Mammutarnas trasselpäls och köldgener – och om laxstationen som lägger ner

Mammutarnas trasselpäls och köldgener – och om laxstationen som lägger ner

Mammutforskaren om mammutarnas köldanpassningar och o-kambara päls, och ett besök på laxavelsstationen i Nedre Dalälven.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De sista mammutarna dog ut för 4 000 år sedan. De var av arten ullhårig mammut, och var köldtåliga jättar som utvecklade allt mindre öron och en speciell, trasslig päls. Vår fältreporter Karin Gyllenklev tillbringar februarimorgonen med mammutforskaren Love Dalén i Långängen-Elfviks naturreservat utanför Stockholm för att få en inblick i mammutarnas liv. I sitt arbete som evolutionsgenomiker vid Stockholms universitet har Love Dalén studerat mammutarnas DNA och upptäckt flera ”köldgener”. Vi får också reda på hur mammutstäppen såg ut och förändrades över tid, och får känna på en riktig mammuttand. Och vilka andra stora djur levde samtidigt som mammutarna? Love Dalén berättar om sina resor till Sibirien och Wrangels ö där han letat mammutbetar och andra urtidslämningar, och mött valrossar och isbjörnar.

I över hundra år har det odlats lax och havsöring i en försöksstation i Älvkarleby. Detta för att försöka rädda Dalälvslaxen och havsöringen som inte längre kan simma upp i Dalälven för att leka - de möts av stora kraftverk och dammluckor som de inte kan passera förbi. Men nu ska SLU sluta odla lax och öring i Älvkarleby. Vår reporter Joacim Lindwall har besökt försöksstationen och pratat med avdelningschef Ann-Britt Florin och Lena Steffner, boende i Älvkarleby.

Det kan bli ett bra gnagarår i år! Eller nästa. Vad betyder det för andra djur, som ugglorna till exempel? Vi ringer upp gnagarexperten Fraucke Ecke vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

En mäktig isformation fick lyssnaren Mats Jacobsson att höra av sig till oss. Hur bildas de långa stavarna som ger så coolt ljud ifrån sig? Lördagsmorgonens SMHI-meteorolog Katarina Andersson svarar.

Och fast att det är mitt i vintern kan man möta fjärilslarver som är ute och knatar. Wanja Sjögren berättar om sitt möte och insektsexperten Moa Pettersson berättar vem det är Wanja mött och varför den är ute och går.

I veckans kråkvinkel hör vi Elliot Lundegård om den samhörighet som finns mellan människor och kråkor - och mellan alla människor i stan som har ett extra gott öga till kråkorna.

Programledare är Mats Ottosson.

Avsnitt(500)

Naturmorgon om 2021 års naturböcker

Naturmorgon om 2021 års naturböcker

Naturmorgons redaktion samtalar om godbitarna ur årets naturboksutgivning. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad har det kommit för naturböcker i år? Jo, i 2021 års bokflod finns det fjärilar och fåglar, orkidéer och svampar, korallrev och bin, gran och tång. Men också: romaner, historiska tillbakablickar, porträtt av äventyrare och poetiska betraktelser.Vi ägnar hela programmet åt att samtala om årets naturböcker. Runt bokbordet samlas också Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Helena Söderlundh, Mats Ottosson och programledare Jenny Berntson Djurvall.Tidigare har aviserats att Marie Dacke, författare och professor i sinnesbiologi vid Lunds universitet, skulle medverka. Dessvärre har hon fått förhinder i sista stund.

4 Dec 20211h 36min

Tryffeljakt - och nordlig natur under påverkan

Tryffeljakt - och nordlig natur under påverkan

Vi hör om hur det som ibland kallas vildmark - Norrbotten - har påverkats industriellt av oss under lång tid. Och så hittar vi tryffelsvamp, lockespindlar och en rubinnäktergal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Från en timrad stuga i ett snöklätt Norrbotten tar fältreporter Thomas Öberg oss med på en resa genom fyra sekler. För även om de nordliga delarna av vårt land ibland kallas vildmark har de under lång tid påverkats av allt från gruvor och skogsbruk, till järnvägar och vindkraft. Morgonens ciceroner från Storforsen vid Piteälven är historikerna Dag Avango och Curt Persson.I våra skogar och marker finns det små, bruna klumpar med stark doft som gömmer sig i jorden. Men har man rätt hundar går det att leta upp dem. Naturmorgons Mats Ottosson följer med forskare från Göteborgs universitet på tryffeljakt. Det finns närmare hundra arter i landet men kunskapsluckorna är stora. Nu ska de dolda svamparna kartläggas.I stora delar av landet kan man se många lockespindlar i farten. Eller nja... de är inte så rörliga av sig utan verkar mest vilja stå still på en och samma plats. Vad gör de egentligen? Vi ringer upp spindel- och spindeldjursexperten Lars Jonsson för att kolla vad som händer i lockevärlden just nu.I den västgötska orten Vargön bor det till vardags runt 5 000 personer. Men de senaste veckorna har befolkningen utökats markant - av entusiastiska fågelskådare. Orsaken är den rubinnäktergal som dök upp i villakvarteren. Vi pratar med Vargön-bon Leif Eriksson som såg den först av alla. Och i veckans kråkvinkel berättar Lena Pettersson om den smått surrealistiska skådarupplevelsen hon fick i Vargön förra helgen.Årets julkalender i Sveriges Radio heter Spero och har småkryp som huvudpersoner. Hur kommer det sig? Och hur mycket av den verkliga insektsvärlden får ta plats i kalendern? Vi pratar med duon Åsa och Gertrud som skrivit manuset.Programledare är Karin Gyllenklev.

27 Nov 20211h 36min

Täljda fåglar och nya bud om den fjällnära skogen

Täljda fåglar och nya bud om den fjällnära skogen

Den fjällnära skogen har unika naturvärden. Hur har det gått med förslaget att skydda den? Vi besöker också konstnären Vesa Jussila som täljer fåglar i trä. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I en slöjdarverkstad i Norrköpingstrakten skapas små träfigurer, som fåglar och fiskar. Fältreporter Lena Näslund hälsar på Vesa Jussila, konservatorn som blev träkonstnär.Och så ger vi oss in i den politiska hetluften. Eller i alla fall in i ett av ämnena som stått i centrum för partiernas förhandlingar den senaste tiden: skogen. I en utredning från förra året föreslogs 500 000 hektar fjällnära skog skyddas - men i propositionen som nu lagts fram har den siffran minskats kraftigt. I stället finns förhoppningen att höga naturvärden ska sparas på frivillig väg. Reporter Joacim Lindwall tar oss med ut i en fjällnära skog i Västjämtland tillsammans med fjällekolog Lisa Öberg och samtalar också med renägare Karin Nutti Pilflykt om den fjällnära skogens särprägel och betydelse. Dessutom intervjuas miljöminister Per Bolund.I över 20 år har han dagligen sett samma sorts spindel på tågen han jobbar med. Lyssnaren Tomas kallar den för “liten tågspindel”, men vad heter den på riktigt? Vi ringer upp spindelexperten Monica Sunhede för att ta reda på det, och vad spindlarna gör där på tågen.Över en miljon arter hotas av utrotning idag. Hur många som är borta för alltid är omöjligt att veta. Men många känner vi till; moafåglarna, magruvargrodan och uroxen till exempel. Vi pratar med journalisten Gustav Asplund, i samband med nya säsongen av P1-serien Borta för alltid. Om djur som försvunnit och varför det är viktigt att prata om dem.Och i veckans kråkvinkel undrar Mats Ottosson om det verkligen är människans existens som vi upplysa resten av rymden om. Det speciella med jorden är ju ALLA.Programledare är Karin Gyllenklev.

20 Nov 20211h 36min

Naturpanelen om viderosor och en upp-och-nedvänd kattuggla

Naturpanelen om viderosor och en upp-och-nedvänd kattuggla

Naturexperterna Mikael Sörensson, Sofie Olofsson och Susanne Åkesson samlas i Botaniska trädgården i Lund för att svara på lyssnarfrågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu är det dags för höstens första program där experterna i Naturpanelen sammanträder för att ge svar på lyssnarnas naturfrågor.Botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson svarar i direktsändning på frågor om varför så många videbuskar fått vackra rosor i år, vad det var för vacker svart och vit fjäril som landade på Ann-Krestins balkong i Malmö och om det är vanligt att kattugglor helt sonika hänger en stund upp och ned i ett träd för att slippa jobbiga, jagande kråkor.Eller så svarar de på just din fråga! Skicka den på naturmorgon@sverigesradio.se eller kontakta oss på sociala medier. Under programmet på lördag morgon går det också bra att ringa telefonnumret 046-222 77 37.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

13 Nov 20211h 36min

Mata eller inte mata vildsvin? – och närkontakt med nejonöga

Mata eller inte mata vildsvin? – och närkontakt med nejonöga

Vildsvinet är så framgångsrikt att det blivit ett problem. Hjälper eller stjälper matning? Betydligt sämre går det för havsnejonögat, men vi fick ändå extrem närkontakt. Programledare: Mats Ottosson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På lördag finns vår fältreporter Lena Näslund på Grimsö forskningsstation i Bergslagen tillsammans med forskarna Evelina Augustsson och Petter Kjellander. Grimsö är en av sex platser där de studerar vildsvin, inte minst hur de påverkas av utfodring. Hjälper matningen för att leda bort dem från åkrar, hur påverkar matningen kultingarnas överlevnad och så vidare? Petter och Evelina tittar också på hur grisarna påverkar floran och djurlivet runt utfodringsplatserna.Just nu följer projektet 60 suggor som bär GPS-sändare och dessutom har betydligt fler kultingar försetts med öronmärken.Vildsvinet är utan tvekan en av de senaste decenniernas vinnare i den svenska naturen. En av de stora förlorarna är det märkliga havsnejonögat, ett ål-liknande djur som simmar upp från havet för att leka i ett fåtal svenska vattendrag. Antalet lekplatser minskar stadigt trots insatser, men trots allt får Naturmorgons Jenny Berntson Djurvall extrem närkontakt med djuren när hon träffar Elisabeth Thysell på länsstyrelsen i Halland som jobbar med åtgärdsprogrammet för de hotade havsnejonögonen.Vi uppmärksammar också att 2021 verkar vara ett strålande år för tranbär. 81-åriga Ulla Teglund är en av dem som gläds åt de röda pärlorna.Programledare är Mats Ottosson.

6 Nov 20211h 36min

Vinnare och förlorare i naturen – och återstarten efter den stora skogsbranden

Vinnare och förlorare i naturen – och återstarten efter den stora skogsbranden

Brunbjörnen har gjort comeback och hör till kategorin "vinnare" i Naturfotografernas utomhusutställning. Och vad har hänt några år efter den stora skogbranden i Hälsingland? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den rekordvarma sommaren 2018 var det många bränder som härjade i riket. En av de största, och mest omfattande, var den i Hälsingland. Nu har det gått några år och vi besöker brandområdet för att se vad som hänt där rent biologiskt. Vilka har överlevt och vilken natur kommer tillbaka? Petter Hillbom studerar återkolonisationen med hjälp av kameror och fröfällor och Naturmorgons Joacim Lindwall följer med till ett sotigt landskap som fortfarande luktar bränt. Vi människor och vår aktivitet har historisk sett påverkat storlek och frekvens på skogsbränder i landet. Men hur? Vi ringer upp skogshistorikern Anna-Lena Axelsson från Sveriges Lantbruksuniversitet. På Qina Hermanssons diskbänk ligger ett gäng livliga, vita larver. De verkar ha ramlat ner från taket, och hon undrar om de har något att göra med alla getingar som huserar där ovan. Entomolog Björn Cederberg avslöjar att nä, det är inte getinglarver men de har absolut med getingarna att göra. Havsörnen lyckades göra comeback efter att nästintill varit utrotad. Detsamma gäller brunbjörnen. Storspoven däremot har det kämpigt nu när betesmarker växer igen. I fotoutställningen Vinnare och förlorare får vi träffa några av de djurarter som faller in under dessa två kategorier. Lena Näslund besöker utställningen och pratar med några av de medverkande naturfotograferna. I veckans kråkvinkel minns Mats Ottosson en av sommarens höjdpunkter. En fjälltur med tusentals fjällbastardsvärmare som sällskap. Programledare är Karin Gyllenklev.

30 Okt 20211h 36min

Lappugglan som förändrade livet - och Sveriges längsta mossa

Lappugglan som förändrade livet - och Sveriges längsta mossa

Vi möter internationellt prisade fågelfotografen Jonas Classon. Och sänder från Vinteråsens naturreservat där mossorna spelar huvudrollen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hösten är mossornas tid Vid den här tiden på året står mossorna ut med sin grönhet. Vi lär känna deras levnadssätt och spännande samliv, och knep för att överleva torka. Det handlar om vår längsta mossa; näckmossan som växer i bäckar och kan bli en meter lång, och fickmossa som har sin egen variant av vattenflaska. Linda Birkedal är mosskännaren som tillsammans med fältreporter Lisa Henkow guidar oss i mossornas gröna universum. Platsen är Vinteråsens naturreservat utanför Örebro. Jonas Classon och lappugglorna För tio år sedan var Jonas Classon en pojke som längtade ut i världen efter att ha spenderat flera år på sjukhus. Det var då han mötte lappugglans blick - och livet tog en annan riktning. Nu - 24 år gammal - är han en internationellt prisad fågelfotograf. Mats Ottosson har träffat honom. Och så hör vi hur det går för den hotade Gullspångslaxen. Anna Hagelin från Länsstyrelsen i Värmland berättar om nya resultat i ett projekt för att rädda den unika laxstammen. Varför lägger getingar så mycket energi på att föda upp så många avkommor och sedan låta de flesta av dem dö på hösten? Det undrar Naturmorgonlyssnaren Qina Hermansson som också gör sitt bästa för att leva i fredlig samvaro med de svartgula steklarna. Vi skickar frågan vidare till entomolog Magnus Stenmark. Och i veckans kråkvinkel suckar Maria Westerberg över detta att vi samlar och samlar och ordnar och ordnar. Blir vi någonsin klara? Programledare är Karin Gyllenklev.

23 Okt 20211h 36min

Fladdermössens parningstid - och på Öland möter vi världens nu äldsta levande djurart

Fladdermössens parningstid - och på Öland möter vi världens nu äldsta levande djurart

Vi sänder från Skövde med fokus på de fladdermöss som söker sig till stan på hösten. Och möter hästskoräkan som har mer än 220 miljoner år på nacken. Programledare: Joacim Lindwall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I skydd av höstmörkret sker fladdermössens parning. Vi tar oss till Skövde och spanar efter den gråskimliga fladdermusen som söker sig in till städerna om hösten. Där möter vi fladdermusexperten och biologen Petter Bohman som lär oss mer om fladdermössens parning och deras något mystiska övervintring. Fältreporter är Josefin Nilsson. Och så möter vi en riktig gamling: hästskoräkan. Det är världens äldsta nu levande djurart - den har sett likadan ut i minst 220 miljoner år och överlevt flera massutdöenden. Äggen kan vila i åratal och nu var det sju år sedan den syntes till i Sverige. Men den här hösten är det åter hästskoräkans tid! Biologen Pav Johnsson och reporter Lisa Henkow spanar in denna respektingivande varelse på Stora Alvaret på Öland. Vi pratar också med Martin Falklind som gjort en ny dokumentärfilmserie som ska visas på SVT: Fiskarnas rike. I veckans kråkvinkel gläds Helena Söderlundh åt att äntligen känna sig vuxen. Vägen dit gick via skog och svamp. Programledare är Joacim Lindwall.

16 Okt 20211h 36min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-vetenskapsradion-2
det-morka-psyket
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
hacka-livet
sexet
bildningspodden
medicinvetarna
rss-vetenskapsradion
vetenskapsradion
doden-hjarnan-kemisten
a-kursen
rss-spraket
paranormalt-med-caroline-giertz
naturmorgon