Så krymptes huvuden

Så krymptes huvuden

Följ med Richard Holmgren och Tobias Svanelid på deras kulturhistoriska experiment kring forna tiders mest skrämmande och magstarka fenomen. I veckans program tillreds ett krympt människohuvud.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tobias Svanelid och arkeologen Richard Holmgren undersöker handgripligen hur det gick till att krympa ett människohuvud enligt äldre sydamerikanska traditioner. Vetenskapsradion Historia inleder en serie som utreder kulturhistorien bakom flera skrämmande och mytologiska fenomen – i Richard Holmgrens kök tillreds, på ett etiskt försvarbart sätt, forna kulturers mer fruktade kulturyttringar, såsom huvudkrympning, zombiepulver och självmumifieringsdiet.

– Det är vetenskapligt intressant att rent konkret tillverka de här sakerna, menar Richard Holmgren, i syfte att förstå processerna och uppleva den historiska materialiteten.

– Inget för äckelmagade, menar programledaren Tobias Svanelid, som bistår under kokning, skrapning, skållning och sotning av huvudet.

Richard Holmgrens "recept" på huvudkrympning:

  1. Huvudet kapas från kroppen strax över nyckelbenet.
  2. Ett snitt görs från nacken och upp på huvudets baksida.
  3. Skinnet med dess hår avlägsnas försiktigt från kraniet utan att förstöra ansiktsdetaljer.
  4. Innanmätet, kranium med dess vävnad, offras i floden till anakondan Pangi.
  5. Ögon och munhåla sys ihop temporärt för att underlätta under krympningsprocessen.
  6. Huvudskinnet kokas upp under någon minut och får sedan sjuda i ett par timmar (vid för hård kokning eller för lång sjudning kan håret lossna). När huvudet krympt till ca 1/3 tas det ur koket och bör då ha en bakteriefri och gummiliknande känsla.
  7. Skinnet med håret vänds nu ut och in och resterande vävnad skrapas försiktigt bort med en skrapa eller en kniv.
  8. Skinnet vänds sedan tillbaka och nacksnittet sys igen med starka växtfibrer. Nu har huvudet en påsaktig och lös form vars resterande process tar ca 1 vecka.
  9. Värm valnötsstora stenar i glöd och fyll huvudpåsen med dessa i omgångar.
  10. Stenarna måste ständigt ”vandra runt” så att skinnet inte sveds. Ersätt ständigt avsvalnade stenar mot varma och upprepa processen under ett par timmar varje dag under loppet av en vecka. Efter halva denna tid kan man övergå till upphettad sand för att nå alla små skrymslen. Huvudet ska få en storlek av ca ¼ av dess ursprungliga storlek. Heta stenar används även på utsidan och till sist för att hjälpa till att forma ansiktsdrag.
  11. Skamfilat och osymmetriskt hår vid ögonbryn och hårlinje putsas bort genom svedning.
  12. Munnen fogas samman med tre korta pinnar från Chontaduropalmen till en ”plutmun” (en glödhet kniv eller machete kan vara till hjälp för att forma läpparna) vilka sedan surras samman med växtfibrer – pinnarna kan sedan lämnas kvar alternativt tas bort om fibertråden istället fästs i läpparna. Lämna långa ändar på trådarna i dekorationssyfte.
  13. Gör en hänganordning medels en tråd genom hjässan. Tråden fästs i en på tvären placerad chontapinne på huvudets insida.
  14. Den nästan färdiga produkten hängs sedan intill en öppen eld för att sotas alternativt bearbetas med kol på utsidan som ett extra skyddsbevarande skikt.
  15. Dekorera sedan munnens trådändar med pärlor och fjädrar.
  16. Den färdiga tsantsan hängs sedan runt framställarens hals.

(lokala varianter samt skilda åsikter på framställningen förekommer)

Avsnitt(500)

Slagen vid Thermopyle och Salamis

Slagen vid Thermopyle och Salamis

300 spartaner stod mot hundratusentals perser i en konflikt som blivit västerlandets mest ikoniska. Men vad hände egentligen vid Thermopyle och Salamis och hur ser vi på slagen idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 2 500 år sedan drabbade det persiska imperiet samman med de grekiska stadsstaterna. Slagen vid Thermopyle och Salamis har gått till historien som striderna då västliga idéer om demokrati och frihet stod emot östlig despoti. Men vad hände egentligen under slagen? Hur kunde de numerärt underlägsna grekiska styrkorna segra och hur väl stämmer bilden av en kamp mellan frihet och förtryck. Tobias Svanelid diskuterar frågorna med antikvetaren Johannes Siapkas. Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om hur ofta det egentligen hänt att svenska kungar slagit ihjäl folk för sitt eget höga nöjes skull.

22 Sep 202044min

Hur blev Sverige världens jämlikaste land?

Hur blev Sverige världens jämlikaste land?

Extrem fattigdom och avsaknad av politiskt inflytande lade grunden till den unika svenska jämlikheten, snarare än sockenstämmor och odalbönder, menar forskare som debatterar frågan i dagens program. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Självägande bönder, sockenstämmor och tingstraditioner lade grunden till det demokratiska och jämlika Sverige har det hetat, men nu utmanar ekonomhistorikern Erik Bengtsson den bilden i nya boken "Världens jämlikaste land". Han fokuserar istället på hur ojämlikt Sverige var, såväl ekonomiskt som politiskt, under 1800-talet. Något som lade grunden för starka folkrörelsetraditioner och 1900-talets Folkhem. Historieprofessor Lars Trägårdh debatterar de nya rönen med författaren. Dessutom testar vi 1500-talets simhjälpmedel – sävbunten, som skulle rädda liv och lära småbarnen att simma, flera sekel innan simpuffar och badringar tog över funktionen. Och så svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om hur äldre tider tänkte kring yngre regenter – togs verkligen unga kungar och drottningar på allvar av sin samtid? Programledare är Tobias Svanelid.

15 Sep 202044min

Stenåldersbyn som dränktes

Stenåldersbyn som dränktes

För 8000 år sedan var jägarna och samlarna i södra Sverige bofasta halva året. Vid Sölvesborg har man hittat unika lämningar som avslöjar en helt ny bild av vår äldsta forntid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vid Sölvesborg har arkeologerna hittat resterna efter en extremt välbevarad stenåldersby som ger en helt ny bild av hur jägarstenålderns samhälle kan ha fungerat. Tobias Svanelid besöker platsen för att diskutera stenåldershus och den mystiska översvämning som bevarat platsen för eftervärlden. Dessutom om Anna Whitlock, verklighetens Fröken Friman, som nu föräras en egen biografi.

8 Sep 202044min

Kritpipsfabriken i Karlskrona

Kritpipsfabriken i Karlskrona

Spåren efter 1700-talets rökare är vanliga, men en hel kritpipsfabrik är ovanligt att stöta på. Tobias Svanelid besöker utgrävningen av kritpipsfabriken i Karlskrona, och testar att puffa på en kopia! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De ibland halvmeterlånga kritpiporna i skör, vit lera var 1700-talets beroendeframkallande och påstått hälsofrämjande favoritlast. I Karlskrona tillverkades tiotusentals kritpipor närmast på löpande band för att mätta inte minst den svenska flottans behov av rökvaror, och nu grävs för första gången resterna av en kritpipsfabrik fram. Tobias Svanelid besöker platsen för att höra om den komplicerade tillverkningsprocessen och om tobaken som förenade människor från världens alla hörn. Dessutom smakar han på en nytillverkad kritpipa, för än är inte hantverkskunnandet helt utdött! Och så berättar Dick Harrison vilka kulturella spår vikingarna lämnade efter sig under sina resor österled.

1 Sep 202044min

Guldgubbarnas rike

Guldgubbarnas rike

Följ med Tobias Svanelid till Guldgubbarnas (och gummornas!) rike i Västra Vång i Blekinge. Här har en mäktig släkt levt och verkat i hundratals år och lämnat ett mäktigt arv efter sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Västra Vång strax norr om Ronneby har arkeologerna hittat spåren efter ett spännande maktcentrum. Tobias Svanelid reser till platsen för vad som kan ha varit ett hednatempel prytt med guldgubbar, små guldbleck som avslöjar nära kontakter mellan Blekinge, Öland och Bornholm. Hör också om hur Blekinge nu, efter upptäckten av Västra Vång och andra unika arkeologiska fynd, planerar ett nytt arkeologiskt museum. Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om det märkliga faktum att det finns så många fler runstenar i Sverige än i något annat land.

25 Aug 202044min

Gotlandstinget lade grunden för svensk demokrati

Gotlandstinget lade grunden för svensk demokrati

Det gotländska alltinget i Roma undersöks nu av arkeologer för att ge kunskap om hur vikingatidens tvistlösande lade grunden för en nordisk demokratisk tradition. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vid Roma på Gotland har arkeologerna hittat spåren efter det stora gotländska alltinget. Gutnaltinget som det kom att kallas samlade alla gotläningar en gång om året till viktiga beslut, men också till lekar, spel och giftermålsplaner och här tycks också ha funnits en vikingatida standardiseringsmyndighet. Tobias Svanelid besöker platsen som varit en av grundstenarna för en nordisk demokratisk tradition och träffar arkeologerna som för första gången försöker förstå en av svensk historias mest ikoniska platser.

18 Aug 202044min

Historieläsning och spel i coronasommaren

Historieläsning och spel i coronasommaren

Kristina har en crush på Felix Mendelssohn, precis som Jenny Lind hade. Om det och mycket mer när Vetenskapsradion Historia läser och spelar sig igenom coronasommaren! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lägg dig i hängmattan med eller utan munskydd och njut av en god historiebok i väntan på att världen öppnas upp igen. Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid pratar sommarens bästa historieböcker med Kristina Ekero Eriksson och Urban Björstadius och testar två historiska brädspel som kan förgylla regniga sommardagar. Böckerna och spelen vi tipsar om är: Hon kallades Daisy av Prinsessan Christina Fru Magnusson Vi människor av Frank Westerman Frödjelekar av Annika Sandén Komikerns historia av Peter K Andersson Kungar av Erik Petersson Näktergalen av Ingela Tägil Jag stannade kvar i Auschwitz av Eddy de Wind Människor i rörelse av Henrik Höijer Guide till det medeltida Rom av Anna Blennow 200 svenska sevärdheter från andra världskriget av Lars Gyllenhaal Från det inre av Västergötland av Egil och Anders Josefson Den bråkiga staden av Andrés Brink Pinto och Martin Ericsson Hundra år i Göteborg (del 9 och 10) av redaktör Gudrun Nyberg Nybyggarnas liv av Rolf Kjellström Ovan valven av Robin Gullbrandsson Det ockulta sekelskiftet av Per Faxneld Historiens ansikten av Kent Andersson Crusader Kings av Fria Ligan Sails of Glory av Ares Games

16 Juni 202044min

Har Zorro, Haddock och Ben Hur funnits?

Har Zorro, Haddock och Ben Hur funnits?

Hör om Sveriges sämste kung, om förlagorna bakom Zorro och kapten Haddock, om Ragnar Lodbroks historiska sanningshalt och Isabellas smutsiga trosor i Vetenskapsradion Historias lyssnarfrågemarathon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dags igen för Vetenskapsradion Historias lyssnarfrågemarathon – lyssnarnas egen storfavorit som i två år toppat antalet nedladdningar. Återigen bänkar sig historieprofessorn Dick Harrison vid Lunds universitet med energidryck och svettband för att svara på så många lyssnarfrågor han mäktar med på 45 minuter. Hör om historiska b-kändisar och fantasifoster, om Ragnar Lodbrok och Kung Salomo, om Isabella med de smutsiga underkläderna och verklighetens Kapten Haddock. Programledare är Tobias Svanelid.

9 Juni 202044min

Populärt inom Historia

massmordarpodden
p3-historia
olosta-mord
motiv
historiepodden-se
historianu-med-urban-lindstedt
rss-massmordarpodden
nu-blir-det-historia
krigshistoriepodden
historiska-brott
militarhistoriepodden
harrisons-dramatiska-historia
rss-borgvattnets-hemligheter
palmemordet
rss-seriemordarpodden
vetenskapsradion-historia
rss-folkets-historia
rss-historien-om
en-ovantad-historia
rss-alternativ-historia