

Knarklandet Sveriges historia

Bolmört, flugsvamp och andra droger har inmundigats i Sverige i jakt på extasen. Det menar författaren som gör upp med bilden av den rationella svensken - till och med Carl von Linné gillade opium! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vikingarnas völvor, 1600-talets häxor och 1900-talets KI-forskare var alla fascinerade av drogstimulerad extas. I aktuella Extas i folkhemmet gör författaren Leonidas Aretakis upp med den svenska självbilden som en nykter och rationell nation och berättar extasens och de psykedeliska drogernas historia i Sverige.Dessutom reder Dick Harrison ut om berättelsen om råttfångaren i Hameln har en verklighetsbakgrund.Programledare är Tobias Svanelid.

26 Apr 202244min

Slottet – från lyxhem till turistdestination

Slottet – från lyxhem till turistdestination

Det var demokratin och kungafamiljens kamp för existensberättigande som förvandlade Stockholms slott från lyxhem till museum. Vi besöker slottet och återträffar också Panelen för att prata hämnd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kungliga slottet i Stockholm förvandlades under 1900-talet från bostad till museum, från lyxigt residens till ett besöksmål för turister. Konstvetaren Rebecka Millhagen Adelswärd har kartlagt hur förvandlingen gick till och vad Slottets förvandling kan berätta om vår egen tid.Dessutom återsamlas Panelen för att diskutera hämndens eviga kraft genom historien utifrån bioaktuella The Northman, och hur dagens debatt om Nato-medlemskap har historiska paralleller till 500-talets Sveavälde och slaget vid Svolder år 1000.Programledare är Tobias Svanelid.

19 Apr 202244min

Påsköns hemligheter och kollaps

Påsköns hemligheter och kollaps

Hur uppstod den unika kulturen på Påskön, med sina magiska stenskulpturer och märkliga skriftspråk? Och vad hände med Påskön efter att européer upptäckte ön för 300 år sedan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På påskdagen 1722 gick européer för första gången i land på Påskön, den gräsbevuxna ön mitt i Stilla Havet med sina märkliga, mystiska stenskulpturer. Allt sedan dess har öns kultur och historia gäckat oss och i Vetenskapsradion Historia samtalar Tobias Svanelid med arkeologen Helene Martinsson Wallin om vad européernas möte med Påsköborna betydde för ön, hur ön blivit symbol för mänsklig miljöförstöring och civilisationernas kollaps och hur ön egentligen befolkades – hade Thor Heyerdahl rätt i sina teorier om sydamerikanska kopplingar till Påskön?

12 Apr 202244min

Populärt inom Historia

massmordarpodden
p3-historia
olosta-mord
motiv
historiepodden-se
historianu-med-urban-lindstedt
rss-massmordarpodden
nu-blir-det-historia
krigshistoriepodden
militarhistoriepodden
historiska-brott
harrisons-dramatiska-historia
rss-borgvattnets-hemligheter
palmemordet
rss-seriemordarpodden
rss-folkets-historia
rss-historien-om
vetenskapsradion-historia
en-ovantad-historia
rss-alternativ-historia