Arvfienden Ryssland

Trots att Ryssland är en gigantisk stormakt som ligger alldeles runtom hörnet på andra sidan Östersjön har vi tagit emot ytterst få språkliga och kulturella lån från landet, bortsett från ett antal finkulturella verk, vodka på Systembolaget och ett och annat barnprogram på tv. Ryssland har i hundratals år räknats som det i särklass största säkerhetspolitiska hotet mot nationen, och redan Gustav Vasa betecknade grannen i öster som ”arvfiende” – detta trots att flera av hans egna närmaste anförvanter dödades på order av kungen av Danmark.

Hur blev det så? På vikingatiden var ju svenskar och ryssar synnerligen goda vänner och allierade. Hur gestaltade sig konflikterna mellan Sverige och Ryssland i det skede av historien då båda rikena mognade till stater, det vill säga på 1500-talet och det tidiga 1600-talet? Johan III och Ivan den förskräcklige hade en diplomatiskt sett extremt destruktiv brevväxling (”skällebreven”), vilken följdes av ett kvarts sekel av krig – men varför, och vem segrade? Och eftersom Ryssland blev en så farlig granne – vad gjorde vi för att lära känna fienden bättre? Vilka spionrapporter tillkom, och vilka fördomar spreds i Sverige om Ryssland och ryssen?

I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Ryssland, och Sveriges relation till denna vår närmaste stormaktsgranne, med fokus på Vasasönernas epok. Här möter vi bland annat Petrus Petrejus, Karl IX:s Rysslandsexpert, som skrev ett formidabelt flervolymsverk om hur livet gestaltade sig på andra sidan av dåtidens järnridå.

Bild: Feodor Godunovs karta över Ryssland, publicerad av Hessel Gerritsz 1614

Klippare: Emanuel Lehtonen

Producent: Urban Lindstedt

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.