Svenska uppfinnare – Ljusspridaren Gustaf Dalén (R)
Uppfinnaren Gustaf Dalén var en av "snilleföretagarna" som i början av 1900-talet bidrog till att Sverige trädde fram som en modern och innovativ nation. Men vid höjden av hans bana drabbade olyckan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gustaf Dalén utvecklade det system för gasdrivna automatiska fyrar som kom att bli en stor svensk exportsuccé. Tack vare Daléns klippapparat och solventil kunde fyrar placeras på utsatta och avlägsna platser där det tidigare inte varit möjligt att ha ett varnande ljus. År 1912 råkade Gustaf Dalén ut för en olyckshändelse där han skadades svårt. Han överlevde men förlorade synen. Resten av livet bar han mörka skyddsglasögon. I programmet besöks Ramona Örkvist och Bo Köhler på Dalénmuseet i Stenstorp i Västergötland, den plats där Gustaf Dalén föddes för 150 år sen. Vi får också möta Gustafs sonson Göran Dalén som vet mycket om sin farfar och det stora företaget AGA, som han byggde upp. Staffan Bergwik, idehistoriker Stockholms universitet medverkar också. Programmet är en repris från den 26 april 2019. ProgramledareMats Carlsson Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
7 Aug 201919min
DNA-testet förändrade hennes liv (R)
Maria skickade in ett DNA-prov och både hennes och andras liv förändrades för alltid. Omkring 100 000 svenskar har redan DNA-testat sig, men det gäller att vara lite modig om man ska släktforska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I vardagslivet har vi i Sverige på många sätt lösgjort oss från familjen. Många ser sig som självständiga individer utan särskilt stark koppling till hushåll, familj eller by. Samtidigt är Sverige är ett av de länder i världen där släktforskning är som allra populärast. Nya släktband kan innebära både känslostormar och ny hälsoinformation. I programmet hörs: Maria Johansson, adopterad som hittat sin bror, Henrik Erngren Othén, adopterad som hittat sin syster, Lynn Åkesson, professor i etnologi Lunds universitet, Peter Sjölund, professionell släktforskare. Programmet är en repris från 9 januari 2019. ProgramledareYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
6 Aug 201919min
Så räknar man ut mänsklighetens framtid (R)
Kommer vår civilisation kollapsa eller kommer vi finnas kvar i miljarder år och expandera ut i världsrymden? Frågan är om vetenskapen kan räkna ut vad som ska ske. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I programmet hörs: Olle Häggström, professor i matematisk statistik, Anders Sandberg, filosof vid Future of humanity institute i Oxford, Simon Beard, Luke Kemp och Lauren Holt, center for study of existential risk Cambridge. Programmet är en repris från 7 januari 2019. ProgramledareOlof Peterson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
5 Aug 201919min
Så ska vikingaskeppets hemligheter avslöjas (R)
För första gången på över hundra år har ett stort vikingaskepp upptäckts i Norge. Fyndet har uppmärksammats runt om i världen, men vilka hemligheter finns i dess tusenåriga last? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Spåren av det 20 meter långa vikingaskeppet upptäcktes i somras då forskare från Norska institutet för kulturminnesforskning, Niki, undersökte en åker i norska Halden med hjälp av georadarteknik. Dessutom fann man även spår av flera långhus och gravhögar i området, vilket gör att platsen nu tros ha varit en viktig plats för vikingarna. Men vad kan fynden ge oss för kunskap om dessa människor som levde sina liv så beroende av havet? Vad blir resultatet när modern spjutspetsteknologi används för att studera en såhär sensationell upptäckt från vikingatiden? I programmet hörs: Knut Paasche, arkeolog och avdelningschef arkeologiska avdelningen på Norska Institutet för Kulturminnesforskning Niku, Bjørn Bandlien, historieprofessor på Universitetet i Sørøst-Norge. Programmet är en repris från 11 december 2018. ProgramledareAgnes Faxénagnes.faxen@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
4 Aug 201919min
"Ung man sökes av kåt stilig herre"
"Möt mig vid Molins fontän kl. 12. Endast hästgardister göre sig besvär." Offentliga toaletter hade en viktig roll när män sökte kontakt med män för sexuell samvaro i början av 1900-talet när sådana möten var olagliga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En museiman i Stockholm dokumenterade noga den tidiga 1900-talets toalettklotter, men innehållet i hans klotterböcker har varit okänt fram till nu. För män som ville ha sex med män i början av förra seklet fungerade väggarna på offentliga toaletter nämligen lite som dagens dejtingappar. Men de var mer anonyma, vilket var nödvändigt i en tid när samkönat sex var olagligt. Anteckningarna från museimannen Bengt Claudelin hamnade så småningom på Hallwylska museet i Stockholm med strängt direktiv att inte spridas eller publiceras någonstans under hela 1900-talet. Men nu är det nytt århundrade och Hallwylska museet har digitaliserat böckerna. Museipedagogen Michaela Carberg har fördjupat sig i materialet och berättar att klottret var minst sagt rakt på sak med illustrativa teckningar, inbjudningar till trekanter, och ett mycket grovt språk. Programledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se
1 Aug 201919min
Kan hundar känna lukten av smärta? (R)
Stella är en ung labradortik. Hon utbildas till att bli Sveriges första smärthund, som ska varna sin blivande förare innan ett smärtanfall bryter ut. De båda ingår i ett finskt forskningsprojekt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Finland och i USA finns hundar som lärts upp till smärthundar, för personer med svåra återkommande smärtattacker. Hundar kan läras att larma för lågt blodsocker, begynnande epilepsianfall och cancer. Och nu också för när en smärtattack är på gång. Då kan man sätta in smärtdämpande medicin i tid, och på så sätt få lindrigare attacker och bättre framförhållning i vardagen. Nu håller den första smärthunden i Sverige på att utbildas. Hennes blivande matte Levi Matsson väntar otåligt på att få sin hund. De ingår också i ett finskt forskningsprojekt om smärthundar, om hundar och vad man tror är smärtlukt. Anna Hielm-Björkman, som är veterinär doktor och docent leder det forskningsprojekt vid Helsingfors universitet som Stella är med i.Där får hundar, som inte bor ihop med någon person som har smärtanfall, försöka lära sig markera hud- och utandningsprover från smärtpatienter, utan att personen är närvarande. Vitsen är att ta reda på om det verkligen är en doft, som gör att hundar kan markera smärta. Det tror man, men en annan teori är att det är ett elektroniskt fenomen som hunden känner i samband med att en smärtattack sätter igång. I programmet medverkar också Minna Maartinen, från Finland, som har smärthund sedan flera år, och Anna Londré, som utbildar smärthunden Stella. Programmet är en repris från mars 2018. Programledare: Ulla de Verdierulla.deverdier@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
31 Juli 201919min
Var går gränsen för arternas försvinnande? (R)
Idag måndag kommer en global rapport om den hotade biologiska mångfalden - som är livsviktig för oss människor. Hur många arter kan försvinna innan naturen förlorar sin förmåga att försörja oss? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi är helt beroende av att naturens ekosystem ska förse oss med mat, rent vatten, syre och andra resurser. Men många av naturens arter är hotade. Den pågående artförlusten kan liknas vid att dra ur nitarna ur ett flygplan. En del nitar går att dra ur, utan att flygplanets konstruktion påverkas. Men till slut kommer man till en gräns där flygplanet störtar. Det vill säga att ekosystemen kollapsar. Frågan är var den gränsen går? I programmet hörs: Torbjörn Ebenhard, biolog och forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges lantbruksuniversitet, Lina Herbertsson, ekolog och miljövetare vid Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet, Johan Ekroos, ekolog och miljövetare vid Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet. Programmet är en repris från mars i år. ProgramledareSara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
30 Juli 201919min
Regnskogen som räddades från att bli palmoljeplantage (R)
Ett svenskt malaysiskt forskningsprojekt visar att skövlad regnskog går att restaurera genom återplantering. I 20 år har det hållit på och nu bildar de tidigast planterade träden en mäktig pelarsal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I ett försök att återplantera regnskog på norra Borneo påbörjades för drygt 20 år sedan ett unikt återbeskogningsprojekt i den malaysiska delstaten Sabah. Det svensk-malaysiska återbeskogningsprojektet "Så ett frö" räddade inte bara regnskog. Nu söker sig också forskare från hela världen till projektet som är unikt i sitt slag. I programmet hör vi bland andra Ulrik Ilstedt, forskningsledare från Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå och Arvid Lindh, doktorand från samma universitet. Reportaget är gjort av Ingrid Engstedt Edfast vid SR Västernorrland och Anna Torgnysdotter vid SR Norrbotten. Programmet är en repris från juni 2019. Programledare: Anna Torgnysdotteranna.torgnysdotter@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
29 Juli 201919min
