Det tragiska slaget vid Visby 1361 (nymixad repris)
När en bondehär mötte den danske kungen Valdemar Atterdags tyska knektar utanför Visbys ringmur den 27 juli år 1361 dödades 1800 gotländska bönder eller närmare hälften av öns manliga vuxna befolkning på landsbygden.Valdemar Atterdag hade med egen kraft byggt upp kungariket Danmarks styrka. Bönderna fruktade skattehöjningar och räknade säkert med stöd från Visbyborgarna. Istället blev det en ren slakt vid ringmuren.I den nymixade reprisen av avsnitt 97 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Dick Harrison som är professor i historia vid Lunds universitet. Han brukar kommentera återskapandet av slaget vid Visby under Medeltidsveckan och är aktuell med boken Sveriges medeltid.I Visbyfranciskanernas årsbok läser vi följande: ”I Herrens år 1361 intog kung Valdemar av Danmark Gotland och Visby, där han dödade omkring ettusen åttahundra bönder i en strid dagen före den helige Jakobs dag.” Massgravarna efter slaget avslöjar att det slaktades allt från småpojkar, vuxna män, gamla män och krymplingar. Varför Visbys borgare bara såg på när bönderna slaktades utanför ringmuren är höljt i ett historiskt dunkel. Relationerna mellan befolkningen på landsbygden och i Visby hade varit ansträngd sedan inbördeskriget år 1288.Efter Valdemars härjningståg fortsatte Gotland att vara ett omstritt område. Ön erövrades år 1394 av vitaliebröderna från Mecklenburg, som gjorde den till bas för sjöröveri. Fyra år senare intogs Gotland av Tyska orden, som i sin tur överlämnade ön till unionsdrottningen Margareta 1408.Bild: Fornsalen på Visby museum, wikipedia Musik: Soundblock Audio.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
10 Dec 202246min
Det kungliga hovet från Vasa till Gustav VI
Det kungliga hovet har varit ett maktcentrum och en social arena där kungens makt skulle manifesteras med ceremoniel och yttre attribut. Här fanns utrymme både för reell maktutövning, kultur och sysslolösa skvallrande hovmän och hovdamer.I hovet arbetade allt från enkla pigor och soldater till den yppersta adeln med att serva kungafamiljen och styra riket. Ursprungligen var det ingen skillnad på det kungliga hovet och den statliga förvaltningen. Och en plats i hovet kunde ge en extra skjuts i karriären inom militären eller den statliga förvaltningen.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Björn Asker, historiker och tidigare arkivråd vid Riksarkivet. Han är aktuell med boken Hovet – Historien om ett kungligt maskineri.Hovet fungerade som en maktens teater där kungamaktens storhet skulle åskådliggöras med pompa och ståt för undersåtar och utländska sändebud. Det svenska hovet var relativt öppet mot samhället i stort och tusentals undersåtar fick möjlighet att träffa kungen i audienser eller delta i hovfester.Hovet hade också betydelse för kulturlivet genom att det anlitat landets mest framstående konstnärer att skapa operor, teateruppsättningar och byggnadsverk. Ända in på 1800-talet var nästan hela den svenska kultureliten anställd vid hovet eller beroende av kungliga beställningar.När kungamakten minskade under 1800-talet förlorade också hovet sin betydelse som en genväg till en karriär inom militären och den statliga förvaltningen. Under 1900-talet blev det möjligt för icke-adliga att arbeta på höga tjänster inom hovet.Bild: Gustav III:s kröning av Carl Gustaf Pilo. Här klädd i vit kröningsdräkt, som nästan verkar stråla av ljus. Kronan placeras just på hans huvud av äldsta riksrådet Adam Horn och ärkebiskop Beronius. Det är den 29 maj 1772 och Storkyrkan i Stockholm är fylld till bredden. Riksdagens fyra stånd är alla representerade. Nationalmuseet, Public Domain.Musik: Kungssången av Otto Lindblad framförd av Kronobergs regementes musikkår 1900. Wikipedia, Public DomainLyssna också på Sveriges mest populära kungarKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
7 Dec 202249min
Uppåkra som kult – och maktcentrum under tusen år (nymixad repris)
Uppåkra utanför Lund är de senaste decenniernas största arkeologiska sensation i Norden. Från början av järnåldern till slutet av vikingatiden fanns här en stadsliknande bebyggelse som täckte mellan 40 och 50 hektar.Här finns rester av ett kulthus som restes senast på 200-talet och som sannolikt stod kvar fram till 800-talet. Runt kulthuset låg det vitnande ben från stora mängder djuroffer och även rester från människooffer. Har finns troligtvis svar på frågor om hur den fornnordiska kulten utövades.I den nymixade reprisen av avsnitt 96 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Sofia Winge, platsansvarig vetenskapspedagog/arkeolog Stiftelsen Uppåkra Arkeologiska Center.Uppåkra existerade i som stadsliknande bebyggelse i 1000 år – vilket kan jämföras med Birkas 200 år. Birka var dessutom bara en sjundedel av Uppåkras storlek. Kontinuiteten och det strategiska läget visar att det handlar om ett maktcentrum med en stark styrande aristokrati.Märkligt nog nämns inte Uppåkra i några kända skrifter förrän år 1085 i ett gåvobrev av Knut den Helige till Lunds domkyrkokapitel. Och då var Uppåkras storhetstid sedan länge över.Trots att bara 0,2 procent av det forntida Uppåkra har grävts ut har arkeologerna hittat 28 000 metallföremål som innefattar högklassigt hantverk, och visar på livliga handelsförbindelser med bland andra dagens Iran, Uzbekistan, Tunisien, England och Centraleuropa. Även lokala hantverkare visade prov på stort yrkeskunnande.Uppåkra kom att överges ungefär samtidigt som Lund grundades i slutet av 900-talet. Flytten till Lund sätts i samband med att Skåne kristnades och att Danmark enades under en gemensam kung.Musik: Ancient valley av Simon LewisBild: Völund från Uppåkra Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
3 Dec 202242min
Bonus: THX idag (teaser)
Gå med i vårt gille och skaffa Adelns Ansvar för att höra hela bonusavsnittet. Instruktioner hittar du på: https://historia.nu/gilletGår det att få THX i dag? Finns det paralleller i nutid till kontroverserna kring THX.Bild: Vidarklinikens sjukhus i Ytterjärna, oktober 2012, Wikipedia. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
30 Nov 20221min
THX – i brytpunkten mellan omsorg och kvacksalveri
Preparatet THX kan ha injicerats i upp till 150 000 människor under perioden 1952 till 1989 utan att nytta någonsin bevisades i vetenskapliga experiment. Människor som lämnats utan hopp av en bristfällig cancervård vallfärdade till veterinären Elis Sandberg (1910-89) i Aneby för att få THX som framställdes av kalvbräss.Den karismatiska och empatiske Elis Sandberg blev en följetong i kvällspress och veckopress under årtionden. Slutet för THX kom först efter att det godkänts som naturläkemedel 1987 och kontroverserna upphörde.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Maria Josephson, idéhistoriker vid Karolinska institutet, som är aktuell med boken Lex THX – Historien om Sveriges största medicinska konflikt och den märkvärdiga veterinär som skapade den.Om vi förflyttar oss till 1950-talet så var sjukvården underdimensionerad och behandlingsformerna mot cancer begränsade. Dessutom saknade många läkare kunskap för att hantera människors oro. Många cancerpatienter skickades bara hem för att dö utan smärtlindring. Detta samtidigt som cancerdiagnoserna ökade samhället.Det var denna lucka som Elis Sandberg fyllde med sitt preparat THX, som han var helt övertygad om kunde bota cancer och en rad andra sjukdomar. Många läkare var intresserade av THX när de inte hade någon fungerade behandling att ta till för dödssjuka patienter. Samtidigt medverkade aldrig Elias Sandberg fullt ut för att få sitt preparat vetenskapligt bekräftat.Bild: Veterinär Elis Sandberg 1 januari 1966. Wikipedia, Public Domain.Musik Classical Crossover, MoodMode, Storyblocks Audio.Lyssna också på När syfilis spred skam, galenskap och död över Europa.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
30 Nov 202244min
Nattlöperskor i 1700-talets Stockholm (nymixad repris)
Snickarmästarens 17-åriga dotter Lena Cajsa Bohman dras inför Södra förstadens kämnarsrätt år 1747 av fadern Anders för olydnad mot föräldrarna. I rätten berättar Lena Cajsa snart detaljerat hur hon legat med en rad män i Stockholms övre skikt som kopplerskan Lovisa von Plat arrangerat.Rättsfallet blir ett titthål in i hur sexhandeln fungerade i Stockholm i mitten av 1700-talet. En tid när sex utanför äktenskapet var olagligt, men inte prostitution i sig. Rättsfallet utvecklar sig till en historia om makt, begär och girighet, om hemliga nätverk och köpslående på utvärdshus, jungfruburar och horbaler.I den nymixade reprisen av avsnitt 95 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Rebecka Lennartsson, som är docent i etnologi och verksam som forskningschef vid Stadsmuseet i Stockholm. Hon är aktuell med boken Mamsell Bohmans fall. Nattlöperskor i 1700-talets Stockholm.Rättegångsprotokollen berättar om kvinnors villkor i en tid då all utomäktenskaplig sexualitet var förbjuden och ordet prostitution inte användes.Foto: Samuel SvenssonBild: Akvarell av Carl Jakob Mörk, Creative Commons. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
26 Nov 202252min
Bonus: Historiekampen (teaser)
Gå med i vårt gille och skaffa Adelns Ansvar för att höra hela bonusavsnittet. Instruktioner hittar du på: https://historia.nu/gilletEn frågesportspodd för alla quizfantaster där historiekunskaper - om allt från antika samhällen till 1900-talsrevolutioner - sätts på prov. Lyssna när Urban Lindstedt från Historia Nu och Martin Hårdstedt från Militärhistoriepodden utmanar varandra. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
23 Nov 20222min
Rekonstruktionen av unionen – Det amerikanska inbördeskriget del 3
Efter att Sydstaterna besegrats i ett blodigt inbördeskrig mellan åren 1861 och 1865 skulle unionen återupprättas. Sydstaterna delades in ockupationszoner som styrdes av Nordstatsarmén och civila befattningshavare som tillsatts av Nordstaterna ända fram till 1877.De tidigare svarta slavarna fick betala ett högt pris för de vita sydstaternas bitterhet över att de förlorat kriget. Övergrepp var vanliga och ett lapptäcke av delstatslagar gjorde det möjligt att förvägra de svartas sina rättigheter ända fram till 1960-talet.I detta avsnitt av Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Martin Hårdstedt om följderna av det amerikanska inbördeskriget. Detta är den tredje och sista, delen i vår serie om det amerikanska inbördeskriget. Första delen hittar du här och andra delen hittar du här.Fortfarande idag går det att skönja konfliktlinjer från det amerikanska inbördeskriget i det amerikanska samhället. Mordet på presidenten Abraham Lincoln fem dagar efter krigsslutet kom bara att öka spänningarna. Och rasismen tog knappast slut med att slaveriet avskaffades.Det amerikanska inbördeskriget har blivit en nyckelhändelse i USA:s historia. Slaveriet avskaffas och USA får uppleva en traumatisk splittring som ledde till det dödligaste kriget i amerikansk historia. För den svarta befolkningen i den amerikanska södern fortsatte livet att präglas av hot, trakasserier och mord i många år framåt. Och många vita hävdade att sydstaternas brytning med unionen var rättfärdigad.Bild: The Peacemakers – målning från 1868 av George P.A. Healy, Wikimedia Commons. Skildrar William Tecumseh Sherman, Ulysses S. Grant, Abraham Lincoln och David Dixon Porter under ett strategiskt samtal på ångfartyget River Queen i krigets slutskede, mars 1865.Lyssna också på Monument och statyer – historien i det offentliga rummet.Musik: Blue Devils av Raighes Factory, Storyblock Audio. Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
23 Nov 202240min
