Äldre släktingar säger konstiga saker igen
Språket10 Feb

Äldre släktingar säger konstiga saker igen

Min farfar född 1880, sa alltid... Språkets lyssnare fundera på vad deras släktingar verkligen sa. Det visar sig att vissa ord är användbara idag.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Ålderdomliga uttryck kan leva kvar i dialekter i olika delar av landet, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Finns många nedsättande termer för olika personer i dialekterna

– Man kunde säga både ledben och ledmes. Det finns ganska mycket sådana här nedsättande termer i dialekterna för olika personer, säger Henrik Rosenkivst.

Språkfrågor om äldre ord och uttryck från lyssnarnas släktingar

”Min farmor och mormor kom från Falun och föddes båda 1912. De använde ordet ”rämmil” om skräp och ”leben” om en elak person. Är orden dialektala eller finns de också i andra delar av landet?”

”Jag växte växte upp i Vimmerby på 60- och 70-talet och sa då ”sinked”, ”hörk” och ”skate”. Är det dialektala ord och varifrån kommer de?”

”Min farfar föddes i Tidaholms kommun år 1880 och sa ”Är i långe här?” när vi kom på besök. Finns ordet ”långe” i betydelsen ”redan” belagt även från andra platser?”

”Jag fick lära mig ordet ”översiggiven”, alltså ”förtvivlad”, som barn. Är det ett ord som finns i svenskan generellt eller är det dialektalt?”

”Min farmor föddes i Farstorp i Skåne och sa ”vinner” till ”orka” och ”nänns” till ”våga”. Var kommer de uttrycken ifrån?”

”Min mormor var född i Ångermanland i slutet av 1800-talet och sa ”Man ävles och ävles” vilket betyder att man kämpar på. Varifrån kommer verbet ävles?”

”Varifrån kommer ordet ”hänne” i meningen ”var är Mette, hänne?” i leken titt-ut?”

Lär dig mer om gamla ord och uttryck

Sök i Ortnamnsregistret hos ISOF.

Sök i SAOB utgiven av Svenska Akademien.

Läs mer om Ordbok över folkmålen i övre Dalarna

Sök i Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Litteraturbanken.

Sök i Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Projekt Runeberg.

Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Avsnitt(500)

Vilken är din hatmetafor?

Vilken är din hatmetafor?

En av Språkets lyssnare gillar inte när ordet epicentrum används metaforiskt och han inte är ensam om att störa sig på att ord eller uttryck används som metafor eller i överförd betydelse. Ett annat exempel är uttrycket "gå av stapeln" som Sten Dehlgren chefredaktör för Dagens Nyheter 1922-1946 förbjöd medarbetarna på tidningen att använda med förmaningen "endast båtar går av stapeln". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor besvaras av Ylva Byrman. Är det bara i Skåne som man kan köpa bullar och förvänta sig att få ett osötat bröd? Hur utbrett är ordet "ruva" i betydelsen sårskorpa? Kan man säga att man blippar upp bilen?

30 Sep 201423min

Dags att slopa de och dem?

Dags att slopa de och dem?

Ja, nån gång ska man förändra ett skriftspråk. Jag tror inte många är ledsna för att vi tog bort pluralböjningen av verben på 40-talet, säger Lisa Holm professor i svenska språket vid Lunds universitet. Anledning till förslaget är att många idag har svårt att veta när det ska vara de eller dem i skriftspråket. Men i finlandssvenskan är problemet inte lika stort, där görs nämligen en tydligare skillnad mellan de och dem även i talspråket. Ur ett finlandssvenskt perspektiv tycker jag att det är för radikalt att avskaffa de och dem, säger Jan-Ola Östman professor i nordiska språk vid Helsingfors universitet. Hör hela diskussionen i Språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mer om de, dem och dom Läs Lisa Holms debattartikel från SvD Diskussionen om de och dem i skriftspråket är inte ny. 2010 skrev Olle Josepson, professor i svenska vid Stockholms universitet, om att införa de som enda skriftspråksform. Förra året var Per Ledin, professor i svenska vid Örebro universitet, med i Språket och pratade om att införa "dom" Veckans språkfrågor besvaras av Ylva Byrman På engelska finns ordet "malapropismer" för uttryck som blivit till från en missuppfattning som till exempel "lägga rabarber" som tagits upp tidigare i Språket, finns det ett liknande ord i svenskan? Varför säger man ofta "tågstation" istället för "järnvägsstation" nuförtiden? Vad betyder det när någon svarar "det hade varit roligt" – är det ett ja- eller nejsvar? Vad har ordet "swag" för genus?

23 Sep 201424min

Knäppa sup, knäppa bröllop eller knäppa kalas?

Knäppa sup, knäppa bröllop eller knäppa kalas?

Att knäppa knapparna fel kan hända oss alla och i svenskan finns flera olika uttryck för fenomenet. I veckans Språket efterlyser vi fler exempel. Vad säger man där du bor? Berätta i kommentarsfältet och glöm inte att skriva var du bor eller vilken dialekt du talar. Henrik Rosenkvist docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet svarar på språkfrågor. Programledare Emmy Rasper Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans alla språkfrågor Varifrån kommer uttrycket "min sju å da"? Finns det några teorier om hur de indoeuropeiska språken lät från början? Varifrån kommer orden äktenskap, giftermål och vigsel? Man kan säga "Jag ska hem till morsan" (bestämd form) men inte "Jag ska hem till mamman (bestämd form)". Varför är det så? Vad kallas att knäppa fel på olika håll i landet?

16 Sep 201424min

Nu ska herr politiker göra ett uttalande

Nu ska herr politiker göra ett uttalande

Partiernas principprogram är mer svårlästa än August Strindbergs Röda Rummet och Matteusevangeliet i Bibeln. Det har statsvetaren Anders Sundell kommit fram till genom att mäta texternas läsbarhet. Men var det lättare eller svårare att förstå politikers språk förr? Läs mer om Sundells undersökning här. Du kan också själv undersöka politikers texter genom Sveriges Radios språkverktyg Polingo! Veckans språkfrågor besvaras av Henrik Rosenkvist, docent i nordiska språk vid Göteborgs Universitet. Programledare Emmy Rasper Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans alla språkfrågor Att "kura mörtning" är ruskigt trevligt, men vad kommer uttrycket ifrån? Den ursprungliga betydelsen av "middag" är det vi idag kallar "lunch"? Men hur, när och varför inträffade förskjutningen av betydelsen? Ordet "dojjor" vad kommer det ifrån? Adjektivet "familjär" används i beskrivningar som "vi är ett familjärt gym", har det skett en betydelseförändring av ordet familjär?

9 Sep 201424min

Populärt inom Vetenskap

dumma-manniskor
p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
allt-du-velat-veta
sexet
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
det-morka-psyket
rss-vetenskapsradion
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-vetenskapspodden
paranormalt-med-caroline-giertz
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
rss-vetenskapsradion-2
medicinvetarna
bildningspodden
vetenskapsradion
a-kursen
rss-spraket
dumforklarat
hacka-livet