Skidtur på Koppången och vattnets återkomst till Båtfors

Vi skådar fågel på miljövänligt sätt i Sörmland. Och möter den hotade indrin vars släktingar utrotats, ett exempel på människans stora påverkan på stora däggdjur.Programledare Jenny Berntson Djurvall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det kallas ekoskådning - att titta på fåglar utan att använda bil eller flyg. Ja, utan motorhjälpmedel över huvud taget. Det här har förstås funnits länge, men nu går det att skönja en ekoskådningstrend. Vi hänger på, och skickar ut vår fältreporter Lena Näslund för att undersöka hur mycket fåglar och vårtecken det går att hitta per cykel. Ciceron är Lennart Wahlén, vinnare av fågelföreningen Tärnans miljöskådarlista de två senaste åren. De rör sig runt i Marsvikens varierande fågelmarker i södra Sörmland. Och så möter vi indrin, världens största lemur. Det har funnits ytterligare 15 större lemurarter på Madagaskar, men alla utom indrin har utrotats efter att människan kom till ön för ett par tusen år sedan. Indrin är i dag starkt hotad. I ett reportage av Lisa Henkow tar vi del av ny forskning som visar att människan framför allt genom jakt påverkat stora däggdjur inte bara i modern tid, utan under lång tid tillbaka. I veckans kråkvinkel konstaterar Thomas Öberg att det finns väldigt många olika varianter av "vackert väder".  Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

23 Mars 20191h 36min

Vi sänder från Sularpsbäcken i Södra Sandby som fick nytt liv genom projektet Bäcken i byn. Och så söker vi svar på vad de mystiska geléklumparna i naturen är. Programledare: Jenny Berntson Djurvall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi är fortsatt vårhungriga och förflyttar hela programmet till en porlande bäck i sydligaste Sverige – Sularpsbäcken i Södra Sandby i Skåne. Efter ett medborgarförslag har bäcken nämligen fått nytt liv. Den har blivit mer tillgänglig för både människor och djur. Till exempel har vandringshinder för öring tagits bort. Projektet kallas Bäcken i byn och våra guider till bäcken – och till vårtecknen vi hoppas hitta – är Marie Sager från Naturum Skrylle och botanisten Lennart Engstrand. Och så söker vi svaret på ett evigt mysterium: konstiga geléklumpar i naturen. Carina och Kenneth Hedlund hör till de många lyssnare som undrat vad det kan vara. Joacim Lindwall träffar dem, och ber jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker lösa upp gåtan. Det är då vi landar i det fantastiska ordet stjärnsnor. Det blir mer sånt man nästan inte tror finns – som självlysande mossa. Den heter lysmossa, men har också kallats för drakguld. Mossan finns även i veckans kråkvinkel. Mats Ottosson önskar att han hunnit träffa sin avlägsna släkting – den anspråkslösa mossexperten Judith Christoffersson från Tutaryd i Småland. Programledare på plats vid Sularpsbäcken är Jenny Berntson Djurvall.

16 Mars 20191h 36min

Vi sänder från Hornborgasjön men tranorna spelar inte huvudrollen den här gången. Och så möter vi vildväxande tulpaner på Kreta. Programledare är Mats Ottosson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På lördag sänder vi direkt från Hornborgasjön. Men det ska inte handla om tranor. Hornborgasjön är så mycket mer än så. Fältreporter Joacim Lindwall följer med naturfotografen Torbjörn Skogedal, som nyligen skrivit en bok om Hornborgasjön, till hans favoritplatser runt den drygt en mil långa sjön. Bland annat kommer vi besöka Hångers udde där heta strider står mellan nykomlingen sångsvan och gamlingen knölsvan. Tulpanen är en älskad blomma i Sverige - vi köper faktiskt flest tulpaner i världen. På Kreta finns fyra arter vildväxande tulpaner, varav två bara finns just där. I ett reportage av Hjalmar Dahm får vi möta de vilda tulpanerna. Artkunskap är viktigt. Men måste det hänga ihop med att kunna alla artnamn? I veckans kråkvinkel funderar Jenny Berntson Djurvall på vad som händer om vi avnamnar alla djur. Och så pratar vi med Gunnel Broström från Danmark som undrar varför mariehönsen samlats på hennes trappa. Hennes fråga ska också få ett svar i programmet. Vi uppmärksammar också att Rapphönan - det fristående nätverket för fågelskådande tjejer - fyller tio år. Dessutom får vi reda på hur ugglornas ljudlösa fjädrar egentligen är konstruerade. Programledare är Mats Ottosson.

9 Mars 20191h 36min

Experterna Sofie Olofsson, Mikael Sörensson och Claes Andrén svarar på lyssnarnas naturfrågor. Extra fokus på grod- och kräldjur - men alla frågor är välkomna. Programledare: Jenny Berntson Djurvall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Första lördagen i mars samlas Naturpanelen igen - för sista gången den här säsongen. Uppdraget är som vanligt att svara på lyssnarnas naturfrågor. Och platsen det tropiska växthuset i Lunds botaniska trädgård. Experterna som svarar är botanist Sofie Olofsson och entomolog Mikael Sörensson, tillsammans med en specialinbjuden gästexpert: Claes Andrén, professor i bevarandebiologi med groddjur och kräldjur som specialitet. De tre svarar i direktsändning på frågor om grodor som kramas, om kopparödlan som flyttade in i äppellådan, om vad det gula på högstubben är för något och vad den vackra afrikanska insekten kan tänkas heta. Och många fler frågor - kanske just den som du ställer. Fråga på naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. Under programmet på lördag morgon går det också bra att ringa telefonnumret 046-222 77 37. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

2 Mars 20191h 36min

Vi sänder från Nackareservatet tillsammans med Erik Hansson från natursidan.se. Och så möter vi en av världens största havsfåglar, den nordliga kungsalbatrossen. Programledare är Mats Ottosson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Naturen är närmare än vi kanske tror – till och med för den som bor mitt i Stockholm. En som tagit fasta på att guida till naturpärlorna i Stockholmsområdet är Erik Hansson. Han är en av författarna till boken ”Upplevelser i Stockholms natur” och han driver också sedan sex år tillbaka natursidan.se. På lördag finns han, tillsammans med fältreporter Lena Näslund, vid en av sina fågelmatningar i just Stockholms närnatur – Nackareservatet. De besöker också Råstasjön i Solna. Det kommer att handla om hur vi hittar naturen nära oss, men också om Erik Hanssons naturengagemang. Till exempel är han en av initiativtagarna till Biologiska mångfaldens dag, och han kallar sig med egna ord för en riktig naturnörd. Och så möter vi en av världens största havsfåglar – den nordliga kungsalbatrossen med mer än tre meter mellan vingspetsarna. Efter att den sträckt ut vingarna och lyft för första gången tar det fem år innan den sätter simfötterna på fast mark igen. Det är då det är dags att häcka, exempelvis på Nya Zeeland där vår reporter mötte denna fascinerande fågel. Odlaren och filmaren Tina-Marie Qwiberg står för veckans kråkvinkel. Och så ringer vi upp fågelskådaren Henrik Lerner som går mot strömmen och sätter fokus inte på de mest sällsynta fåglarna, utan de vanligaste. Under ett år har han varje dag antecknat vilka fåglar han mött i sin vardag. Det blir en hyllning till skatan, kråkan och talgoxen. Kan en pollinationsplan vara ett sätt att hejda insektsminskningen? Södertälje kommun har en sådan på gång. Vi kollar upp vad det är för något. Programledare är Mats Ottosson.

23 Feb 20191h 36min

Fältreporter Jenny Berntson Djurvall möter fiskarna i sjön Vättern - med hjälp av de som fiskar. Och så letar vi fjädrar på Öland. Programledare är Mats Ottosson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fiskarna i Sveriges näst största sjö spelar huvudrollen i Naturmorgon på lördag. Och då menar vi fiskarna som simmar. Men vi möter dem med hjälp av de som fiskar: Jonas Neth, Mikael Hedin och Carl-Axel Fall. Den sistnämnde är också författare till boken "Vättern: fiskar och fiskare". Sjön är Vättern - djup och ovanligt rik på värdefulla fiskarter. Röding, öring, abborre och sik. Och harr! I Vättern finns vårt sydligaste bestånd av denna insektsätande fisk. Här finns också inplanterad lax, från Vänern. Hur påverkar den ekosystemet? Fältreporter Jenny Berntson Djurvall finns på plats i Hästholmen nära Omberg på sjöns östra sida. Och så letar vi fjädrar på Öland tillsammans med fjädersamlaren Janne Åkerman. Han kan konsten att pussla ihop fjädrarna han hittar - och räkna ut till vilken fågel den hör. Allt fler rapporter visar att insekterna minskar. En orsak som nämns är är neonikotinoider - ett bekämpningsmedel inom jordbruket. Det har nyss förbjudits men nu har Kemikalieinspektionen gett dispens för användning i Sverige. Hur kan humlor och bin drabbas av detta? Vi ringer upp bland andra forskaren Maj Rundlöf och författaren och humleexperten Dave Goulson. Veckans kråkvinkel av Helena Söderlundh utspelar sig i mellanrummet mellan en töad snödriva och en stolt gammal ek. Och så ringer vi upp Jeroen van der Kooij - han har nämligen det drömyrke som många önskar sig på vår facebooksida. Hasselmusforskare!         Programledare är Mats Ottosson.

16 Feb 20191h 36min

Vingar har utvecklats fyra gånger under evolutionens gång. Hur kommer det sig? Och så reder vi ut hur bältdjuret - armadillon - tog sig till Country music hall of fame. Programledare: Joacim Lindwall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vissa uppfinningar i naturen är populärare än andra. Vingar har till exempel utvecklats inte mindre än fyra gånger under evolutionens gång, medan till exempel luftballonger och helikoptrar lyser med sin frånvaro. Varför är det så? Och hur är det med andra funktioner och företeelser som uppkommit flera gånger, som fenor, hjärnor, saliv och ögon? Det här reder fältreporter Anneli Megner Arn ut tillsammans med biologen Rasmus Hovmöller. De sänder från Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Och så stiftar vi bekantskap med ett udda men charmigt däggdjur - bältdjuret, eller the armadillo på engelska. För det är till USA vi ska, till Austin, där det niobandade bältdjuret på 1970-talet kom att bli en symbol för en hel musikscen. Ja, hur kom det sig att bältdjuret blev ärkecountryhippien nummer ett? Mats Ottosson frågar konstnären Jim Franklin som målat bältdjuren från 1970-talet och framåt - ändå till en ny utställning på Country Music Hall of Fame i Nashville. I veckans kråkvinkel tittar Maria Westerberg ut på sitt snöbeklädda och vildvuxna äppelträd och lovar att aldrig beskära det. Programledare är Joacim Lindwall.

9 Feb 20191h 36min

Vår fältreporter finns vid en lägereld i Arjeplog i ett samtal om varför man blir naturnjutare. Vi kollar upp vad den nya statsbudgeten betyder för naturen. Programledare: Jenny Berntson Djurvall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad formade vårt naturintresse? Den frågan ställer vår fältreporter Thomas Öberg vid lägerelden vid sjön Uddjaur, utanför Arjeplog, på lördag morgon. Till sig själv, och till naturnjutarna Göran Wallin och Maria Söderberg. Båda är fotografer och skribenter med stort intresse för naturen - och för att locka med sig andra ut. Tillsammans söker de tre i sin uppväxt, i böckerna, i berättelserna och förstås i naturupplevelserna. Och så kollar vi upp vad den nya statsbudgeten betyder för naturen. Mindre pengar för skydd och skötsel av värdefull natur, stoppad nationell nyckelbiotopsinventering men mer pengar till havet. Vi ger oss ut i ett kommande naturreservat utanför Gävle där det nu är oklart hur pengarna till skötsel ska räcka till, och vi intervjuar bland annat generaldirektörerna för Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen. I veckans kråkvinkel märker Lisa Henkow ord - är skaldjur verkligen rätt ord att använda i biologiska sammanhang? Nu i februari är det dags att börja spetsa öronen igen - några få fåglar är igång och sjunger och är lätta att urskilja. Som blåmesen, till exempel. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

2 Feb 20191h 36min