Hyperkorrektion – när man vill verka lite smart men det blir tvärtom

Vad som är rätt och fel i språket engagerar många. Men ibland leder viljan att göra rätt till att det istället blir fel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Hyperkorrektion betyder att det blir mer korrekt än vad korrekt är, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Man har observerat en regel och sedan applicerar man den regeln på mer än vad den egentligen är till för.

– Jag tänker på en hyperkorrektion som vi tagit upp tidigare i Språket, nämligen entrecôte. Där vi tror att vi låter lite franska när vi uttalar det utan t, men där t-ljudet ska uttalas, säger Emmy Rasper, programledare.

Omständig – en klassisk hyperkorrektion

Ett exempel på en hyperkorrektion är ordet omständlig, som för många blir “omständig” utan l.

– Om man delar upp omständlig i flera delar så förstår man vad “om” betyder. Men vad är “ständlig”? Däremot förstår vi ”ständig”. Så det är inte så konstigt att man gör den tolkningen, säger Susanna Karlsson.

– Jag var kanske 37 år när jag förstod att det heter omständlig. Och då var det tyvärr min man som berättade det för mig, säger Emmy Rasper, programledare.

– Alltid bra för en relation med lite språkpoliseri, svarar Susanna Karlsson.

Språkfrågor om hyperkorrektion

Varför uttalar en del ord som konferens, allians och intressant med ett g-ljud som konferangs, alliangs och intressangt?

Varför skriver en del ordet följaktligen med D och öppenhjärtig med L, alltså följdaktligen och öppenhjärtlig?

Varför lägger en del till bokstaven D i orden hellre och åtminstone, så att det blir ”helldre” och ”åtminstonde”? Handlar det om hyperkorrigeringar? Eller ligger det bättre i munnen?

Är stavningen av förnamnen Kennert och Rogert exempel på hyperkorrektion?

Säger en del ”antalet var färre än” för att folk vill undvika att säga att meningar som ”Sverige spelar med mindre spelare”?

Lär dig mer om hyperkorrektion

Läs språkkrönikan Viljan att göra rätt kan bli helt fel av Lena Lind Palicki från SvD, (från maj 2021).

Läs språkkrönikan Unga säger fel för att göra föräldrar nöjda av Mikael Parkvall från SvD (från majg 2021).

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.