Markis de Sade ständigt aktuell

Markis de Sade ständigt aktuell

Markisen de Sade, världens mest kände sexualfilosof, uppmärksammas stort i Paris på sin 200-årsdag, och Hitlerattentaten avslöjar vårt behov av en alternativ historia.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tvåhundra år efter sin död fortsätter markisen de Sade att fascinera. Världens mest kände sexualfilosof uppmärksammas stort i Paris i höst och Vetenskapsradion Historia träffar människorna som förförts av den historiska våldsporren.

Dessutom uppmärksammas det halvt bortglömda attentatet mot Hitler för 75 år sedan, och hur det kommer sig att vi är så intresserade av Hitlers eventuella förtida bortgång. Historieprofessor Dick Harrison menar att vi har ett omättligt behov av tankar kring hur historien kunde ha tett sig om ödet velat annorlunda.

– Allt fler i vår egen tid upplever en känsla av maktlöshet, men kontrafaktisk historia ger oss en upplevelse av att vi har kontroll över våra liv och kan påverka historien.

Programledare är Tobias Svanelid.

Avsnitt(500)

Lyssnarfrågemarathon med Dick Harrison

Lyssnarfrågemarathon med Dick Harrison

Dick Harrison kastar sig ur startgroparna för att svara på så många lyssnarfrågor som möjligt. Hör om hovnarrarnas, gräsklippningens och Les Misérables historia i årets lyssnarfrågemarathon! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad skiljer en galler ifrån en kelt? Vilken revolution pågår i Les Misérables och hur odlades bin på medeltiden? Det har blivit dags för årets lyssnarfrågefest i Vetenskapsradion Historia där historieprofessorn Dick Harrison vid Lunds universitet tar sats för att svara på så många av lyssnarnas frågor som han mäktar med. Hör honom reda ut frågor om människoätande muränor, om Lillbritannien och om hovnarrarnas viktiga funktion. Programledare är Tobias Svanelid.

5 Juni 201844min

Postdemokrati och rösträttskamp

Postdemokrati och rösträttskamp

Vi lever i ett postdemokratiskt samhälle, där latteval blir viktigare än ett politiskt engagemang. Tobias Svanelid tecknar vägen från kampen för allmän och lika rösträtt till dagens postdemokrati. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi lever i en postdemokrati, menar konsthistorikern Jeff Werner, som guidar runt på Swedenborgsgatan i Stockholm – en perfekt symbol för en ny demokratisk plats där det handlar mer om valet av lattesort än om politiskt parti. Vetenskapsradion Historia tecknar postdemokratins moderna historia men går också tillbaka till tiden då allt började, med kampen för allmän och lika rösträtt i Sverige för hundra år sedan. Karin Kvist Geverts på Kungliga Biblioteket berättar om forskningen som tar tempen på den svenska demokratins födslovåndor. Dessutom en lyssnarfråga som anknyter till ämnet och vill ha svaret på när vi egentligen borde fira hundraårsminnet av den allmänna och lika rösträtten. Programledare är Tobias Svanelid.

29 Maj 201844min

När Norge inte fick fira 17 maj

När Norge inte fick fira 17 maj

Sverige kallade in militär för att slå ner nationaldagsfirare i Oslo. Så har Torgslaget 1829 beskrivits, men Tobias Svanelid reder ut vad som egentligen hände. Dessutom om reformationens flyktingar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 17 maj 1829 kallades militär in i norska huvudstaden för att skingra de folkmassor som jublade för konstitutionen. Den svenske ståthållaren Baltzar von Platen har fått bära hundhuvudet för det så kallade Torgslaget, dagen då Sverige bestämde att Norge inte fick fira sin nationaldag. Vetenskapsradion Historia reder ut vad som egentligen hände och vems skulden var tillsammans med historikern Torbjörn Nilsson, aktuell med en bok om händelsen. Dessutom om flyktingfrågan för 500 år sedan. I svallvågorna av reformationen drevs hundratusentals människor på flykt – hugenotter från Frankrike, judar och morer från Spanien och katoliker från Tjeckien. Men vad händer med historien om man betraktar reformationen utifrån flyktingarnas perspektiv? Dessutom om alla de flyktingar som ville undkomma Trettioåriga krigets fasor. Dick Harrison svarar på en lyssnarfråga om vad som hände med det stora religionskrigets verkliga offer. Programledare är Tobias Svanelid.

22 Maj 201844min

Gamla Uppsalas sju underverk

Gamla Uppsalas sju underverk

Följ med Tobias Svanelid till Gamla Uppsala och hör om platsens sju underverk som arkeologerna vet betydligt mer om efter de senaste årens utgrävningar. Dessutom om barbarhistoria och vikingasvenska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Gamla Uppsala finns sju underverk, enligt författaren Kristina Ekero Eriksson som nu tecknar platsens historia i en ny bok. Vetenskapsradion Historia följer henne bland kungshögar, stolprader och gästabudshallar men också till de nya fynden av den märkliga byn vid högarnas fot och dess närmast religiösa besatthet av hästar. Dessutom om barbarfolkens historieskrivning – en berättelse som 1800-talets romantiker förvandlade till mytologiskt stoff för nationalister och nazister, men som enligt historikern Shami Ghosh tecknar en helt annan bild av hur germanerna förhöll sig till sin egen historia. Dick Harrison reden också ut hur långt tillbaka i historien vi skulle kunna resa och fortfarande förstå vad en person i Sverige sa. Programledare är Tobias Svanelid.

15 Maj 201844min

Singelmingel för historienördar

Singelmingel för historienördar

Livrustkammaren hjälper historietokiga singlar att hitta kärleken. Vi hände med på singelminglet. Dessutom om 30-åriga krigets märkliga fönsterkastning och hur Riksarkivet kan förvandlas till musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsradion Historia var med när historieälskande singlar sammanstrålade på Livrustkammaren. En succé enligt museet och där ett och annat par redan hittat varandra bland riddarrustningar och ringbrynjor. Dessutom om den märkliga fönsterkastningen som inledde 30-åriga kriget. Dick Harrison berättar om Defenestreringen i Prag för exakt 400 år sedan som drog igång världens första storkrig. Och så undersöker vi hur Riksarkivet egentligen låter. Myndigheten, som också fyllt 400 år, har fått ett egenkomponerat verk baserat på ljud inspelade bland samlingarna. Programledare är Tobias Svanelid.

8 Maj 201844min

Minnet av gruvstrejken

Minnet av gruvstrejken

Följ med till Malmfälten vintern 1969 när hela Sverige följde den vilda gruvstrejken. Och så undersöks den nyupptäckta ögonvittnesskildringen av mordet på Axel von Fersen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vintern 1969 gick nära 5000 gruvarbetare ut i vild strejk i Kiruna och Malmberget. Snart samlades också författare, dokumentärfilmare och vissångare som sympatiserade med arbetarnas sak och berättelsen om den stora gruvstrejken har länge kommit att prägla historien om det moderna Sverige. Historikern Robert Nilsson Muhammadi har undersökt hur minnena och berättelserna idag skapar mening för de som var med. Dessutom om mordet på Axel von Fersen 1810 – ett av Sveriges mest omdebatterade politiska mord, där nya historiska ögonvittnesskildringar nu kan sprida nytt ljus på händelsen. Och så svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om Ronneby blodbad. Programledare är Tobias Svanelid.

1 Maj 201844min

På jakt efter scouternas historia

På jakt efter scouternas historia

Följ med Vetenskapsradion Historia på jakt efter scouternas historia i Sverige och hör hur katolska kyrkan löste sin värsta kris för 600 år sedan - genom tre påveavsättningar och en kättarbränning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsradion Historia ger sig ut på jakt efter scoutrörelsens svenska historia tillsammans med historikern Björn Lundberg. Bland granar, skärgårdklippor och sädesfält finns spåren efter scouternas tidiga år i Sverige, då ungdomen skulle fostras att bli dugliga medborgare med hjälp av lägereldssånger och knopkunskap. Dessutom om Konciliet i Konstanz som avslutades för exakt 600 år sedan och då äntligen fick ordning och reda på det krisande katolska Europa. Från att ha haft tre konkurrerande påvar löste konciliet katolicismens värsta kris och väckte tanken på en parlamentarisk demokrati. Programledare är Tobias Svanelid.

24 Apr 201844min

Japansk kolonialism inspirerade 1800-talets imperier

Japansk kolonialism inspirerade 1800-talets imperier

Japans supersnabba väg till världsmakt var inte bara ett resultat av att landet imiterade västmakterna, lika ofta var det Japan som inspirerade Europas stormakter visar ny forskning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På bara ett halvsekel gick Japan från att vara ett av världens mest slutna länder till att bli en respekterad stormakt med koloniala ambitioner. Ny forskning av historikern John Hennessey visar att det japanska undret inte bara berodde på efterapning och kopierande av västmakter, utan att Japan tidigt blev en medspelare på samma planhalva som Europa och USA. Ett av verktygen för den japanska kolonialismen var tidens stora världsutställningar – platser där erövrade folk skulle visas upp, men också den japanska konsten och kulturen. Hur detta inspirerade Europa, och inte minst konstnärerna i värmländska Rackstadgruppen visas nu på Thielska galleriet i Stockholm. Dessutom författaren Maja Hagermans kommentar till den pågående utredningen av rasbiologiska undersökningar av tornedalingar, samt veckans lyssnarfråga om Gustav V:s historiska eftermäle. Programledare är Tobias Svanelid.

17 Apr 201844min

Populärt inom Historia

massmordarpodden
p3-historia
olosta-mord
motiv
historiepodden-se
historianu-med-urban-lindstedt
rss-massmordarpodden
nu-blir-det-historia
krigshistoriepodden
militarhistoriepodden
historiska-brott
harrisons-dramatiska-historia
rss-borgvattnets-hemligheter
palmemordet
rss-seriemordarpodden
rss-folkets-historia
rss-historien-om
vetenskapsradion-historia
en-ovantad-historia
rss-alternativ-historia