Sagokungar och slaget på Bråvallarna

Sagokungar och slaget på Bråvallarna

När källkritiska historiker avfärdade kung Ane som offrade sina söner för ett långt liv och slaget på Bråvallarna som ohistoria föll fantastiska berättelser i glömska.

Ända fram till 1800-talet trodde de flesta historiker att sagorna baserades på verkliga händelser. Men modern källkritik har gjort rent hus med dessa fornnordiska sagor. Och tyvärr helt rensat bort berättelserna som är fyllda av dramatik, komik och tragik från vårt allmänna medvetande.


I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Daniel Sävborg, professor i nordisk filologi vid Tartu universitet. Han är aktuell med boken Händelser ur Sveriges ohistoria – En försvunnen tid (Dialogos).


Professor Daniel Sävborg menar att dessa sagor, trots att de avfärdats som historiska källor, fortfarande har ett värde som berättelser. De fungerar som en spegel av samtida värderingar, farhågor och drömmar som präglade deras samtid, och har påverkat både konst och litteratur genom århundradena. Dessa historier, som en gång var centrala i Sveriges självbild och kulturarv, har med tiden försvunnit från det allmänna medvetandet.


Slaget på Bråvallarna är en av de mest storslagna berättelserna i den fornnordiska traditionen. Enligt sagorna möttes svearna och danerna i en episk strid där kung Sigurd Ring och hans här utmanade Danmarks kung Harald Hildetand. Kampen, som enligt källorna var så våldsam att både himmel och jord skälvde, präglades av hjältedåd, svek och övernaturliga inslag.


Enligt Snorre Sturlasson och Saxo Grammaticus föll Harald i striden, trots att han hade Odens välsignelse. Sigurd Ring tog därmed makten över både svear och daner och lade grunden för det som senare skulle bli ett enat Norden. Slaget på Bråvallarna är mer än en berättelse om militär konflikt; det är en mytologisk symbol för omvälvning och maktens pris. Det knyts också till specifika platser i Sverige, vilket gör det till en del av vår geografiska och kulturella historia.


Men källkritiken, särskilt under ledning av Lauritz och Curt Weibull under 1900-talet förändrade historieskrivningen i Sverige radikalt. Historiska källor började bedömas utifrån kriterier som närhet till händelserna, beroendeförhållanden och tendensfrihet. Som en konsekvens ströks stora delar av den tidigare accepterade svenska historien, inklusive de äldsta berättelserna om kungar och hjältar. Här försvann både kung Ane och slaget på Bråvallarna.


Men berättelsernas betydelse överstiger deras historiska fakticitet. De har inspirerat mängder av konstnärliga verk – från dikter och dramer till monumentalmålningar och skulpturer. Sävborg lyfter fram exempel på hur dessa historier levt vidare i litteraturen, såsom i verk av August Strindberg och Erik Johan Stagnelius, och hur de en gång fungerade som gemensamma referenser i samhällsdebatten.


Vidare beskriver han hur konst och litteratur ofta har omformat och berikat dessa berättelser. De har använts som allegorier för samhälleliga frågor och som verktyg för att utforska mänskliga dygder och brister. Berättelsernas roll som en gemensam kulturell referenspunkt har inte bara förenat samhällen utan också fungerat som en katalysator för kulturellt skapande.


Bild: Slaget vid Bråvalla. Av August Malmström, Östergötalands museum, Wikipedia, Public Domain.

Lyssna också på Nordisk mytologi – berättelser och kult


Musik: Electra To The Baltic Sea Full av Giuseppe Rizzo, Storyblock Audio.


Klippare: Emanuel Lehtonen

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt(657)

Barnmordet, jakten och avrättningen i Gudhems härad år 1691

Barnmordet, jakten och avrättningen i Gudhems härad år 1691

I september år 1691 i Gudhems härad i Västergötland rider och sticker en soldat ihjäl lille Sven till synes utan anledning. Mordet bevittnas av jämnåriga Karin som ska valla hem korna i kvällningen. Snart tar en rådig granne upp jakten på mördaren. Likt en modern deckare letar bonden Joen Arvidsson rätt på mördaren.Det välskrivna protokollet från rättegången mot soldaten Nils Anderson i oktober samma år blir ett titthål tillbaka i tiden. En tid med stark bysammanhållning och mystiska seder. Det blir också ett vittnesmål om hur svårt en bödel på landet hade det – så svårt att hela avrättningen av mördaren spårar ur.I avsnitt 121 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Annika Sandén, docent i historia, om ett mord som låter oss tjuvkika in i historien en ovanlig dag år 1691 i Västergötland.Rättsprotokoll från 1600-talet låter oss komma närmare människor som levde i Sverige för nästan 400 år sedan. Ett ovanligt rättsfall följs av en lika ovanlig avrättning, visar samtidigt på vardagslivet i Västergötland år 1691.Bild: Tre skattebönder i Sverige tecknade år 1674 av den italienska diplomaten Lorenzo Magalotti i skriften Notizie di Svezia.Musik: Thinking about murder av Bobby Cole, Storyblocks Audio. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

23 Sep 202039min

Kom ihåg Alamo – nederlaget som byggde Texas

Kom ihåg Alamo – nederlaget som byggde Texas

Slaget om Alamo år 1836 saknade strategisk betydelse för den texianska revolutionen och utgången var given på förhand. Men den meningslösa heroismen där 180 män gick i döden mot mångdubbelt fler reguljära mexikanska trupper fick ändå betydelse för Texas självständighet.Kom ihåg Alamo blev slagordet när den texianska rebellarmén besegrade den mexikanska armén i kampen om ett självständigt Texas. Och Alamo har blivit ett begrepp inom populärkulturen fram till våra dagar.I avsnitt 120 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Hugo Nordland, historiker och författare till boken Militära misstag och förläggare på Historiska Media. I belägringen av Alamo den 23 februari till den 6 mars 1836 stod 180 texianska rebeller mot 2400 reguljära mexikanska trupper mot varandra. Rebellernas försvar av missionsstationen Alamo utanför staden San Antonio i dåvarande Mexiko mot reguljära mexikanska trupper genomfördes mot texianernas överbefälhavare Sam Hustons uttalade vilja. Men nederlaget vid Alamo blev en nationell samlingspunkt som underlättade rekrytering till utbrytararmén i Texas.När Mexiko blev självständigt från Spanien år 1821 och försökte få kontroll över sitt territorium kom det glest befolkade Texas i fokus. Hit hade amerikanska nybyggare lockats med skattebefrielse. När de generösa reglerna senare stramades upp kom mexikanska regeringen i konflikt med nybyggarna. Bland annat förbjöd Mexiko slaveriet år 1829, med undantag för inflyttade amerikanska slavägare. När undantaget försvann formerades en provisorisk regering i Texas som krävde självständighet. En utbrytararmé skapades under general Sam Hustons ledning.Texas överbefälhavare Sam Huston saknade fullständig kontroll över sin rebellarmé. Och när befälhavaren James Bowie skickades till Alamo för att kommendera trupper och transportera material till rebellarméns högkvarter i Gonzales struntade han i sina order och började förbereda sina fåtal män att hålla Alamo mot den antågande mexikanska armén.Alamo stormades efter tretton dagars belägring av de mexikanska reguljära trupperna och alla försvarare dödades, men striden fick en oanad betydelse då det meningslösa hjältemodet fick hundratals att ansluta sig till rebellarmén som till slut besegrade de mexikanska trupperna.Republiken Texas erkändes av Mexiko 1836 och anslöts 1845 till USA. Alamo har blivit föremål för en omfattande romantiserad mytbildning i USA med den stupade Davy Crockett som samlande symbol.Bild: Alamos fall av Robert Jenkins Onderdonk – Wiki MediaMusik:Wild west guitars full av Dorian Kelly, Storyblocks Audio Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

16 Sep 202048min

När en handfull män erövrade Latinamerika

När en handfull män erövrade Latinamerika

Under några årtionden på 1500-talet erövrade en handfull spanjorer välorganiserade riken med miljontals invånare i dagens Mexiko och Peru. Spanjorerna var teknologiskt överlägsna, men viktigare var att både aztekerna i Mexiko och Inkariket i Peru var dysfunktionella samhällen som gärna offrade förtryckta grannfolk i stora massriter.Erövrarna förde också med sig sjukdomar som urinvånarna saknade motståndskraft mot och som kan ha dödat 80 procent av urbefolkningen.I avsnitt 119 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Inger Enkvist, professor emeritus i spanska vid Lunds universitet. Hon är aktuell med boken Erövringen av Amerika – Spanien och Nya världen 1492-1580 som hon skrivit tillsammans med historikern Vincente Ribes-IborraNär Christoffer Columbo upptäckte Amerika hösten 1492, sponsrad av spanska kronan, fanns en stor hunger efter rikedomar. Spanjorerna möte allt ifrån små stammar som levde på samlarstadiet till avancerade samhällen med stora städer och komplexa samhällen.Idag är det svårt att förstå hur små grupper om några hundra män kunde erövra enorma territorier. Hernán Cortés första expedition till Mexiko bestod knappt av 600 soldater. Men han kunde liera sig med tlaxcalaborna mot de blodtörstiga aztekerna. Och med list och hänsynslöshet kunde Fransisco Pizarro med bara 62 män och några kanoner besegra en armé med 20 000 män i Peru.Urbefolkningen drabbades hårt av de sjukdomar som erövrarna omedvetet tog med sig. Men det handlade inte om blodtörstiga män som besegrade fredliga urinvånare. Aztekernas samhälle var ett i grunden dysfunktionell högkultur som gjort människooffer av besegrade stammar till motorn i deras teokrati där tiotusentals människor kunde offras vid ett och samma tillfälle. Fiender till aztekerna lierade sig gärna med spanjorerna.Även i Inkariket var människooffer en viktig del av religionen. Inkariket var extremt hierarkiskt och när spanjorerna avrättade inkan verkade få villa hålla fast vid den gamla samhällsordningen.Erövringen av Spanskaamerika sker i flera faser:Under de första decennierna efter upptäckten år 1492 utforskas och erövras Karibien och en del av Mellanamerika.Den andra fasen inleds 1519-21 när Hernán Cortés upptäcker och erövrar dagens Mexiko.Den tredje fasen handlar om Francisco Pizarros upptäckt och eröveringen av Peru 1532-1534Bild: Erövringen av Tenochtitlán, okänd konstnär, Library of Congress. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

9 Sep 20201h

Svenska soldaters liv och död under trettio krig

Svenska soldaters liv och död under trettio krig

Under perioden 1563 till 1814 har Sverige deltagit i ett trettiotal krig. En stormakt växte fram och föll samman samtidigt som hundratusentals svenska soldater lidit stora umbärande i sjukdomar, svält, köld och strid.Döden har alltid varit närvarande i soldatlivet. Både som en överhängande risk att dö själv, men också i plikten att döda andra. Frågan är hur soldaterna upplevt striden och soldatlivet? Vad har motiverat dem?I avsnitt 118 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Lars Ericsson Wolke, professor vid Försvarshögskolan. Han är aktuell med boken Stridens verklighet – Döden på slagfältet i svensk historia 1563-1814.Under den tidigmoderna perioden dog de flesta soldater i sjukdomar och andra umbäranden. Större fältslag var ovanliga, men mindre skärmytslingar var vanligare. Skjutvapnen var länge ineffektiva och det krävdes ett stort antal skott för att fälla en fiende.Sveriges historia ända fram till 1814 har varit präglat av ett stort antal krig med grannar, men också inbördeskrig och uppror. Under stormaktstiden var Sverige i praktiken en militärdiktatur där en stor andel av mänskliga och ekonomiska resurser förbrändes i till synes ständiga krig.Bild: Slaget vid Lesna, av Jean-Marc Nattier, 1717, Wikipedia Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

2 Sep 202050min

Vampyrens förvandling från folktro till Hollywood-koncept

Vampyrens förvandling från folktro till Hollywood-koncept

Alla har vi en tydlig bild av vampyren greve Draculas dagsovande och blodsugande gentleman från Transsylvanien. Men vampyren är ett universellt fenomen och berättelser om vampyrliknande varelser finns från hela jorden genom världshistorien.Redan i Mesopotamien finns exempel på döda med övernaturliga krafter som går igen och plågar sin omgivning. Sveriges mest kända vampyr är Bockstensmannen, ett välbevarat lik som pålats fast på 1300-talet, som hittades i en mosse i Halland på 1930-talet.Men det är Bram Stokers greve Dracula från år 1897, som måste dricka blod för att överleva, har nästa trängt ut alla andra typer bilder av vampyrer. Mycket för att Dracula var den som gestaltades av det moderna mediet film.I avsnitt 117 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Katarina Harrison Lindbergh, författare och historiker som är aktuell med boken Dracula – Myt och verklighet.Många begravningsritualer har ofta sitt syfte i att förhindra att de döda ska gå igen. Det fanns många orsaker till att en död kunde tänkas börja härja med de levande – exempelvis en våldsam död, men också död i barnsäng.I folktron förekommer flera sätt att bli kvitt en vampyr som pålning. Ännu bättre var att bränna liket. Under 1700-talet börjar intresset i lärda kretsar på allvar väckas för vampyrer, med berättelser som den om Arnold Paole, som också ledde till att ordet "vampyr" började spridas. Det litterära intresset ökade ännu mer under det romantiska 1800-talet. Nu förvandlas också vampyren från något som liknar vår tids zombier till mycket farliga och intelligenta varelser.Den mest kända vampyren är Bram Stokers Draculas eleganta greve som lånat namn av den valakiske vojvoden Vlad III Dracula, men de båda har inte mycket mer än själva namnet gemensamt.Bild: Vampyr II av Edvard Munch, 1895, public domain Munchmuseet, Oslo. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

26 Aug 202051min

Pyrrhos – på fel sida i historien i kampen om världsherraväldet

Pyrrhos – på fel sida i historien i kampen om världsherraväldet

Trots att kung Pyrrhos (319–272 f.Kr) betraktades som den största generalen någonsin under sin levnad har han gått till världshistorien som den främsta förloraren eftersom det var romarna som skrev historien -– men hur blir bilden av Pyrrhos om man kritiskt granskar de källor som finns?Historien skrivs av segrarna och Pyrrhos eftermäle har präglats av att han levde i en tid när romarriket formerades. Idag minns vi bara Pyrrhos för citatet ”En sådan seger till och jag är förlorad” som ska ha yttrats efter en blodig seger mot romarna. Men Pyrrhos vann under sin långa regenttid mer segrar genom diplomati än krig.I avsnitt 116 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med antikvetaren Allan Klynne som bland annat skrivit boken Pyrrhos – Segraren som förlorade.Pyrrhos namn bar med sig mytisk kraft eftersom han var släkt med Alexander den store, som dött som 33-åring efter att ha erövrat områden ända till Indien.Pyrrhos liv började dramatiskt när han som tvååring tvingades fly från faderns kungadöme Epyros till Illyrien. Men vid tolv år ålder återfick Pyrrhos den mördade faderns kungarike bara för att förlora det några år senare igen.Pyrrhos var en skicklig fältherre som tillfogade romarna allvarliga nederlag och de romerska förlusterna var större än Pyrrhos förluster, men romarna kunde hela tiden få förstärkningar som gjorde det möjligt för dem att sätta upp nya arméer. Därför kunde inte Pyrrhos vinna kriget trots att han vann de flesta slagen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

19 Aug 202049min

Homo erectus första samtal - språkets uppkomst

Homo erectus första samtal - språkets uppkomst

Människans språk uppstod någon gång hos våra apliknande förfäder när deras språkliga förmågor fick spelrum i ett sammanhang där det gick att bygga upp tillit i en miljö där samarbetet lönades sig.Språket är det som definierar människan i förhållande till djuren. Språket gjorde det möjligt att samarbeta och gav oss helt nya möjligheter att utvecklas och frodas.Sannolikt uppstod språket hos homo erectus för högst 2,5 miljoner år sedan. Därmed påbörjades en utveckling där gester och enstaka läten och ord på en miljon år hade förfinats till avancerade berättelser som bär hela vår kultur. För det mänskliga språket visade sig vara ett öppet system som hela tiden förändras.I avsnitt 115 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Sverker Johansson, fysikern som blev lingvist och är knuten till Högskolan i Dalarna. Han är aktuell med boken På spaning efter språkets ursprung.Människornas talapparat är mycket mer förfinad än sina släktingar apornas. Det är uppenbart att talförmågan gav evolutionära fördelar. Det går att lära apor att prata med symboler, men det är långt ifrån det förfinande kommunikationssystem som det mänskliga talet är, enligt Sverker Johansson.Sannolikt använde våra förfäder pragmatiskt allt som stod till buds för kommunikation: tecken, gester och läten. Och homo erectcus talapparat började förmänskligas för en halv miljon år sedan. Det betyder att talet måste vara minst så gammalt.Det finns två viktiga aspekter på språket. Den ena är vår språkförmåga som finns i hjärnan. Och det andra är språket som socialt system, det som gör att människor kan vara överens om vad som betyder vad i språket så vi kan förstå varandra.Bild: Språket uppstod hos Homo ercectus för 2,5 miljoner år sedan. En rekonstruktion av W. Schnaubelt & N. Kieser på Westfälisches Museum für Archäologie, Herne, Wikipedia. Creative Commons. Musik: Fairytale Female Vocal av Velimir Andreev, Soundblock Audio. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

12 Aug 202052min

När demokratin gav upp - Tredje rikets uppkomst (del 2)

När demokratin gav upp - Tredje rikets uppkomst (del 2)

Före 1928 fanns det inget som tydde på att nazisterna skulle ta makten i Tyskland och att Adolf Hitler skulle bli rikskansler. Med Hitler i fängelse efter Ölkällarkuppen 1923 levde nazistpartiet en tynande tillvaro och i mitten på 20-talet vände ekonomin uppåt. Men börskraschen i USA år 1929 slängde in världen i en förödande ekonomisk depression som drabbade Tyskland svårt med massarbetslöshets som följd. Detta i en politisk miljö där inga längre trodde på Weimarrepubliken. Nedmonteringen av de demokratiska institutionerna i Weimarrepubliken inleddes av socialdemokraterna för att sedan undermineras ytterligare av nationalisterna. När det inte gick att få majoritet för förslag i parlamentet började Tyskland styras med dekret. En väg som nazisterna sedan kom att utnyttja efter riksdagsbranden 1933 för att slutligen avskaffa demokratin. Detta är det andra avsnittet om Tredje rikets uppkomst. I avsnitt 114 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet. När arbetslösheten nådde upp till 30 procent i vissa områden kunde det välorganiserade och hänsynslösa nazistpartiet gå från ett obetydligt extremistparti för missanpassade till Tysklands största parti. Nazisternas enkla budskap började slå rot utanför kärnväljare som protestantiska småbrukare. På den andra sidan på den politiska skalan inväntade kommunisterna kapitalismens sammanbrott och fruktan för en kommunistisk revolution fick konservativa, som längtade tillbaka kejsartidens auktoritära samhälle, att acceptera Hitler som en kontrollerbar lösning på anarki. Medelklassens rädsla för kommunisterna och de demokratiska partiernas oförmåga att samarbeta gjorde resten. Ännu viktigare var att nazisterna var helt hänsynslösa i fråga om gatuvåld och att bryta mot politikens uppförandekod. Musik: Richard Wagner's opera Götterdämmerung: Siegfrieds begravningsmarsch av the United States Marine Corps Band, creative commons; Wiki Media. Bild: Adolf Hitler i Weimar oktober 1930. Bundesarchive, Creative Commons. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

5 Aug 202057min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
p3-dokumentar
en-mork-historia
skaringer-nessvold
creepypodden-med-jack-werner
nemo-moter-en-van
p1-dokumentar
killradet
hor-har
fallen-som-forfoljer
flashback-forever
p3-historia
svenska-fall
dialogiskt
rss-sanning-konsekvens
rss-brottsutredarna
sanna-berattelser
mandagsvibe-med-hannalicious-och-lojsan
rattsfallen
aftonbladet-daily