Att blanda tempus eller inte – det är frågan
Språket20 Jan

Att blanda tempus eller inte – det är frågan

I skolan fick vi lära oss att inte blanda tempus. Samtidigt blandas tempus överallt omkring oss. Det skapar irritation hos en del lyssnare, men är det så fel att blanda tempus?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Att blanda tempus kan vara effektivt när det görs medvetet, men det kräver skicklighet och medvetenhet för att undvika förvirring och otydlighet.

– Man behöver förstå hur de här byggstenarna fungerar och ställa sig frågan om det är med mening som man flaxar iväg mellan olika tider? säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Historiskt presens irriterar

Historiskt presens kan användas för att dramatisera och levandegöra händelser.

– Det förekommer i en massa andra språk och är inte en svensk företeelse. Det är ett sätt att dramatisera. Det är helt legitimt och inga konstigheter, säger Susanna Karlsson.

Men många lyssnare blir irriterade när de läser historiskt presens i nyhetstexter.

– Ja, jag förstår att något sticker i ögonen och det beror nog på sammanhanget, att det är en idrottare som berättar om vad som händer under en match eller poliser som berättar om ett brott. Det kan bli en diskrepans mellan stilen och innehållet.

Språkfrågor om tempus

Varför används i historiskt presens i nyhetstexter?

Varför blandar journalister tempus inom en och samma text?

Är det skillnad på betydelsen i meningarna ”De visste att jag var svensk.” och ”De visste att jag är svensk.”? Ska man verkligen vara stringent när det gäller tempus?

Vad är skillnaden i innebörden i meningarna ”Jag hade ingen kunskap om hur man själv producerar mat.” och ”Jag hade ingen kunskap om hur man själv producerade mat.”?

Är det verkligen korrekt att använda ”väl” som en neutral tidsangivelse som till exempel ”När olyckan väl hände” eller ”När kriget väl inleddes.”?

Lär dig mer om tempus

Läs artikeln Tempusfrågor i svenskan av Monica Äikäs, från Språkbruk (från 2018).

Läs artikeln Tiden kan ställa till det – för både läsare och skribent av Eva Mårtensson, från Journalisten (från 2006).

Läs Språkkrönika: Historiskt presens skapar spänning av Cecilia Christner Riad från Dagens Nyheter (från 2020).


Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(500)

Finns det något samband mellan att vara naken och att vara galen?

Finns det något samband mellan att vara naken och att vara galen?

Spritt språngande galen eller naken - är vedertagna begrepp. Men kan man säga att någon är spritt språngande glad? Och vad betyder egentligen spritt språngande? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varifrån kommer uttrycket röka som en borstbindare? Varför kallar vi den som dricker för mycket för suput? Vad är skillnaden mellan skamlig och skamlös? Hur används egentligen uttrycket spritt språngande?   Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

20 Feb 201724min

Vad har digerdöden med genusböjning av substantiv att göra?

Vad har digerdöden med genusböjning av substantiv att göra?

Förr var alla substantiv i svenskan maskulina, feminina eller neutrala. Så är det inte längre och enligt Henrik Rosenkvist kan det ha med digerdöden att göra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor När man väver kan man med en svepande rörelse skapa ett så kallat skäl. Hänger detta på något sätt ihop med ordet svepskäl? I svenskan böjer vi inte substantiv efter genus på samma sätt som i till exempel norska och tyska. Varför är det så? Använder vi Oxfordkomma i det svenska språket? Borrata hål. Skivata tomater. Dubbata däck. Är det här västgötska fenomenet dialektalt eller är det någon äldre form som lever kvar? Vad betyder klämma lagg?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

13 Feb 201724min

På medeltiden kunde alla stava

På medeltiden kunde alla stava

Svenskans stavningsregler och språkliga normer är relativt nya företeelser. Så hur var det förr? Kunde man stava fel på medeltiden? Nja, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Kunde man stava fel på medeltiden? Att havet suger behöver inte betyda samma sak som att något suger. Hur har det blivit så? "Hött är med intet bött, dock icke på alla rum" är ett citat från Olaus Petris domarregler, men vad betyder meningen? Jag blev påkommen. Jag påkom en idé? Partikelverb kan snurra till det när man vill lära sig svenska. Vad ska man göra när man ska krya på sig? Och varifrån kommer ordet krya? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

6 Feb 201724min

Varning utfärdad: Språkfrågor om metaforiska tidsuttryck kan ge huvudvärk

Varning utfärdad: Språkfrågor om metaforiska tidsuttryck kan ge huvudvärk

Om man flyttar fram ett möte, inträffar det då tidigare eller senare än det var tänkt? Vi pratar om metaforiska tidsuttryck och reder ut vad människor egentligen menar när de säger fram. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet bimbo och hur hänger dagens betydelse ihop med det italienska ordet bimbo som betyder pojke? Vad innebär det när man säger att något flyttas fram i tiden? Nu ska du få se på andra bullar. Varför säger vi så? Och vad betyder det egentligen? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

30 Jan 201724min

Varför pratar meteorologer om ost?

Varför pratar meteorologer om ost?

Olika uttal av ord kan väcka känslor. Heter det ost eller öst? Och är det okej att uttala ordet veckor som vecker? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorAnvänds ordet säkerställa mer nu än förr, och i så fall varför?Varför säger meteorologer nordost istället för nordöst?Säger man veckor eller vecker? Räkor eller räker? Frågor eller fråger?Finne är både en person från Finland och ett annat ord för acne. Är det bara ett olyckligt sammanträffande eller finns det en koppling?Vad är egentligen en huggsexa?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

23 Jan 201724min

Hur många är ett par stycken?

Hur många är ett par stycken?

Hur många är egentligen ett par stycken? Och varför använder upplänningar det franska lånordet jalu? Språket är inte alltid så tydligt som man vill, säger Henrik Rosenkvist i veckans avsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vad betyder ordet ska, och hur ska det användas? Vad är det för skillnad på ramla och trilla? Hur många är egentligen ett par, och är det fler eller färre än ett par stycken? Jalu är ett fransk låneord, men det betyder inte samma sak överallt i Sverige. Hur kommer det sig? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

16 Jan 201724min

Britt-Marie, Majbritt, Britta, Birgitta, Anna-Britta, Britt-Inger

Britt-Marie, Majbritt, Britta, Birgitta, Anna-Britta, Britt-Inger

Varför heter så många kvinnor födda på 40-talet något med "Britt" och hur kommer det sig att få mansnamn i Sverige slutar på a? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVarför heter så många kvinnor födda på 40-talet något med "Britt"?Varför slutar så få svenska mansnamn på a. Och varför slutar många flicknamn i Norge på e?I Jämtland använder vissa en förstavelse innan namn, till exempel kan man säga "a Kari" och "n Erik". Varifrån kommer det sättet att prata?I Västerbottnisk dialekt bildas infinitiv genom att verbets rotmorfem får en extra likadan vokal. Till exempel kasta som blir kä'äst eller ka'ast. Var kommer det ifrån?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

3 Jan 201724min

Vad hände 2016 ur ett språkligt perspektiv? Och Gott nytt språk!

Vad hände 2016 ur ett språkligt perspektiv? Och Gott nytt språk!

2016 gav oss ord som filterbubbla och trumpifiering. Diskussionen om de, dem och dom blev åter aktuell och arabiskan gick kanske om finskan som Sveriges andra största språk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Språkets nyårsspecial frågar Anna Kinberg Batra (M), Jonas Sjöstedt (V), David Lagercrantz, Sandra Beijer och Ginna Lindberg om vilka ord de har börjat använda under året och vilka ord de har tröttnat på.Vad har hänt hos de fem minoritetsspråken under året som gått? Reporter Erik Espeland ger en lägesrapport.I Språkets nyårspanel medverkar Anna-Malin Karlsson - professor i svenska språket, Patrik Hadenius - chefredaktör för Språktidningen och Olle Josephson - professor i nordiska språk.Vilka ord från nyordslistan är mest intressanta?Varför är debatten om de, dem och dom åter aktuellt och varför är den så känslig?2017 firar du-reformen 50 år, hur har den påverkat Sverige?Arabiskan växer som språkgrupp i Sverige, hur påverkar det landet och svenskan?Programledare Emmy Rasper.Reporter Erik Espeland.

27 Dec 201629min

Populärt inom Vetenskap

svd-nyhetsartiklar
p3-dystopia
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
doden-hjarnan-kemisten
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
det-morka-psyket
rss-vetenskapsradion
ufo-sverige
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
bildningspodden
medicinvetarna
sexet
rss-vetenskapsradion-2
vetenskapsradion
hacka-livet
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
paranormalt-med-caroline-giertz
rss-spraket