Miljöspråket – en blandning av floskler och vetenskapliga termer
Språket27 Jan

Miljöspråket – en blandning av floskler och vetenskapliga termer

En grön omställning för en hållbar utveckling. Det är en fras som låter bra, men vad betyder egentligen orden som används i klimatdiskussionerna?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I takt med att frågor om klimat, miljö och hållbarhet får allt större utrymme i samhället ökar behovet av en gemensam förståelse för vad de ord som används i klimatdiskussionerna faktiskt betyder.

Hållbar utveckling, hållbara stadsdelar och hållbarhetsarbete

Förr betydde hållbar något som inte gick sönder. Idag har hållbar fått en bredare betydelse som innefattar allt från minskade utsläpp till schyssta arbetsvillkor.

– En hållbar stadsdel betyder inte ”det som inte går sönder”, utan den nya betydelse av hållbar är snarare ”det som inte gör sönder något”, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Grön omställning, grönmålning och greenwashing

– Det talas mycket om en grön omställning just nu. Men det kan också bli mycket floskler, tänker jag, säger Emmy Rasper, programledare.

– Ja, det finns en risk att något legitimeras bara genom att sätta ordet grön på, utan att själva produkten eller tjänsten faktiskt lever upp till kraven, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.

Viktigt att hålla koll på terminologin

– Om vi ska ställa om till en hållbar utveckling kräver det att många olika aktörer är med på det, inte bara naturvetenskapliga experter och politiker. Då behöver vi ett fungerande språk för att diskutera de här frågorna och då är termer viktiga, säger Linnea Hanell, från Språkrådet och som arbetar med hållbarhetstermlistan.

Språkfrågor om miljö och hållbarhet

Vad är etymologin bakom ordet återvinning?

Vad är innebörden av ordet hållbarhet? Lyssnaren Carl-Olov tycker att det verkar kunna betyda allt möjligt som upplevs som positivt för någon.

Vad menar man när man pratar om en hållbar stadsdel?

När gick en träsked om en plastsked i att vara mer hållbar? Det vill säga, när skedde förändringen av betydelsen av hållbar?

Är det korrekt att säga klimatutsläpp? Det är ju inte klimatet som släpps ut?

Vad är den språkliga skillnaden mellan sopor, skräp och avfall?

Lär dig mer om språket för miljö och hållbarhet

Här hittar du Hållbarhetstermlistan, från ISOF.

Läs om projektet Samhällskommunikation i klimatkrisens tid, från Stockholms universitet.

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Linnea Hanell, språkvårdare på Språkrådet och språkforskare vid Stockholms universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Avsnitt(931)

Språkbiten 20110711 Grammatik och böjning 2011-07-11 kl. 06.00

Språkbiten 20110711 Grammatik och böjning 2011-07-11 kl. 06.00

Språkbiten 11/7 2011 Grammatik och böjning Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

11 Juli 20119min

Språkbiten 20110704 0535 20110704 2050 20110710 1735 2011-07-04 kl. 06.00

Språkbiten 20110704 0535 20110704 2050 20110710 1735 2011-07-04 kl. 06.00

Språkbiten 4/7 2011 Grammatik och böjningar Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

4 Juli 20119min

Språkbiten 20110725 Former som fattas 2011-07-04 kl. 06.00

Språkbiten 20110725 Former som fattas 2011-07-04 kl. 06.00

Språkbiten 25/7 2011 Former som fattas Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

4 Juli 20118min

Språkbiten 20110704  Ingen ko på isen 2011-07-04 kl. 06.00

Språkbiten 20110704 Ingen ko på isen 2011-07-04 kl. 06.00

PÅA: Kortprogrammet Språkbiten är tillbaka i etern. Under åtta sommarveckor kan ni höra avsnitt ur tidigare års Språket, där professor Lars-Gunnar Andersson besvarar radiolyssnarnas frågor om språk. Redaktör för programmet Anna Lena Ringarp. AVA: I Språkbiten har vi hört Lars-Gunnar Andersson, professor i modern svenska vid Göteborgs universitet. Språkbiten sänds måndag 5.35, med repris måndag 20.50 och söndag klockan 17.35. Välj den info som passar! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

4 Juli 20119min

P1 Språket 20110629 Gamla mönster, brytningar och översättningar 2011-06-29 kl. 19.03

P1 Språket 20110629 Gamla mönster, brytningar och översättningar 2011-06-29 kl. 19.03

Gamla mönster, brytningar och översättningar. Det blir flera spår att följa i veckans program för den som vill fundera över språket. Musikproducenten Håkan Lidbo i Stockholm har kört några kända texter genom flera maskinöversättningsprogram. Resultatet väcker tankar om det oersättligt mänskliga i språket. Läkaren och fonetikern Olle Kjellin som håller språkkurs för utländska läkare berättar hur man snabbt gör en brytning mera begriplig. Lyssnaren Cecilia Billing i Osby tappade omedelbart förtroendet för webbplatsen som använde ordet våran i sin text. Hur mycket vardagligt tal kan man använda i neutrala texter? Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar denna och andra lyssnarfrågor. Repris från 1/9 2010. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

29 Juni 201124min

Språkbiten 20110627 Vaghetsmarkörer 2011-06-27 kl. 06.00

Språkbiten 20110627 Vaghetsmarkörer 2011-06-27 kl. 06.00

Språkbiten 27/6 2011 Vaghetsmarkörer Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

27 Juni 20118min

Till själva saken

Till själva saken

Något kan vara en black om foten, men vad är en black? Och varifrån kommer långbänken som politikern ibland drar ärenden i? Det finns ord som letat sig in i vardagsspråket så till grad att vi ofta glömt vad ordet ursprungligen betydde. Christina Mattsson vid Nordiska museet i Stockholm berättar om en utställning som visar upp flera föremål som ingår i vanliga idiomatiska uttryck. Språkkonsult Linnea Hanell har granskat finlandssvenska texter för att se om de skiljer sig från svenska och berätta rom resultaten. Mikael Reuter, tidigare föreståndare för den svenska avdelningen av Focis, Forskningescentralen för de inhemska språken, i Helsingfors, kommenterar undersökningen. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Juni 201124min

Fåglars sång och folkliga ramsor

Fåglars sång och folkliga ramsor

Vi människor försöker alltid höra något meningsfullt i alla ljud, och det är så de vanliga ramsorna som härmar fåglars sång kommit till. Bofinken, gransångaren, gulsparven, orren -det är många fåglar som fått egna ramsor, säger språkvetaren Åsa Abelin vid Göteborgs universitet. Lövsångarens fallande melodi har till exempel illustrerats med orden "Vi -som -hade -det -så -bra -och-så-blev-det-så-här". Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om språkvård. - hur håller språkvården ordning på språket?- ålderism - har det ordet en chans?- är det självklart att tala svenska i Sverige?- barn som stavar illa - och lärare som gör samma sak Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

15 Juni 201124min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
det-morka-psyket
rss-vetenskapsradion
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
dumforklarat
medicinvetarna
sexet
rss-vetenskapsradion-2
rss-vetenskapspodden
paranormalt-med-caroline-giertz
rss-ufobortom-rimligt-tvivel-2
bildningspodden
vetenskapsradion
ufo-sverige
ideer-som-forandrar-varlden
barnpsykologerna
4health-med-anna-sparre