Samiska är inte ett språk
Språket3 Feb

Samiska är inte ett språk

I Sverige finns fem olika samiska språk, de har likheter men vissa skiljer sig såpass mycket åt att talarna inte förstår varandra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I Sverige talas fem olika samiska språk, nordsamiska, lulesamiska, pitesamiska, umesamiska och sydsamiska.

– Alla samiska språk är hotade och riskerar att försvinna, säger Olle Kejonen, doktorand i finsk-ugriska språk vid Uppsala universitet, som forskar om nord- och lulesamiska.

Ökat intresse för de samiska språken i Sverige

– Det finns ett ökande intresse för att lära sig samiska, både bland de med samiskt påbrå och de som bara är nyfikna på språket, säger Olle Kejonen.

För att hotade språk ska överleva krävs att barn lär sig språket. Olle Kejonen lär sina barn nordsamiska och behöver dagligen hitta på nya samiska ord.

– Om vi går i mataffären finns det ganska många ord som traditionellt inte har funnits på samiska, så om vi ska köpa vattenmelon eller jordnötssmör, då får jag hitta på nya samiska ord på stående fot.

Språkfrågor om samiska

Hur väl kan de olika samisktalande förstå varandra?

Hur har samiskan påverkats av forna förbud att tala samiska?

Hur stort inflytande har andra språk på det samiska ordförrådet och grammatiken?

Hur fungerar den samiska grammatiken jämfört med svenska?

Hur utvecklas samiska språk över tid?

Hur svär man på samiska? Används samma kristna begrepp som på svenska?

Finns det några nya ord inom samiskan som inte är lånord?

Finns det några specifika samiska språkljud som skiljer sig från svenska?

Finns det samiskt slangspråk?

Hur ser språkvetare på möjligheterna för de små samiska språken, till exempel sydsamiska, umesamiska och pitesamiska, att överleva?

Lär dig mer om samiska

Läs artikeln Lär dig mer om samiska från ISOF.

Läs artikel om de olika samiska språken från ISOF.

Lyssna på Sameradion från Sveriges Radio.

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Olle Kejonen, doktorand i finsk-ugriska språk vid Institutionen för moderna språk vid Uppsala universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Avsnitt(500)

Det drar ihop sig...

Det drar ihop sig...

I veckans avsnitt pratar vi bland annat uttrycken det drar ihop sig, intresseklubben antecknar och dra det kortaste strået. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorDra det kortaste strået betyder att ha otur men kan man säga att dra det längsta strået betyder tur?"Intresseklubben antecknar" - varifrån kommer det uttrycket?Att det "drar ihop sig" betyder att något närmar sig i tid, men var kommer uttrycket från?Vissa klädesplagg förekommer i plural, men andra i singular, trots att alla kläderna hanteras som ett plagg. Finns det någon rimlig förklaring till skillnaden?I en by i Ångermanland användes ett ordet dånt för negationer till exempel dånt gå =gå inte. Finns det någon koppling till engelskans don't go =gå inte?Språkexpert Henrik RosenkvistProgramledare Emmy Rasper

8 Sep 201524min

Abbe, Bibbi, Cilla, Diddi, Ella, Frasse, Gurra, Hibba, Isse, Janne, Kicki, Lasse, Manne, Nisse, Olle, Pelle...

Abbe, Bibbi, Cilla, Diddi, Ella, Frasse, Gurra, Hibba, Isse, Janne, Kicki, Lasse, Manne, Nisse, Olle, Pelle...

Lyssnare Josefin undrar varför smeknamn på svenska ofta är tvåstaviga medan till exempel engelska smeknamn verkar vara enstaviga som Pam, Rob och Dan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Artikeln skriven av Tomas Riad, som Henrik Rosenkvist refererar till i programmet hittar du här. Veckans språkfrågorVarifrån kommer uttrycket "att hålla låda"?De flesta smeknamn på svenska är tvåstaviga, varför är det så?Hallon, hjortron, lingon, nypon, plommon, fikon, sviskon, päron och smultron - alla dessa bär och frukter slutar på -on. Vad är detta -on för en ändelse egentligen?Varför kan ordet mylta betyda både hjortron och hjortronsylt?På gränsen norr om Vimmerby säger man "halla" istället för hallon. Finns det här någon annanstans?Programledare Slemmy Rasper Språkexpert Hinken Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

1 Sep 201524min

Vi kan äta sill potatis men inte köttbulle och makaron

Vi kan äta sill potatis men inte köttbulle och makaron

I veckans program förklarar Ylva Byrman hur substantiv kan bete sig olika och varför vi kan säga att vi äter sill och potatis men inte att vi äter köttbulle med makaron. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorÄr uttrycket "bekänna färg" negativt laddat?Varför säger vi sill och potatis och inte sillar och potatisar?Varför har kylskåp och kyl olika genus?Varför har folk börjat använda uttrycket "fina du"?Språkexpert Ylva ByrmanProgramledare Emmy Rasper

25 Aug 201524min

Vad gör sniglar när de tar sig fram? Kryper? Sniglar? Glider?

Vad gör sniglar när de tar sig fram? Kryper? Sniglar? Glider?

Språket är tillbaka efter åtta veckors sommarlov. I veckans program ger vi bland annat svar på två frågor om verb. Vilket verb bör användas för att beskriva sniglars rörelse och vad har hänt med verbet lämna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor"Blatter lämnar" är en mening som har hörts i sommar. Hur kommer det sig att verbet lämna verkar kunna användas utan subjekt? Och är det ett nytt fenomen?Varför heter det morrhår?Vad ska man säga om alla sniglar på cykelbanan? Att de är ute och kör? Ute och åker? Glider?Varifrån kommer ordet betuttad?Varför används färre femininformer i svenskan idag? Tex att man säger kvinnlig skådespelare istället för skådespelerska?Språkexpert Ylva ByrmanProgramledare Emmy Rasper

18 Aug 201524min

Jag säger liksom oftast ejenkligen

Jag säger liksom oftast ejenkligen

Varje vecka skickas över 100 mejl till Språket och i veckans program tar vi upp tre vanliga frågor och funderingar som lyssnarna hör av sig om. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1. Användning av ordet liksom.2. Att uttala egentligen som ejenkligen3. Emmy Raspers uttal av a:et mejladressen till Språket, alltså a:et i spraket.Med för att svara är Gudrun Svensson, lektor i svenska vid Linnéuniversitetet som skrivit en avhandling om diskurspartiklar och Olle Engstrand professor emeritus i fonetik vid Stockholms universitet.Programledare Emmy Rasper

16 Juni 201524min

Smileys och skiljetecken

Smileys och skiljetecken

Än så länge finns det få språkråd som rör användningen av smileys. Men lyssnaren Emelie har en fundering om var skiljetecken ska placeras i samband med smileys, före eller efter. Vad tycker du? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVad kan man använda för verb för att använda tandtråd? Tandtråda?När började ordet skjutning användas istället för skottlossning och varför?Hur ska skiljetecken användas i samband med smileys?Språkexpert Ylva ByrmanProgramledare Emmy Rasper

9 Juni 201524min

Var är du ens? Vem är jag ens?

Var är du ens? Vem är jag ens?

Lyssnare har märkt att ordet ens har börjat användas på ett nytt sätt. Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, berättar om memet "I can't even" och hur det kan ha influerat svenskan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Läs mer: Amerikanska tidningen Slate skriver om I can't even.Dessutom: Så pratar en busschaufför, en ljudtekniker och en tv-journalist på jobbet.Veckans språkfrågorSladdbarn, vad är det för ord?Svansen slang heter det i Alicé Tegners barnsång Katten och svansen men vad är slang för ord?Vad har hänt med ordet ens?Språkexpert Ylva Byrman.Programledare Emmy Rasper.

2 Juni 201524min

Klumpen går inte in i råttfällan!

Klumpen går inte in i råttfällan!

Klump, råttfälla och dropplåda är ord som brevbärare använder. Medan en pokerspelare kan säga "Jag tog jag ett fiskigt beslut." Brevbäraren Åsa och pokerspelaren Per berättar om sina yrkesjargonger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorFinns det nån koppling mellan svenskans två ord palla (ta något) och pall (sittmöbel) och engelskans stolen (stulen) och stool (pall)?Varför säger vi plös när andra språk har tydliga tungmetaforer för samma sak?Vad är en tillstymmelse och finns det ett verb som hör till ordet?Vilka pratade forngermanska?Språkexpert Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk. Programledare Emmy Rasper

26 Maj 201524min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
rss-vetenskapligt-talat
dumma-manniskor
svd-nyhetsartiklar
allt-du-velat-veta
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel
sexet
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
det-morka-psyket
kvalificerat-hemligt-poddradio
rss-vetenskapsradion
rss-vetenskapspodden
paranormalt-med-caroline-giertz
rss-vetenskapsradion-2
medicinvetarna
vetenskapsradion
rss-spraket
klimakteriepodden
hacka-livet