Stenålderns släkttrådar nystas upp

I Svenska Pommern uppstod en kulturell smältdegel som kan lära oss om vad begreppet "svensk" en gång var. Och vid Agincourt vann England sin blodigaste seger för 600 år sen, hyllad av Shakespeare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Svenska Pommern uppstod en svensk-tysk blandkultur som präglade den svenska historien under nära 200 år. Men när området förlorades 1815 dog också insikten om att svenskhet inte behöver handla om språk eller etnicitet, menar idéhistorikern Andreas Önnerfors.– Här uppstod en hybridkultur som krossades för 200 år sedan, när Sverige förlorade sin sista besittning i Tyskland.Vetenskapsradion Historia berättar Pommerns historia, men också hur det kommer sig att pomrare idag minns svensktiden med ett romantiskt skimmer, medan svenskarna inte bryr sig alls.Dessutom förklarar historieprofessorn Dick Harrison hur ett 600 år gammalt slag i Frankrike fortfarande kan slå an en sträng i engelska hjärtan. Slaget vid Agincourt var ett av medeltidens blodigaste, förevigat genom Shakespeares ”Henrik V”, och långbågarnas kamp mot plåtriddarna har fascinerat omvärlden i hundratals år.Programledare är Tobias Svanelid.

22 Okt 201524min

Striden om estlandssvenskarnas ursprung har pågått i hundra år, men nu menar arkeologen Jonathan Lindström att han hittat nya bevis för när de första svenskarna kom till Estland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var öländska bönder som följde med på ett danskt korståg 1206 som var de första permanentboende svenskarna i Estland. Det menar arkeologen och författaren Jonathan Lindström, aktuell med boken "Biskopen och korståget 1206", som påstår sig kunna ge estlandssvenskarna en betydligt mer exakt ursprungshistoria.– Det handlade om 40 bondfamiljer från norra Öland som flyttades över som kristna kolonisatörer av den danske ärkebiskopen, i syfte att pacificera de hedniska esterna, säger han till programledaren Tobias Svanelid när de träffas i estniska Hapsal – centralorten för de gamla estlandssvenska bygderna.Men Jonathan Lindströms teorier står inte oemotsagda. Den senaste tidens arkeologiska undersökningar tyder på att det snarare rör sig om en betydligt äldre, och spontan, bondekolonisation, av skandinaviska folk till Estlands kustområden.– De första skandinaverna eller svenskarna i Estland torde snarare ha kommit för omkring 2 000 år sedan, menar arkeologiprofessorn Anders Kaliff, vid Uppsala universitet.

15 Okt 201524min

Om den världsberömda äldsta kartan över Amerika, som många forskare hävdar är en förfalskning, och om ekonomernas behov en historielektion i spåret av den senaste finanskrisen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För exakt femtio år sedan presenterades Vinlandskartan för en förbluffad allmänhet – kartan, som påstods vara världens äldsta avbildning av Amerika, men som allt sedan starten varit hett omdebatterad inom forskningen. Idag lutar de flesta åt att det är en förfalskning. Vetenskapsradion Historia berättar om kartans historia, men också om alla de andra, säkrare, vetenskapliga bevis som nu ställt det utom allt tvivel att vikingarna, snarare än Columbus, var första européer i Amerika.– Det finns egentligen ingen information på Vinlandskartan som tillför något om vår kunskap om nordbornas kolonisation av Vinland, menar historikern Fredrik Charpentier Ljungqvist.Dessutom om ekonomernas historiesyn, som nu kritiseras av idéhistorikern Simon Larsson.– Det här tänket, att historien går i cykler, och att man kan lära av tidigare kriser, stämmer dåligt överens med en humanistisk tidsuppfattning, menar han.Programledare är Tobias Svanelid.

8 Okt 201524min

En ny tysk bok granskar för första gången Tredje rikets drogberoende, från Führerns knarkande till hans soldater på speed. Och kändisförfattaren Antony Beevor får nu kritik av en svensk kollega. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hitler var beroende av sin livläkare, som gav honom mängder av narkotiska preparat, och blitzkrigssoldaterna knaprade 35 miljoner speedtabletter under invasionen av Frankrike 1940. I den nyutkomna boken ”Der Totale Rausch”, Det totala ruset, ger författaren Norman Ohler för första gången en samlad bild av knarkandet i Tredje riket.– Mycket tyder på att Hitler var gravt drogpåverkad under flera avgörande beslut under kriget, säger han, och får medhåll av medicinhistorikern Peter Steinkamp som undersökt de tyska soldaternas intensiva användande av pervitin, en variant av crystal meth.Dessutom får nu den kände militärhistoriska författaren Antony Beevor kritik för att hans senaste bok om Ardenneroffensiven lutar sig alltför tungt mot amerikanska källor, och dessutom innehåller många felaktiga detaljer. Det menar författarkollegan Christer Bergström, som själv skrivit en bok om striderna i Ardennerna.Programledare är Tobias Svanelid.

1 Okt 201525min

Mellanölet lanserades i oktober 1965 och Tobias Svanelid diskuterar dryckens stormiga historia och provsmakar dagens mellanöl, arvtagare till en mytomspunnen epok i Sveriges alkoholhistoria. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För femtio år sedan lanserades mellanölet i Sverige, i syfte att stävja starkspritdrickandet i landet. Mellanölet blev en succé, inte minst hos en yngre generation, som under flera år kunde köpa mellanöl i livsmedelsbutikerna utan att behöva visa legitimation. Men mellanölet skulle snart väcka politikernas misstänksamhet, och 1977 avskaffades ölet i hopp om att få bukt med påstådd ungdomsfylla och en hotfull, radikal ungdomskultur.– Det här blev drycken som en yngre generation hade i handen när de sjöng runt lägereldar och diskuterade en äldre generations småborgerlighet, säger historikern Lennart Johansson som studerat svensk alkoholpolitik under 1900-talet.– När man pratar med folk som var med under mellanölets tid får de alltid en lyster i ögonen, menar Edward Blom, gastronom och kulturhistoriker som berättar om mellanölets historia och dess smakmässiga förtjänster.Ölsorterna som Edward Blom och Tobias Svanelid testar i programmet är: TT Original LagerMariestads ContinentalPilsner UrquellGuinness DraughtBedarö BitterCamden Pale AleOPA Session IPAMohawk Anything Gose

24 Sep 201524min

Nazisterna gjorde sig skyldiga till världshistoriens största bokstöld och författaren Anders Rydell spårar orsaken bakom. Dessutom om den svenska stormaktstidens bokplundringar i Tyskland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nazityskland plundrade 100 miljoner böcker ifrån Europas offentliga och privata bibliotek, böcker som alltjämt står kvar på tyska bibliotek. Författaren Anders Rydell är aktuell med Boktjuvarna, som undersöker varför nazisterna gjorde sig skyldiga till världshistoriens största bokstöld.– Bokplundringen var betydligt med omfattande än de mer kända bokbålen, vilket säger något om hur viktiga de här böckerna var för den nazistiska ideologin, berättar han.Men också svenskar stal böcker i stor omfattning. Under trettioåriga kriget var plundring av klosterbibliotek i Baltikum och Tyskland en integrerad del av Gustav II Adolfs kulturpolitik, berättar Emma Hagström Molin som forskat om de svenska krigsbytenas historia.Programledare är Tobias Svanelid.

17 Sep 201524min

Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid guidar runt i veckans stenåldersnyheter, från stenåldersdieten i Italien, via grottmålningarna i Lascaux till DNA-analyserade baskiska stenåldersbönder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Baskerna intar en särställning i Europa med sitt unika språk, men aktuella dna-analyser av baskiska stenåldersbönder visar att baskerna, rent genetiskt, inte är så speciella som man tidigare trott. De, liksom alla andra européer, är en mix av tidigare jägare och samlare, och invandrande bönder från Mellanöstern.Och vid Stonehenge har arkeologer, med hjälp av markpenetrerande georadar hittat ett nytt ”Superhenge”, 15 gånger större än den världsberömda stencirkeln. Vetenskapsradion Historia reder ut fyndets betydelse. Dessutom uppmärksammas veckans fynd ifrån stenåldersgrottan i Italien, där istidsjägare tycks ha mortlat havre för att tillverka mjöl – ett fynd som sätter stenålderskosten i ett nytt perspektiv.Sist diskuterar kognitionsvetaren Peter Gärdenfors betydelsen av grottmålningarna vid Lascaux för vår förståelse av det mänskliga psyket och människans kreativa utveckling. Målningarna återupptäcktes för exakt 75 år sedan, men fortsätter att gäcka forskarna.

10 Sep 201524min

Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid besöker Skarpnäckslägret söder om Stockholm, där romer kämpade för sin överlevnad på 1960-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det handlar om att kombinera arkeologi och romska berättelser och minnen från platsen för att belysa en okänd del av Sveriges historia, säger Lotta Fernstål och Anna Arnberg som är arkeologer på platsen.1950- och 60-talen markerar en brytningstid för de svenska romerna, i och med att myndigheterna bestämmer sig för att erkänna deras medborgarskap i Sverige. Ett påtvingat kringflackande liv byts mot ett kontrollerat lägerliv, där romerna väntar på att kommunerna skall erbjuda dem fasta bostäder. För de romska familjerna i Skarpnäck innebar det flera långa vintrar med svåra umbäranden och där också ett litet spädbarn miste livet på grund av de odrägliga bostadsförhållandena.– Diskussionen om romernas situation på 60-talet påminner om dagens debatt om EU-migranter, menar historikern Ida Ohlsson al Fakir som kartlagt myndigheternas syn på romer.

3 Sep 201524min