Avsnitt 36: Risk, chans och rädsla

Agne Bergvall gästar Jacob och Wille i veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack. I det här facit får du höra lite om Agnes karriär som tränare och lite kring hans filosofi när det gäller vad som behövs för att ha möjligheten att bli riktigt duktig på något. Efter det fokuserar vi mestadels på friidrotten och mångkamp. Hur man tränar och vad man behöver tänka på i planeringen som skiljer mångkamparna från de som satsar på en eller två grenar. Efter det här så kommer vi kort in på Agnes arbete med en mängd andra idrotter som har varit hans huvudsyssla de sista 15 åren ungefär. Vi diskuterar lite kontrasten mellan att träna för att verkligen optimera sin fysiska prestationsförmåga mot förmågan att prestera bra nog varje vecka utan att skada sig själv. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Gudiol tränar på typ 00:01:41 Wille tyckte inte fotboll var kul när han tog det lugnt med löpningarna 00:02:49 Veckans gäst, Agne Bergvall 00:03:50 Agnes start som friidrottare och sedan friidrottstränare 00:06:04 Gamla öststatsmodellen där mer träning alltid sågs som bättre 00:12:33 Sveriges gyllene generation var mycket tur 00:15:31 När Carolina Klüft dök upp på träningsanläggningen 00:19:35 För ungdomar som börjar med friidrott idag testa på alla grenarna? 00:22:27 Hur brukar man fördela fokuset i träningen som mångkampare? 00:24:24 Hur planerar man träningen för att kunna träna på allting? 00:30:08 När Agne insåg att Klüft skulle kunna gå hela vägen 00:34:15 Vilken roll har tränaren i en individuell idrottares framgång? 00:36:56 Hur mycket tid kan/bör man lägga på att försöka ändra på attityden hos unga idrottare? 00:40:14 Skador hos idrottare på allra högsta nivå 00:42:50 Vikten av att idrottaren själv lär sig känna efter och förstå träningsprocessen 00:45:12 Hur Agne nyttjar tekniska verktyg för att försöka övervaka träningen 00:47:06 Fokuset är idag större på att helheten runt en idrottare måste vara bra 00:53:50 Agnes syn på doping inom friidrotten 00:57:55 Hur är det att vara med som ledare på ett stort mästerskap? 00:59:00 Betydelsen av erfarenhet från mästerskap inför framtida mästerskap 01:04:05 Agnes arbete inom andra idrotter med handboll, fotboll, hockey mm 01:06:06 Vad är de största skillnaderna mellan att träna lagidrottare och enskilda idrottare 01:10:18 Det börjar bli vanligare med lagidrottare som har en personlig fystränare

25 Maj 20221h 13min

Dagens avsnitt av Tyngre Träningssnack handlar den dominerande modellen för hur övervikt uppstår jämfört med den förklaringsmodell som florerar inom LCHF. I det här avsnittet så berättar vi först lite om historien bakom LCHF genomslag i början av 00-talet och hur de förklaringar som ges från den rörelsen kring varför kolhydrater skulle vara unikt potenta på att göra människor överviktiga har förändrats över tid. Sen ställer vi den mest nuvarande modellen från LCHF-förespråkarna mot den för närvarande dominerande modellen för övervikt och förklarar vad forskningen från olika fält har visat fram tills idag. Så från minut 36 i den här podden har du en tydlig förklaring över varför evidensen för de saker som påstås inom LCHF när det gäller kolhydrater och fetma är helt fel. I det här avsnittet utgår vi i mångt och mycket från artikeln The energy balance model of obesity: beyond calories in, calories out i The American Journal of Clinical Nutrition. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Gudiol har sovit dåligt pga sjuka barn 00:03:11 Wille jobbar på kontoret, fixar i sitt nya sommarhus och ska spela fotboll 00:04:51 Jacob har föreläst om hälsa för 9-åringar 00:11:21 Olika modeller för hur övervikt uppstår 00:12:51 En debatt kring kolhydraternas roll som mest har förts i sociala medier 00:15:37 Gary Taubes bok Good Calories, Bad Calories 00:20:37 Robert Lustigs snedvridna föreläsningar med miljontals views på youtube 00:24:55 David Ludwigs publiceringar av carbohydrate-insulin model i vetenskapliga tidskrifter 00:29:20 Flyttade målstolpar och försök till skifte av fokus 00:31:53 Stephan Guyenet var en av de första forskarna som bemötte påståendena från dietböckerna 00:35:58 Ett nytt försök till modell för övervikt från de som tror att kolhydrater är unikt ansvariga 00:41:24 Genomgång av den dominerande modellen för vad som ger övervikt i samhället 00:44:54 Hjärnan som en central del 00:49:29 I djurstudier har mängden kolhydrater ingen större betydelse för risken att bli överviktig 00:55:25 Det är tydligt att gener har stor påverkan på risken för övervikt och att dessa gener främst påverkar hjärnas funktion 01:03:28 Den epidemiologiska forskningen pekar inte mot att kolhydrater skulle vara unikt dåligt 01:08:27 Själva matmiljön har förändrats väldigt mycket de senaste 50 åren 01:11:21 Interventionsstudier stödjer inte heller att kolhydrater skulle ha någon unik effekt på fetma 01:18:02 Får du bara höra en sidas historia kan man nog tro på den felaktiga modellen 01:20:07 En påhittad förklaringsmodell kan vara övertygande om den ger dig önskat utfall 01:25:37 Ett potentiellt problem med populära dieter är att de utesluter saker i onödan

18 Maj 20221h 30min

Denna vecka gästar läkaren och forskaren Ferdinand von Walden som berättar om hans forskning kring muskelfysiologi. Ferdinand har forskat på ribosomerna i våra muskler och deras eventuella påverkan på hur vi bygger muskler och hur våra muskler fungerar. Han har även forskat en hel del på barn och ungdomar med cerebral pares där han försöker förstå varför de får så kallad kontrakturer när de blir lite äldre. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Sjuka barn hemma hos Gudiol 00:03:54 Wille har fixat med trädgården i hans nya sommarhus 00:06:39 Veckans gäst Ferdinand von Walden 00:10:51 Studier på hur muskler reagerar vid total avlastning 00:16:35 Behöver utbildningar kring medicin bli bättre på att lära ut det akademiska? 00:21:58 Doktorandtjänst med fokus på hur ribosomerna påverkas av styrketräning 00:30:01 Det första året som doktorand på labb handlar mest om att försöka bli duglig på labbet 00:33:13 Hur visar man att det bildas fler ribosomer efter träning? 00:36:48 För ribosomer så kan en människa ha hundratals olika kopior av ribosomalt - DNA 00:49:25 Forskning på muskulaturen hos barn med Cerebral Pares och varför deras muskler blir stela 00:51:08 Introduktion till vad Cerebral Pares är 00:54:03 Kontrakturer hos de med CP beror inte på spända muskler över lång tid 00:59:33 Något som stimulerar till muskeltillväxt skulle möjligen kunna hjälpa barnen 01:06:08 Finns det prospektiva studier på de som sysslar med parasport? 01:12:08 Mitokondrierna verkar också vara nedsatta hos barn med CP 01:14:53 Det finns många med cerebral pares och för dem är träningen troligare viktigare än för genomsnittet 01:16:56 Finns där effekter man kan få som äldre från träning när man var ung? 01:22:07 Nyare studier på ribosomerna antyder att de kan ha stor betydelse 01:26:38 Studie som planeras för framtiden

11 Maj 20221h 29min

Denna vecka gästas Wille och Jacob av matematikern David Sumpter. David har de senaste åren arbetat med att med hjälp av statistik och sannolikhetslära förstå fotbollen bättre. En variant på det du troligen har sett i filmen Moneyball fast för en idrott som är betydligt mer slumpartad. I det här avsnittet får vi höra dels om hur man med hjälp av statistik kan säga mer om huruvida ett lag har presterat bra eller dåligt jämfört med att endast titta på resultatet från en eller några enstaka matcher. Du får också lära dig lite om termer så som expected goals, expected threaths och fördelen och svårigheterna med att förlita sig på statistik när det gäller fasta situationer. Då David jobbar mycket med Hammarby IF så blir det även många exempel från hur de arbetar inom klubben med de två seniorlagen och även lite kort om försök att även införa mer data inom ungdomsverksamheten. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Willes nya med 2 barn liv har börjat bra 00:01:35 Gudiols handled spökar igen 00:04:37 Introduktion av dagens gäst, David Sumpter 00:08:28 Tydliga exempel på hur matematiker har ändrat taktiken inom fotboll 00:10:31 Folks bias försvårar möjligheterna att införa saker som är bättre i genomsnitt 00:13:46 Fotboll är mycket slump så det är svårare att se de mönster som finns 00:16:18 En förklaring över vad expected goals (xG) betyder 00:21:17 Har man data för hur stor chansen är att olika individer gör mål från ett visst läge? 00:24:54 Finns det spelare som presterar extra bra i de viktigare matcherna? 00:28:08 Betydelsen av värdet expected threaths 00:31:51 Hur kan man mäta om spelare är bra på att stänga ytor eller "stå rätt?" 00:34:38 Hur gör man datan begriplig och handlingsbar för tränare och spelare? 00:36:57 Damlaget i Hammarby är generellt sett bättre på att visa intresse för utveckling taktiskt 00:38:28 Hur mycket hjälper man till i ungdomslagen med att prata taktik, positioner mm? 00:41:17 Med bra statistik kanske man kan förflytta fokus till sakerna som betyder mest istället för det som lättast syns 00:48:13 Kan man förutsäga vilken spelare som kommer att passa i vilken trupp? 00:50:57 Hur väl fungerar de taktiska förändringar som man försöker uppnå i halvtid? 00:54:35 Statistikens roll i tv-sändningar idag och framöver 00:58:44 När man konstaterar att något skett mest av en slump så känns det som en bortförklaring 01:03:02 Tar man bort lite av fotbollens lockelse när man bryter ned den till statistik?

4 Maj 20221h 7min

I Tyngre Träningssnack den här veckan så gästar professor Rikard Landberg för att berätta om hans forskning. Rikard forskar inom området ”food and health” och framför allt så har han forskat på olika biomarkörer för att via dem försöka avgöra vad människor äter för kost. Så i stället för att fråga människor vad de äter och få ganska otillförlitliga svar så försöker man hitta olika markörer i blodet som kan berätta hur mycket av olika livsmedel som en person har ätit den senaste tiden. Förutom forskningen på markörer så är Rikard även iblandad i en hel del annan forskning. Bland annat har han utfört interventionsstudier där man tittat på gluten och FODMAP, han har varit med i olika projekt där man tittat på tarmflorans inverkan på vår hälsa och om man kan göra bra mat av termiter. Framför alltså handlar dock det här avsnittet mycket om skillnaderna mellan vad forskningen idag säger och det som påstås vara fakta i dietböcker och på sociala medier. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider Hålltider 00:00:00 Gudiol har fått en lite skada i vadmuskeln 00:02:43 Ny pulsklocka med ett lite flashigt pulsband 00:05:47 Wille har blivit pappa igen!!! 00:08:36 Veckans gäst, Rikard Landberg 00:12:48 Varför kan man inte bara fråga folk vad de äter? 00:20:05 De tre huvudspåren i Rikards forskning 00:23:36 Det är epidemiologiska prover på gång som mäter exponeringen bättre 00:30:16 Nya forskningspengar för att försöka producera bättre epidemiologisk forskning 00:31:52 Tarmbakterierna och förhoppningen om mer personligt anpassade hälsoråd i framtiden 00:37:51 Hyper ligger långt före forskningen just nu 00:41:09 Viljan att börja mäta och testa saker bara för att man kan, inte för att man har nytta av det 00:43:39 Dagens kostråd inkluderar väldigt lite av de hetaste nya hypoteserna 00:45:28 Det är svårt att veta när man ska ge ett råd och kalla det för "fakta" 00:47:18 Rikards studier på IBS där man testade olika saker likt gluten och FODMAP 00:54:18 Noceboeffekten kan vara stor när man studerar saker kring kost och tarmen 00:59:07 Hade vi kunnat förbättra studier på matkänslighet genom upprepade omgångar med placebo eller aktivt ämne? 01:03:26 Det finns inga belägg för att gluten ger betydande problem i befolkningen i stort 01:06:24 Kan ett problem med IBS vara att det är en för bred diagnos som egentligen inkluderar olika grupper? 01:08:15 Framtida studie på fermenterade livsmedel 01:11:54 Tidiga studier på att få fram proteinpulver från termiter

27 Apr 20221h 20min

I veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack gästar forskaren Helene Rundqvist som berättar om hennes forskning på träning och cancer. I det här avsnittet täcker vi hela spannet när det gäller forskning. Från djurstudier, vidare till epidemiologin och sedan interventionsstudier på människor. Framför allt fokuserar vi på deras RCT studier där de testade effekterna av mer högintensiv träning för cancerpatienter under behandling. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Jacob har spelat fotbollsmatch i div 6 00:05:41 Wille ska bli pappa vilken dag som helst 00:07:46 Veckans gäst, Helene Rundqvist 00:11:37 Varför spåret träning och cancer tilltalade Helene 00:15:27 Hur studerar man träning och cancer när det inte går att göra RCT studier över decennier? 00:20:02 Vad visar den epidemiologiska forskningen kring träning och cancerrisk 00:24:47 Hur gör man djurstudier på träning? 00:32:41 En hel del cancertyper växer långsammare hos djur som tränar 00:34:39 Djurstudier är främst till för att försöka hitta eventuella mekanismer 00:38:53 Hur förmedlar man osäkerheten i forskning på ett bra sätt till allmänheten? 00:45:25 Vad vet man kring styrketräning och cancer? 00:50:40 Vilka cancertyper verkar mer livsstilsberoende än andra 00:54:28 En stor träningsstudie på cancerpatienter 00:59:51 Patienterna tyckte att träningen var väldigt rolig och rapporterade högre livskvalitet 01:02:59 Det finns några kontraindikationer för träning 01:11:14 Hur mycket varierar kvalitén på passen från gång till gång för cancerpatienter? 01:16:04 Påverkar träning det faktiska sjukdomsförloppet vid cancer? 01:19:29 Argumentet för att träna när man har cancer är för att man mår bättre där och då 01:21:41 Skiljer sig effekten hos de som tränade mycket mot de som tränade mindre? 01:34:06 Wille summerar dagens avsnitt på några minuter

20 Apr 20221h 37min

I veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack gästar läkaren och forskaren Mats Börjesson. Mats har arbetat som lagläkare inom fotbollen i många år samtidigt som han även har varit med och tagit fram riktlinjer kring screening av hjärtat hos idrottare och utfört forskning på hur träning rent allmänt påverkar hjärtat. I det här avsnittet får du hör både en del om hur det är att arbeta som lagläkare i ett fotbollslag och varför medicinare är lika viktiga som ortopeder kring ett elitlag. Du får även höra om varför det finns råd om att idrottare på elitnivå ska genomgå en screening av deras hjärta samt vilken typ av hjärtproblem som kan förekomma hos idrottare. Vi går även in kort in på frågan kring covid-19 och hjärtat som varit aktuellt de senaste två åren. Till sist blir det också sedan en diskussion kring hjärthälsa och träning mer allmänt där diskussionen kring risken för förmaksflimmer hos elitidrottare felaktigt har nyttjats för att säga att gemene man inte bör träna med hög puls några gånger i veckan. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Jacob har varit i Stockholm och Wille är slitet efter att ha tittat på fotboll 00:04:23 Veckans gäst, Mats Börjesson 00:05:40 Att arbeta som internmedicinare inom idrotten 00:09:27 Att arbeta som idrottsmedicinare är idag mer något man gör för att det är kul 00:12:16 De flesta stora idrottslagen har idag både en medicinare och en ortoped kring föreningen 00:15:39 Utvecklingen kring kunskapen om hjärtat hos idrottare 00:18:32 Vad man tittar efter när man utför en hjärtscreening 00:23:35 Hur många hjärtstopp sker hos unga idrottare varje år i Sverige? 00:26:04 Vilka symptom är vanliga vid hjärtproblem hos idrottare? 00:28:28 Varför utföra man inte en screening på alla äldre som tänker utföra ett motionslopp? 00:33:32 Screening fångar inte upp allt så man behöver vara redo på idrottsanläggningarna med 00:39:44 Vad en inopererad hjärtstartare (ICD) gör 00:45:14 Covid-19 vaccinen och hjärtmuskelinflammation hos idrottare 00:48:43 Myten kring en ökad förekomst av hjärtstopp inom fotbollen 00:49:54 En del idrottare får mer långvariga besvär med pulsen/hjärtat efter covid-19 00:51:46 Förmaksflimmer hos konditionsidrottare 00:58:38 Förmaksflimmer är inget som en motionär behöver oroa sig för 01:00:23 Vad ska unga idrottare tänka på kring sin hjärthälsa

13 Apr 20221h 3min

I veckans avsnitt diskuterar vi begreppet Training load eller träningsbelastning och hur man definierar och försöker mäta det. Traditionellt så har det ofta mätts i enkla saker så som antalet kilometer, lyfta ton eller kanske intensitet multiplicerat med arbetstiden. Ibland är de här måtten praktiskt användbara men det finns också många frågetecken kring vad de verkligen mäter. I avsnittet tar vi också upp två nya försök att försöka kvantifiera hur belastande olika typer av träningspass verkligen är. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Fotbollssäsongen har börjat igen 00:05:48 Willes zwiftsäsong har börjat igen och han är tillbaka i B-klassen 00:10:09 Hur mäter vi träningsbelastning? 00:12:28 De första modellerna för att försöka förutsäga prestation genom att styra belastningen 00:16:03 Högre intensitet ger större belastning än lägre 00:19:39 Vad mäter man fysiologiskt när man använder mått för training load? 00:20:47 Måtten för belastning fungerar ofta i praktiken trots att det är oklart vad de mäter 00:24:36 Acute Performance Decrement - Ett sätt att försöka mäta objektivt hur belastande ett träningspass var 00:29:50 Training Stress Score som mått på träningsbelastning 00:31:44 Andra sätt att försöka mäta träningsbelastningen 00:34:00 Små ökningar i arbete kan ge stor skillnad i belastningen 00:37:23 Samma arbete kan ge olika belastning på samma idrottare i olika sammanhang 00:38:18 Många mått på träningsbelastning överskattar arbetstidens påverkan 00:41:46 Så länge man safear så man är i rätt zon så fungerar det bra 00:44:14 En procent av hur max du hade kunnat jobba på en viss intensitet 00:46:41 Andningsfrekvensen kan vara riktigt användbar om den kan mätas bra nog 00:49:09 Kan man föra över konceptet om % nära trötthet?

6 Apr 202257min