Djuphavens märkliga djur och en kompost för ekoxar

Djuphavens märkliga djur och en kompost för ekoxar

På 4 000 meters djup lever en rosa havsgris med slangfötter. Vi lär känna djuphavens djur, men också hur en kompost kan hjälpa en ekoxe.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En bägarformad glassvamp som kan bli 15 000 år gammal, en rosa havsgris med slangfötter och sjögurkor som dammsuger är nya arter för vetenskapen. Djuphaven täcker halva jordklotets yta, och nu upptäcker forskarna tidigare helt okända ekosystem och arter i havsdjupen. Morgonens fältreporter Lisa Henkow träffar biologen Helena Wiklund som kartlägger djurlivet på de abyssala slätterna på 3 500-5 500 meter under havsytan. Hör om djuphavens landskap och organismerna som livnär sig på marin snö - rester från vattenmassorna ovanför.

Och så ska vi höra om ett sätt att hjälpa Sveriges största skalbagge, den mäktiga ekoxen. Larverna lever i rötterna på gamla ekar, men eftersom sådana numera är en bristvara görs nu konstgjorda ekoxehem, så kallade ekoxekomposter. Vid sjön Roxen i Östergötland finns en sådan och naturvårdarna Nicklas Jansson och Claud Youssif från Länsstyrelsen visar hur den kan hjälpa både ekoxar och andra vedlevande insektsarter.

Förra helgen räknades det fåglar under parollen Vinterfåglar inpå knuten. Vi ringer upp en av de 15 000 personerna som räknade fåglar vid sina fågelmatningar, Carola Onkamo från Nävekvarn, för att höra vilka hon fick på besök. Vi kollar också med Niklas Aronsson från arrangören Birdlife Sverige om vilka fåglar som lyckades ta sig in på topplistan i år.

Att artbestämma en fågel, blomma, mossa eller svamp med hjälp av en app i telefonen blir allt mer populärt. Forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet har kollat på runt 250 olika appar och menar att de kan gynna naturintresset. Vi ringer upp Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog vid Naturhistoriska Riksmuseet, för att höra vad man ska tänka på när man använder artbestämningsappar, och ifall han själv också app-bestämmer ibland.

I veckans kråkvinkel inspireras Jenny Berntson Djurvall av hur ursprungsbefolkningen i Australien har varsitt totemdjur, alltså en särskild art som man har särskilt ansvar för.

Programledare är Joacim Lindwall.

Avsnitt(500)

Ytterskärgårdens fåglar och ålarnas mystiska likhet

Ytterskärgårdens fåglar och ålarnas mystiska likhet

Vi sänder från ön Häradskär där fåglar räknas varje höst. Och ny forskning visar att den europeiska ålen är oväntat likadan var den än hittas. Programledare: Jenny Berntson Djurvall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi sänder direkt från ön Häradskär längst ute i Östgötaskärgården. Hit åker ornitologer under fem höstveckor för att räkna sträckande fåglar och ringmärka. Under förra veckan fångade de en riktig sällsynthet - en kungsfågelsångare. Den första som rapporterats från Sverige i år. Senast det hände på Häradskär var 1999 och då, som nu, var ornitologen Torbjörn Johansson med. Fältreporter Lena Näslund vågar inte utlova kungsfågelsångare i sändning, men däremot närkontakt med både kungsfågel och rödhake. Och så blir det ny forskning om ål. Hela arvsmassan hos den europeiska ålen har kartlagts och det visar sig att en ål i Nordnorge och en ål i Nordafrika är väldigt lika. Trots att de lever i så olika miljöer har de inte anpassat sig genetiskt. Varför är det så? Svaret tycks finnas i det mytomspunna Sargassohavet, berättar Leif Andersson, professor i genomik vid Uppsala universitet. Vilken är den perfekta matchvikten? Det vet en igelkott. Och när vikten är den rätta går den och lägger sig. Men vad ska vi som matar igelkottar tänka på inför igelkottarnas invintring? Vi frågar Marie Dacke, professor i ekologi vid Lunds universitet. Ja, det börjar bli dags att göra höst nu. Men först passar mjölkörtsspinnaren på att lägga ägg! Naturmorgons Lisa Henkow och biologen Pav Johnsson blev vittnen till detta på Öland nu i veckan. I veckans kråkvinkel förlorar sig Lisa Henkow i havet - och hur det var innan vi fanns. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

9 Okt 20211h 36min

Höstmorgon i Fyledalen - och snygga bärfisar

Höstmorgon i Fyledalen - och snygga bärfisar

Vi sänder från skånska Fyledalen med fokus på både rovfåglar och livet i ån. Och lär känna bärfisarna. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Få skånska platser är så fulla av liv som Fyledalen, strax väster om Tomelilla. Morgonens fältreporter Erik Kohlström spanar ner i den slingrande Fyleån efter öringar och musslor, och upp i luften efter röda glador - eller kanske till och med en kungsörn. Och även tillbaka i tiden - när geologiska processer knäckte den skånska jordskorpan och skapade hisnande branter och stup. I direktsändningen från Fyledalen medverkar ekologen Charlotte Lindström och naturfotografen Göran Gustafson. Och så ägnar vi oss åt en sorts skådning som fått ett uppsving - bärfisskådning. För de här skinnbaggarna är inget att rynka på näsan åt. Den som tittar nära får uppleva riktiga skönheter, och behandlar man dem varsamt så fiser de inte! Det intygar Torbjörn Blixt, projektledare för Bärfisprojektet i Östergötland. Det kommer också att handla en hel del om ett älskat bär. I veckans kråkvinkel efterlyser Joacim Lindwall lite ordning och reda - även i naturen. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

2 Okt 20211h 36min

Lekande lax och hotat ogräs

Lekande lax och hotat ogräs

När ogräsen försvinner i kulturlandskapet försvinner också pollinatörernas mat. Vi hör om arbetet för att rädda korndådran. Och så sänder vi direkt från laxens lekplats i Vassara älv. Programledare: Jenny Berntson Djurvall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På försommaren vandrar tusentals laxar upp i Norrlandsälvarna för att leka. Framför sig har många laxar en 40 mil lång simtur uppströms. Nu i september är det dags för laxarna att leka. Vår reporter Thomas Öberg finns den här morgonen uppe i Kalixälvens källflöden för att förhoppningsvis få vara med om laxarnas lek på grunda grusbottnar. Till sin hjälp vid Vassara älv har han fiskebiologen Andreas Broman. Och så ska vi mer än 150 mil söderut, till Hörrs byagård i Skåne. Här arbetar lantbrukaren Helena Hepp för att bevara ett ogräs: korndådran. För paradoxalt nog är det så att många åkerogräs är hotade idag, och de är viktiga inte minst för vilda bin och andra pollinatörer. Jesper Elsander i Stora Tuna upptäckte ett helt gäng larver i vitkålslandet - och noterade att de verkar hålla med synkroniserad gymnastik! De gör gemensamma snabba rörelser. Varför? Vi ber en expert svara. Och så bjuder vi på ett kort möte med skäggmesen - den som bestämde sig för att flyga in i ringmärkningsnätet exakt tio minuter efter vår direktsändning förra lördagen. I veckans kråkvinkel tar vi oss långt ut i skogen. Till en övergiven skogskoja. Författaren Mikael Niemi lägger örat mot de murkna bräderna och hör historien om gubben som tog sin tillflyktsort hit, en gång för länge sen. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

25 Sep 20211h 36min

Tåkern lockar både skäggmesar och människor

Tåkern lockar både skäggmesar och människor

Hela programmet sänds från den legendariska fågelsjön Tåkern. Vi möter vassens fåglar och ett helt gäng Tåkernälskare. Programledare: Mats Ottosson, reporter: Lena Näslund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Redaktionen åker till Östergötland för att sända från den närmast legendariska fågelsjön Tåkern - och för att kanske, kanske möta de stora vassarnas mest karismatiska invånare, skäggmesen. Namnet må låta som ett skällsord, men den är i själva verket en bedårande liten fågel som gjorde en explosionsartad entré i sjön i början av sjuttiotalet. Under morgonen kommer Naturmorgons Lena Näslund att hänga på när personal från Tåkerns fältstation - Adam Bergner, Ellen Hultman, Lotta Johansson och 13-åriga Athena Johansson - ringmärker småfåglar i vassarna. Programledare Mats Ottosson sällskapar med naturumföreståndaren Jenny Carlsson och konstnären, fågelkännaren och Tåkern-veteranen Gebbe Björkman. Gebbe var som ung fältbiolog med redan när det första fågeltornet byggdes i början av 1960-talet, och när skäggmesen kom till sjön tio år senare. Tillsammans söker vi svaret på varför Tåkern har en sådan dragningskraft på fåglar. Och människor.

18 Sep 20211h 36min

Tallen i ekosystem, historia och människohjärtan

Tallen i ekosystem, historia och människohjärtan

Tallen har spelat stor roll för både människor och andra arter. Vi berättar historien om vårt näst vanligaste träd. Programledare är Joacim Lindwall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Skymningsljuset som får barken att glöda i rödorange. Doften av solvarma tallbarr. De krumbuktiga grenarna. Ja, tallen finns i många människors hjärtan! Dessutom har den använts till så mycket. Till hus och båtar, såpa och tjära - till och med som mat. Men tallen är inte bara viktig för oss människor. Nästan tusen andra arter är också beroende av tallen, på det ena eller andra sättet. Vi ägnar hela programmet åt tallen och sänder direkt från en tallskog utanför Vindeln i Västerbotten. Tillsammans med skogsbiolog Sebastian Kirppu och skogshistoriker Lars Östlund ger vi oss i kast med tallens många sidor. Själva arten tall och de många organismer som omger den, men också hur tallskogen, ja hela ekosystemet, påverkats av oss människor. Dessutom ska vi få lära oss hur man bränner tjära. Programledare är Joacim Lindwall och reporter Jenny Berntson Djurvall.

11 Sep 20211h 35min

Flyttfågelmorgon på Pite Rönnskär och ljusare tider för humlepälsbiet

Flyttfågelmorgon på Pite Rönnskär och ljusare tider för humlepälsbiet

Vi spanar efter flyttfåglar på Pite Rönnskär och möter humlepälsbiet som inte längre är akut hotat. Och hur får man tag i ett svampställe? Programledare: Mats Ottosson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu lämnar de landet, flyttfåglarna. Ruschen mot sydligare breddgrader märks både i norr och i söder. Så även på Pite Rönnskär, ön i Bottenviken mellan Piteå och Skellefteå där havet tar vid ända till Finland. Här finns morgonens fältreporter Thomas Öberg tillsammans med fågelkännaren Lars Sandberg. De spanar upp i skyn och håller koll på om några flyttfåglar landar i rönnar och havtornsbuskar mellan fyren, kapellet och fiskeläget. Det lurviga humlepälsbiet hör till Sveriges mest ovanliga biarter - fram till helt nyligen fanns det bara i två byar på Österlen i Skåne. Men tack vare hårt arbete ser framtiden nu ljusare ut för humlepälsbina. Vi möter dem, och entomolog Björn Cederberg, vid en tegelvägg med gammaldags lerbruk där bina bygger sina bon. Långt vanligare än humlepälsbiet är bålgetingarna. Och många har mött de stora steklarna i sommar. Vi pratar med stekelexpert Niklas Johansson för att lära känna den här geting-giganten. Svamphösten har börjat bra. På sociala medier ser vi jättestora Karl Johan-svampar och spadvis med kantareller. Men hur bär man sig åt för att hitta svamp? Och hur tar man sig in i en svampcommunity där få vill avslöja sina svampställen? Vi pratar med svampkännarna Patrick Björck och Mirjam Haj Younes. Och i veckans kråkvinkel saknar Joacim Lindwall inte alls fikarummet på jobbet. Det finns ju fullt med trevliga maskar, gråsuggor, hoppstjärtar och andra arbetskompisar bara ett greptag bort - i komposten. Programledare är Mats Ottosson.

4 Sep 20211h 35min

Livet i Östersjön: blåstång, havsborstmaskar och hotade tumlare

Livet i Östersjön: blåstång, havsborstmaskar och hotade tumlare

Vi sänder från Askölaboratoriet där det forskats om Östersjöns liv i 60 år. Vi fördjupar oss i blåstångens liv och Östersjöns framtid. Och hur står det egentligen till med den lilla valen tumlare? Programledare: Mats Ottosson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det blir fullt fokus på Östersjön i Naturmorgon på lördag. Vår fältreporter Lena Näslund finns på Askölaboratoriet i Trosaskärgården. Där startade forskningen om livet i Östersjön för 60 år sedan. Lena Kautsky kom dit som doktorand och är nu professor emeritus – också känd som Tant Tång efter sina ingående studier av blåstångens liv och betydelse för många andra arter. Hon gör fortfarande nya upptäckter. En del blåstång förökar sig på hösten och nyligen har hon hittat sådana plantor på Askö. Tillsammans med Lena Kautsky och forskarna Sofia Wikström och Agnes Karlsson ska vi titta närmare på livet i de grunda vikarna - de områden vi påverkar med bad, byggnationer och båtåkande. Och på nya främmande arter som den amerikanska havsborstmasken Marenzelleria. Och så får vi möta den enda val som lever permanent i svenska vatten: tumlaren. I Östersjön finns det bara runt 500 individer kvar. Det har fått EU-kommissionen att kräva att Sverige ska förbättra både bevarandeåtgärder och lagstiftning. Det största hotet mot Östersjötumlarna är att de fastnar som bifångst i fiskegarn, berättar Julia Carlstedt, tumlarforskare vid Naturhistoriska riksmuseet. På andra sidan landet, vid Kullaberg i Skåne, är chansen att få syn på en tumlare större. Då handlar det om den genetiskt skilda Bälthavspopulationen. Vi ger oss ut tillsammans med forskaren Johanna Stedt på tumlarspaning. Och så fladdrar vi in i fjärilssommaren. Ovanligt många sorgmantlar har setts flyga i år. Varför är det så? Vi ringer Lars Pettersson på Svensk fjärilsövervakning. I veckans kråkvinkel frossar Lisa Henkow i naturens överflöd och slår ett slag för generositetsprincipen. Programledare är Mats Ottosson.

28 Aug 20211h 35min

Piteälven, från glaciärerna till havet - och parkslidens superkrafter

Piteälven, från glaciärerna till havet - och parkslidens superkrafter

Vi besöker Sveriges största glaciär och följer Piteälven ner till niporna nära kusten. Och så gräver vi djupt i jorden för att få reda på varför parkslide sprider sig så effektivt. Programledare: Jenny Berntson Djurvall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi färdas 40 mil längs med den storslagna Piteälven, en av Sveriges fyra nationalälvar. Vår reporter Thomas Öberg gör först ett stopp vid källorna tillsammans med Per Holmlund, professor i glaciologi. Platsen är landets största glaciär, Sálajiegna i Suidälbma-massivet. Sedan besöker vi de nedersta delarna, där älven kantas av nipor, branta sandslänter mot vattnet. Ciceron här är biologen Hansi Gelter. Och så möter vi en växt som verkar ha superkrafter - parkslide. En vacker trädgårdsväxt med rötter i Japan, men som här blivit invasiv och väldigt svår att bli av med. Men hur kommer det sig att den är så framgångsrik? Reporter Karin Gyllenklev söker svaret i underjorden tillsammans med växtekologen Tina d'Hertefeldt. I våras berättade vi att en underart av mnemosynefjäril som bara finns i Blekinge befarades ha dött ut. Vi ringer upp Annika Lydänge på Länsstyrelsen i Blekinge för att höra om någon individ synts till i sommar. När blev spindeln ett skadedjur, som behöver saneras bort? Det frågar sig Tina-Marie Qwiberg i veckans kråkvinkel. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

21 Aug 20211h 35min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-vetenskapsradion-2
det-morka-psyket
hacka-livet
sexet
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
bildningspodden
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
medicinvetarna
rss-vetenskapsradion
vetenskapsradion
a-kursen
modern-psykologi-podden
rss-spraket
paranormalt-med-caroline-giertz
naturmorgon