Det amerikanska inbördeskriget 1: amatörernas krig

Det amerikanska inbördeskriget 1: amatörernas krig

Det amerikanska inbördeskriget är USA:s blodigaste krig som det fortfarande går att skönja spåren efter idag. Inbördeskriget kom att förebåda de totala krig som kom att föröda Europa på 1900-talet.


Trots den enorma skalan var det ett amatörernas krig vilket resulterade stora förluster på bägge sidor. Det var också det första moderna kriget där nya militära teknologier som pansarbåtar och repetergevär kom att utnyttjas i stora slag med enorma förluster till följd.


I detta avsnitt av Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Martin Hårdstedt om kriget som delade USA. Detta är första delen av tre i vår serie om det amerikanska inbördeskriget.


I början av 1861 gick sju amerikanska delstater samman för att gemensamt lämna Amerikas Förenta Stater och bilda Amerikas Konfedererade Stater. Stora dispyter om slaveri mellan det nordliga och sydliga USA hade lett till en spänd politisk situation och valet av Abraham Lincoln till USA:s sextonde president 1860 fällde avgörandet.


Så småningom utgjordes de konfedererade staterna, eller sydstaterna, av sammanlagt elva delstater. För den nytillträdda presidenten i nord väntade en svår uppgift – att åter ena landet till en gemensam union. Detta skulle utmynna i en fyra år lång väpnad konflikt och ett krig som skulle sätta djupa spår i den amerikanska historien.


Mellan 1861 och 1865 utkämpades det amerikanska inbördeskriget mellan Amerikas Förenta Stater och Amerikas Konfedererade stater. Kriget kännetecknas av sina framträdande generaler, de politiska val som präglat bilden av Abraham Lincoln och det faktum att det anses vara konflikten som satte stopp för slaveriet i USA.


Trots att sydstaterna utkämpade ett defensivt krig som inledningsvis gick till deras fördel brukar man ofta betrakta 1863 som den avgörande vändpunkten. Nordstaterna fick övertaget och 1865 kapitulerade sydstaterna. Totalt dog mellan 500 000 och 1 000 000 människor till följd av kriget.


3000 svenskar eller svenskättlingar slogs i det amerikanska inbördeskriget. De flesta för nordstaterna men även för konfederationen. Det fanns även ett svenskt kompani som ingick 57:e Illinoisregementet.


Bild: Slaget vid Antietam. Potomac-armén: Gen. Geo. B. McClellan, comm., Sept. 17' 1862. - 1' 2' 4' 6' 9' 12' Corps & Pleasanton's cav. div. engaged., Wikimedia Commons.

Lyssna också på Kom ihåg Alamo – Nederlaget som byggde Texas.


Musik: Battle Hymn of The Republic – framförd 1999 av The Concert Band of the United States Air Forces in Europe Band, Wikimedia Commons. Patriotisk sång skriven 1862 av abolitionisten Julia Ward Howe.


(detta är en nyymixad repris)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt(655)

63. Berlins litterära historia

63. Berlins litterära historia

Berlins litterära historia är rik och präglad av stadens våldsamma historia. I Historia Nus sommarspecial skriver skribenten och författaren Per Svensson om Berlins litteraturhistoria. Vi möter bland andra Döblin, le Carré, Wolf och Strindberg. Författaren funderar över Berlins roll i litteraturen: "Detta är Berlins roll inte bara i Berlin Alexanderplatz utan i litteraturen överhuvud, skulle jag påstå: att vara den arketypiska moderna storstaden – brusande av trafik, självsäkert svällande, i ständig förändring, utan historia, utan pardon, en fristad för det depraverade och dekadenta, både ett lockande paradis och ett glupskt inferno. Utöver detta får Berlin också ofta utgöra sinnebilden för den historiska ondskan, antingen i dess demoniska skepnad (naziståren) eller i dess dystert grå uppenbarelse (decennierna med muren)."I veckans sommarspecial lyssnar vi på Per Svensson kortljudbok Litteratur i Berlin från bokserien Karavan Stadsguider. Inläsare är Kajsa Linderholm. Läs mer på www.karavanreseguider.se. Eller lyssna på fler guider hos ljudbokstjänster som Storytel och Nextory.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

14 Aug 20191h 2min

62. New Yorks historia

62. New Yorks historia

År 1626 köpte nederländaren Peter Minuit södra Manhattan av indianerna för lite krimskrams och grundade kolonin Nieuw Amsterdam. 1664 övertogs kolonin av England och fick då namnet New York.Till att börja med växte New York långsamt, men staden kom att utvecklas till USA:s kommersiella centrum. Under åren 1785 till 1790 var New York huvudstad i USA. Vid denna tid hade staden cirka 30 000 invånare och var den största i Nordamerika. Denna siffra dubblerades sedan ungefär vart tionde år.Kraftig immigration gjorde New York till en mångkulturell stad. Under 1840-talet många människor från Irland och Tyskland, senare från Syd- och Östeuropa med ett stort judiskt inslag och under 1900-talet många svarta och spansktalande, främst från Puerto Rico. I veckans sommarspecial lyssnar vi på Henrik Berggrens kortljudbok Historiska New York från bokserien Karavan Stadsguider. Inläsare är Fredrik Bergling. Läs mer på www.karavanreseguider.se. Eller lyssna på fler guider hos ljudbokstjänster som Storytel och Nextory.Musik: New York Jazz Loop av FoolBoyMedia under Creative Commons, attribution non commercial licens.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

7 Aug 20191h 6min

61. Världens första tunnelbana

61. Världens första tunnelbana

Londons tunnelbana är världens äldsta. Den som öppnade år 1863 och efter bara några månader hade ”the tube” 26 000 resenärer om dagen. Londons tunnelbanan har fått så modell för alla efterföljare i världens metropolerMetropolitanlinjen i London gick strax under gatuplanet och vagnarna drogs av ånglok, men kom med tiden att elektrifieras. Den svarade på ett allt större transportbehov i världsmetropolen London.Redan på 1830-talet kom de första förslagen på en underjordisk järnväg, men det dröjde fram till 1850-talet innan några seriösa förslag planerades. Och 1855 beslutade det brittiska parlamentet att en underjordisk järnväg skulle byggas mellan Paddington Station och Farringdon Street som skulle gå via King's Cross med namnet Metropolitan Railway.I veckans sommarspecial lyssnar vi på Amanda Svenssons kortbok Tunnelbanan i London från bokserien Karavan Stadsguider. Inläsare är Kajsa Linderholm. Läs mer på www.karavanreseguider.se. Eller lyssna på fler guider hos ljudbokstjänster som Storytel och Nextory.Bild:Queens Road (now Queensway) tube station, c. 1900, Public Domain, Wikipedia.Ljudeffekten är "London Underground, Arriving, A.wav" av InspectorJ (www.jshaw.co.uk) hos Freesound.orgSee acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

31 Juli 201944min

Brott och straff i 1600-talets Östergötland

Brott och straff i 1600-talets Östergötland

Människorna på 1600-talet var på många sätt lika oss men ändå så annorlunda. Rättsprotokoll från den tiden blir titthål tillbaka i historian när otrohet var belagt med dödsstraff, men där försupna präster kunde supa, tafsa och hora i årtionden utan några större konsekvenser.Under stormaktstiden fortsatte vanliga människor att leva sina liv i socknar och småstäder samtidigt som kungamakten stärktes och Sverige blev en europeisk stormakt. En mycket blygsam befolkningsutvecklingen under 1600-talets första hälft talar sitt eget språk om umbäranden och svält.I avsnitt 60 av podcasten Historia Nu samtalar Urban Lindstedt med den prisbelönte historikern Annika Sandén, verksam vid Stockholms universitet om brott och straff på 1600-talet.Lagarna var drakoniska på 1600-talet med dödsstraff för hor och upprepade stölder. Även förvisning var ett mycket allvarligt straff eftersom det utradera människans möjligheter till försörjning. Samtidigt omvandlades ofta dödstraff i lägre instanser till dryga böter i hovrätterna. Borgarna och bönderna som befolkade de lägre domstolarna drog sig också för att verkligen utdöma de hårdaste straffen.Möjligheten att frias genom att samla 12 edgärdsvittnen som kunde tala för den åtalades heder gav välsituerade större möjligheter än exempelvis kvinnor utan man eller far. Men i Annika Sandéns bok Missdådare – Brott och människoöden i Sverige omkring 1600 kan vi läsa hur notoriska horkarlar eller kvinnor i utkanten av samhället till slut inte kan undkomma det hårdaste straffet.Musik: Bach Organ Works: Trio Sonatas av James Kibbie is licensed under a Attribution-NonCommercial-NoDerivatives (aka Music Sharing) 3.0 International License.Bild: Skamstock vid Skottvångs gruva i Södermanland. Av Raphael Saulus, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

24 Juli 201956min

Finska kriget - när Sverige förlorade sin östra rikshalva

Finska kriget - när Sverige förlorade sin östra rikshalva

I det finska kriget 1808-09 förlorade Sverige sin östra rikshalva Finland, en tredjedel av sitt territorium och en fjärdedel av sin befolkning, till arvfienden Ryssland. Finska kriget var en del av Napoleons maktspel för att komma åt Sveriges allierade Storbritannien.Förlusten av Finland, som varit en integrerad del av det svenska riket sedan tidig medeltid, var ett nationellt trauma. Det finska kriget var också sista gången det slogs på dagens svenska territorium när ryssarna invadera Västerbotten.I avsnitt 59 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historieprofessor Martin Hårdstedt vid Umeå universitet som har skrivit standardverket Finska kriget 1809-09.Utan att förklara krig anföll Ryssland Finland den 21 februari med 24 000 man. Sverige hade påbörjat mobilisering i Finland, men isarna gjorde det omöjligt att undsätta Finland från Sverige. Kriget var en direkt konsekvens av den ryska tsarens Alexander I och Napoleons överenskommelse i Tiltsi året innan där Storbritanniens allierade Sverige skulle kväsas.Den svenska försvarsplanen var i hög grad defensiv. Ryssarna bestod av erfarna yrkesmilitärer som gick i krig mot i huvudsak en bondearmé. De svenska bondesoldaterna kunde faktiskt mäta sig med de ryska yrkesmilitärerna, men i längden kunde inte Sverige stå emot stormakten Ryssland.En av de mest obegripliga händelserna under kriget var Svea Borgs helt onödiga kapitulation, men den viktigaste orsaken till att Sverige förlorade kriget var bristande underhåll i det fattiga och glest befolkade Finland.Gustav IV:s militära inkompetens och avsaknad av geopolitisk förståelse hade också betydelse för förlusten av Finland. Förlusten av Finland fick också stora politiska konsekvenser med avsättandet av Gustav IV Adolf i en oblodig statskupp.Musiken: Björneborgarnas marsch av Runeberg, Johan Ludvig (san.);Carlsson, Bengt (joht.) Framförd av Muntra Musikanter,1928, Public Domainhttp://creativecommons.org/publicdomain/mark/1.0/deed.fiBild: Björneborgarnas marsch av Albert Edelfelt, 1900, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

17 Juli 201959min

Berlinmuren 1961-1989 - kalla krigets främsta symbol

Berlinmuren 1961-1989 - kalla krigets främsta symbol

Berlinmuren blev den starkaste symbolen för delningen av Europa efter andra världskrigets slut. Muren var 43,7 kilometer men med dubbla och tredubbla taggtrådsstängsel med mellanliggande ingenmansland sträckte sig gränsbefästningen 156 kilometer.Efter kriget kom amerikanerna att acceptera delningen av Europa och i hemliga samtal mellan USA:s president John F Kennedy och generalsekreterare Nikita Chrustjov gjorde Kennedy klart att de accepterade Sovjetunionens överhöghet över Östeuropa och Östtyskland.Östtyskarna fick aldrig fria val, men de röstade med fötterna istället. Under åren 1949 till 1961 lämnade 2,7 miljoner människor det fattiga och ofria Östtyskland för Västtyskland. När antalet flyktingar ökade till 30 415 i juli månad 1961 blev det för mycket för den kommunistiska regimen. Efter att inhämtat godkännande från Moskva påbörjades byggandet av Berlinmuren den 13 augusti 1961.I avsnitt 58 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Jan Lewenhagen som var Dagens Nyheters korrespondent i Berlin 2006–2016. Han har bland annat skrivit boken Kanslern som kom in från kylan där han skildrar Angela Merkels politiska karriär.På tre dagar uppfördes Berlinmuren som blev 43 kilometer lång och med tiden kom den att förstärkas med ytterligare en mur, bevakningstorn, minfält och taggtråd. Officiellt var Västvärlden rasande, men i hemlighet var de västliga ledarna lättade över att det spända läget hade fått någon slags lösning – en mur var bättre än ett krig.Men trots hindren kom 5 000 människor att fly genom att klippa taggtråd, simma över floder, krypa via tunnlar, dolda i lönnfack i bilar och flyga med flygplan och luftballonger. Runt 200 människor dog vid flyktförsök. Den förste var den 24-årige Günter Litfin som försökte simma över till väst och den siste den 21-årige Chris Gueffroy, som sköts med tio skott i februari 1989. Både försök till och förberedelser för flykt bestraffades med upp till åtta års fängelse.Efter den sovjetiska ledaren Michail Garbatjovs perestrojka och glasnost hamnade den östtyska ledningen i stalinistisk opposition och när andra öststater frigjorde sig öppnades järnridån upp. Tiotusentals östtyskar kunde i september 1989 passera gränsen Ungern-Österrike. Östtyska medborgare började nu ställa sig vid muren för att få resa ut. En presskonferens i Östberlin rörande massflykten avslutades med politbyråmedlemmen Günter Schabowskis historiska besked: DDR-gränsen skulle öppnas. Genast.28 år efter att Berlinmuren uppfördes öppnades gränsen mellan Öst- och Västberlin den 9 november 1989, klockan sex på kvällen. Mindre än ett år senare återförenades Öst- och Västtyskland den 3 oktober 1990.Bild: Berlinmuren 1961. Från tyska federala arkivet. Creative Commons.Musiken i avsnittet: TECHNO CITY OF BERLIN by Marco Cappelletti is licensed under a Creative Commons License. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

10 Juli 20191h 5min

Riksbyggaren Birger Jarls blodiga väg till makten

Riksbyggaren Birger Jarls blodiga väg till makten

Birger Jarl (1210-1266) blev aldrig kung, men är ändå en av Sveriges historias viktigaste personer. Hans väg till makten blev blodig. Samtidigt lade han grunden till Sverige som stat, skapade ett rättssamhälle, byggde borgar och städer.Birger Magnusson var en hård maktspelare som efter att han dödat sina konkurrenter om makten lade grunden till den svenska statsbildningen och grundade Stockholm och ett stort antal städer. Två av sönerna blev kungar – Valdemar Birgersson och Magnus Ladulås.I avsnitt 57 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, som skrivit ett femtiotal böcker, både fack- och skönlitteratur.Birger Jarl var född in i den mäktige Bjälboätten under en tid när lokala stormän styrde sina områden utan inblandning från statsmakten. Han blev kungens närmaste man under en tid som präglades av blodiga maktkamper mellan de ledande ätterna.Birger Jarl gifte sig med kung Erik den läspe och haltes syster Ingeborg och blev kungens närmaste man – Birger Jarl. När kung Erik senare dog satte han sin son Valdemar på tronen som efterträddes av Birgers son Magnus Ladulås.Före Birger Jarl gjorde lokala stormän och biskopar i princip vad de vill lokalt utan att statsmakten lade sig i, men Birger Magnusson lyckades etablera statsmaktens överhöghet över det lokala.Han drev igenom rikstäckande lagstiftning om hemfrid, tingsfrid och kvinnofrid. Han etablerade de flesta av Sveriges äldre städer – däribland Stockholm. Birger Jarl byggde också ointagliga borgar som fick i betydelse i hundratals år.Inledande musiken är Kyrie Eleison av The Tudor Consort som är släppt under Creative Commons, Attribution 3.0 International License.Bild: Så här såg avbildningen av Birger Jarl ut i Stockholms Medeltidsmuseums utställning 2010. Arkeologen och skulptören Oscar Nilsson har med hjälp av kriminaltekniska metoder rekonstruerat jarlen Birger Magnussons ansikte utifrån osteologiska analyser och gipsavgjutning av kraniet. Rekonstruktionen av den medeltida statsmannen gjordes utifrån det kranium som ligger begravt i Varnhems kyrka och som med stor sannolikhet tillhört Birger Jarl. Foto: Wahlsten, Ray, Medeltidsmuseet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

3 Juli 201946min

Antikens sju underverk

Antikens sju underverk

Alla har hört talas om antikens sju underverk, men få kan rabbla upp dem. Förteckningen över de märkvärdiga sevärdheterna kan närmast beskrivas som en uråldrig bucket-list, som man borde ha besökt. Men fanns antikens sju underverk på riktigt?I dag återstår enbart det äldsta av de sju underverken – Cheopspyramiden. Listan över antikens sju underverk är först känd från ett epigram av diktaren Antipatros från Sidon från 100-talet f.Kr som innehåller: Babylons murar, skulptören Fidias’ Zeusstaty i templet i Olympia, kolossen på Rhodos, de hängande trädgårdarna i Babylon, pyramiderna vid Giza, Mausoleet i Halikarnassos och Artemistemplet i Efesos.I avsnitt 56 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Kristina Ekero Eriksson med arkeologen och författaren Allan Klynne, som precis kommit ut med boken Antikens sju underverk.Vi lever närmare i tid till de gamla grekerna än de levde nära det antika Egypten. Därför visste det antika grekerna mindre om de 4500 år gamla pyramiderna i Giza än vi gör idag. Pyramiderna, som en gång lyste bländande vita i hettan, är den överlägset äldsta av de antika underverken.Och kolossen på Rhodos, det vill säga en bronsstaty föreställande solguden Helios som var så enorm att den sades ha ett ben på vardera sida om öns hamninlopp får oss att ifrågasätta sanningshalten i de antika listorna. Men frågan är vilken lista som är korrekt och har alla underverk verkligen funnits?Skönast av alla underverk var Zeusstatyn i den grekiska helgedomen Olympia, hemort för de olympiska spelen. Här satt gudarnas kung på en tron inne i ett tempel, framför en bassäng fylld av olivolja. Statyn var över tretton meter hög och tillverkad av marmor, guld och elfenben. Hur kunde grekerna finansiera detta storverk för 2500 år sedan? Och vad vet vi om konstnären Fidias som skapade den? I Babylon påstås det att det fanns paradisiska trädgårdar, men på vilket sätt var de ”hängande”?An Appreciation by The Music of Ancient Greece is licensed under a Attribution-NonCommercial-ShareAlike 3.0 International License.I Maerten van Heemskercks målning från 1535 är antikens sju underverk bakgrunden till Paris bortförandet av Helena, från The Walters Museum. Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

26 Juni 201957min

Populärt inom Samhälle & Kultur

podme-dokumentar
en-mork-historia
p3-dokumentar
skaringer-nessvold
nemo-moter-en-van
creepypodden-med-jack-werner
killradet
p1-dokumentar
hor-har
fallen-som-forfoljer
p3-historia
flashback-forever
sanna-berattelser
dialogiskt
rss-sanning-konsekvens
rattsfallen
svenska-fall
olyckan-inifran
rss-verkligheten
rss-brottsutredarna