Ödesfrågan om de svenska ubåtarna

Två av Sveriges främsta experter på kärnkraft svarar på frågor om fördelar och nackdelar med att vara beroende av kärnkraft om det skulle bli krig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Kärnkraftverk är relativt enkla att slå ut med en missil vilket skulle försämra elförsörjningen kraftigt”, säger Tomas Kåberger som är professor i industriell energipolicy vid Chalmers i Göteborg.”Det är mycket enklare att spränga stora svenska vattenkraftdammar än att försöka ge sig på ett kärnkraftverk”, säger Jan Blomgren, författare och tidigare verksam som professor i tillämpad kärnfysik vid Uppsala Universitet.Däremot är experterna överens om att de svenska kärnkraftverken bör hållas igång även om det blir krig så länge inte riskerna är för höga. Det skulle bli för svårt för Sverige att klara elförsörjningen utan elen från kärnkraftverken.

22 Juli 25min

Rysslands attack mot Ukraina har pågått sedan 2014. Många försök har gjorts för att mäkla fred utan att lyckas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I det här sommaravsnittet av Gräns får du höra en längre intervju med freds- och konfliktforskaren Isak Svensson om vad som kan leda fram till att kriget tar slut.

8 Juli 25min

Gräns intervjuar överbefälhavaren Michael Claesson inför publik på Sveriges Radios scen i Almedalen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Politikerna har beslutat att lägga 5 procent av BNP på försvarsutgifter, men när pengar inte är ett bekymmer längre finns andra flaskhalsar som försvårare upprustningen av Sverige.Det är svårt att hitta både personal och materiel som behövs när hela västvärlden ska rusta samtidigt, och under tiden blir inte Ryssland mindre hotfullt enligt överbefälhavaren.”Hela Rysslands sätt att förhålla sig till omvärlden handlar om att identifiera och exploatera svaghet och det är ingen hemlighet att inte bara Sverige utan hela Västeuropa kommer från en period vi kallar den eviga fredens era”, säger Michael Claesson.TEXT: Kalle GlasMedverkandeProgramledare: Claes Aronsson och Kalle Glas.Gäst: Michael Claeasson, Överbefälhavare.

26 Juni 25min

Nu ska Natos medlemsländer enas om höjda försvarsanslag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Försvarsutgifter har länge varit en källa till irritation inom NATO, särskilt med Donald Trumps krav på ökade anslag. Det nuvarande målet är två procent av BNP, men vid toppmötet i Haag väntas det öka till fem procent.De ökade försvarsanslagen beror inte bara på Trumps krav utan också på behovet av att NATO-länderna måste rusta upp för att klara alliansens egna försvarsplanering.”Det är snarare en återgång till vad som var normalt under kalla kriget. På 80-talet låg Europa i snitt på 3,7 procent. Så på ett historiskt plan är det snarare en återgång till vad som har varit” säger Oscar Jonsson vid Försvarshögskolan.Text: Kalle GlasResearch: Sylvia DahlénMedverkandeOscar Jonsson, författare och forskare vid Försvarshögskolan.Claes Aronsson, Programledare.Kalle Glas, Programledare och Producent.Ljudkällor: SR, Sky News, AP, Nato News.

22 Juni 18min

Det finns en polisiär- och en militär underrättelsetjänst, men nu kommer förslag om att skapa ytterligare en hemligt myndighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En statlig utredning har tittat på hur den militära underrättelsetjänsten arbetar och föreslår att en ny underrättelsemyndighet skapas och som arbetar direkt under regeringen.Den militära underrättelsetjänsten MUST arbetar med yttre hot, men idag kommer hoten från främmande makt både inifrån och utifrån i större grad. Ett exempel är hur kriminella gäng används för att utföra attacker i Sverige.Det är inte att sitta och lyssna på ett ryskt fartyg som är på väg mot Sverige för att ge tidig förvarning i relation till krig, säger Jörgen Holmlund vid Försvarshögskolan. Han tror att förslaget kommer bli verklighet.

13 Juni 10min

Mycket kraft har lagts på att bekämpa islamistisk terror, men samtidigt har ett annat islamistiskt hot kunnat växa ostört. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Muslimska brödraskapet pekas ut som en allt starkare och mer inflytelserik kraft i Sverige. Ett hot anser många eftersom brödraskapets ideologi inte är förenlig med svenska demokratiska principer.Organisationen försöker påverka samhället genom att få inflytande över moskéer, skolor och föreningar. Det här mönstret syns inte bara i Sverige utan Muslimska brödraskapet använder samma metod i många andra länder.Mahmoud Khalfi, som är imam och chef för Stockholms moské och ordförande för islamiska förbundet i Sverige, skriver i ett mejl till Gräns att det inte finns något samröre med muslimska brödraskapet och att försöka koppla Stockholms moské till brödraskapet avfärdar han som “konspirationsteorier” Rättelse 23/9 2025: I en tidigare version av det här avsnittet sa vi att muslimernas europeiska råd förkortas CME. Rätt är att förkortningen är CEM.MedverkandeAje Carlbom, biträdande professor Malmö UniversitetMagnus Ranstorp, forskare vid FörsvarshögskolanTomas Lindbom, Frankrikekännare och författareClaes Aronsson, programledareKalle Glas, programledare och producentLjudkällor: SR, SVT, Radio 1, Sista måltiden

10 Juni 25min

Kärnkraftverk är inte längre fredade i krig, samtidigt som kärnkraften spelar en viktig roll i det svenska totalförsvaret. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rysslands attack på Ukrainas kärnkraftverk Zaporizjzja fick Sverige att inse att lagarna som ska skydda kärnkraft i krig inte längre gäller. Dåliga nyheter då kärnkraften kommer behövas även i höjd beredskap.Bevakningen av Sveriges kärnkraftverken har ökat och numera finns en beväpnad skyddsstyrka på plats dygnet runt. Det är stor anläggningar som är svåra att skydda i ett krig och misslyckas man blir konsekvenserna stora.”Man behöver militära resurser som egentligen skulle behövts för att skydda andra delar av samhället. Men kärnkraftverken är så viktiga och vi vill verkligen undvika att de blir attackerade” säger Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan.MedverkandeHans Liwång - Professor i försvarssystem vid FörsvarshögskolanFredrik Olsson - Chef för anläggningsskydd och bevakning på kärnkraftverket Ringhals.Ingela Regnell - Beredskapsstrateg på Svenska Kraftnät.Catarina Danestig Sjögren - Avdelningschef på Strålsäkerhetsmyndigheten.Claes Aronsson, ProgramledareKalle Glas, Programledare och ProducentLjudkällor: SVT, Sveriges Radio, YoutubeText: Kalle Glas, Sveriges Radio

27 Maj 28min

Drönare som kan attackera mål med hög precision är en nödvändig förmåga som Sverige saknar. Nu arbetas det febrilt på att ändra det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sverige har idag inget utvecklat drönarvapen, samtidigt som Ukrainakriget tydligt har visat att framgång på slagfältet är svårt att nå utan drönare.För att Sverige snabbt ska få en drönarförmåga arbetar just nu flera hundra personer på Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarsmakten och Försvarets materielverk gemensamt för att bygga en sådan.– Det är bråttom att identifiera vad det är vi behöver, säger Per Olsson på arméstaben, ansvarig för projektet.Det har visat sig ganska svårt att hitta ett drönarsystem som klarar kyla, vind och snöfall – element där de svenska drönarna främst kommer att användas i händelse av krig.– Vi ska ju hjälpa till uppe i Nordkalotten – norra Sverige och norra Finland – och det är en väldigt speciell miljö. Många av de system som finns på marknaden idag är inte riktigt anpassade för det här extremt kalla klimatet, säger Lars Forssell, som forskar på drönare vid FOI.Det pågår ett arktiskt drönarrace där framför allt Ryssland ligger långt fram tack vare sina lärdomar från Ukraina. Frågan är om Sverige kan hinna ikapp.– Det finns jättegoda förutsättningar. Vi har en tradition av att ha en väldigt kompetent försvarsindustri i Sverige sedan många år tillbaka. Det finns ett driv, det finns en innovationskraft, säger Johan Pakarinen på FMV.Text: Kalle GlasLjudklipp: Försvarsmakten, Sveriges Radio, Rob Lee-X, Jaglavaksoldier, Saab, Defence News, Dung Tran Military channel, Wes O´DonnellMedverkande:Per Olsson på ArméstabenLars Forssell, forskare på FOIJohan Pakarinen på FMV. Claes Aronsson, programledareKalle Glas, programledare och producent

13 Maj 28min