Hyperkorrektion – när man vill verka lite smart men det blir tvärtom
Språket24 Feb

Hyperkorrektion – när man vill verka lite smart men det blir tvärtom

Vad som är rätt och fel i språket engagerar många. Men ibland leder viljan att göra rätt till att det istället blir fel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Hyperkorrektion betyder att det blir mer korrekt än vad korrekt är, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Man har observerat en regel och sedan applicerar man den regeln på mer än vad den egentligen är till för.

– Jag tänker på en hyperkorrektion som vi tagit upp tidigare i Språket, nämligen entrecôte. Där vi tror att vi låter lite franska när vi uttalar det utan t, men där t-ljudet ska uttalas, säger Emmy Rasper, programledare.

Omständig – en klassisk hyperkorrektion

Ett exempel på en hyperkorrektion är ordet omständlig, som för många blir “omständig” utan l.

– Om man delar upp omständlig i flera delar så förstår man vad “om” betyder. Men vad är “ständlig”? Däremot förstår vi ”ständig”. Så det är inte så konstigt att man gör den tolkningen, säger Susanna Karlsson.

– Jag var kanske 37 år när jag förstod att det heter omständlig. Och då var det tyvärr min man som berättade det för mig, säger Emmy Rasper, programledare.

– Alltid bra för en relation med lite språkpoliseri, svarar Susanna Karlsson.

Språkfrågor om hyperkorrektion

Varför uttalar en del ord som konferens, allians och intressant med ett g-ljud som konferangs, alliangs och intressangt?

Varför skriver en del ordet följaktligen med D och öppenhjärtig med L, alltså följdaktligen och öppenhjärtlig?

Varför lägger en del till bokstaven D i orden hellre och åtminstone, så att det blir ”helldre” och ”åtminstonde”? Handlar det om hyperkorrigeringar? Eller ligger det bättre i munnen?

Är stavningen av förnamnen Kennert och Rogert exempel på hyperkorrektion?

Säger en del ”antalet var färre än” för att folk vill undvika att säga att meningar som ”Sverige spelar med mindre spelare”?

Lär dig mer om hyperkorrektion

Läs språkkrönikan Viljan att göra rätt kan bli helt fel av Lena Lind Palicki från SvD, (från maj 2021).

Läs språkkrönikan Unga säger fel för att göra föräldrar nöjda av Mikael Parkvall från SvD (från majg 2021).

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Avsnitt(500)

Hur uttalas huvudstaden i Katalonien?

Hur uttalas huvudstaden i Katalonien?

Barcelona kan uttalas med ett ch-ljud eller rs-uttal på svenska. Är det ena mer rätt än det andra och hur kommer det sig att vi uttalar vissa ord olika? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vad betyder en sägning och har det blivit vanligare? Vad är skillnaden i betydelse mellan nogsamt och noggrant och hur gamla är orden? Hur ska Barcelona uttalas? Varför uttalar en del ordet intressant med ett ng-ljud? Kan verkligen manifestation och demonstration användas synonymt? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

29 Okt 201824min

Gurka på svenska och agurk på norska, hur är det möjligt?

Gurka på svenska och agurk på norska, hur är det möjligt?

För att förstå varför bokstaven a befinner sig längst fram i agurk och sist i gurka tar Henrik Rosenkvist med oss till 1400-talets grekiska och vidare genom tyska och holländska till Martin Luther. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Att hamna i skottgluggen i betydelsen att råka ut för kritik kan verka ologiskt. Hur kan det vara så här? En eller ett finger, vad är rätt genus? Sitter, står och ligger används olika på svenska och engelska och en engelskspråkig lyssnare undrar hur orden ska användas i svenska. Varför heter det gurka på svenska men agurk på norska? Råka kan användas dialektalt i betydelsen hitta, men hur gammalt är det och var används det idag? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

22 Okt 201824min

Kungligt att vara en kålsupare

Kungligt att vara en kålsupare

Uttrycket "lika goda kålsupare" går tillbaka till slutet av 1500-talet, Henrik Rosenkvist berättar om Gustav Vasas son Hertig Karl och hans smak för kål. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varifrån kommer paj i betydelsen trasig och hur spritt är det i Sverige? Hur ska verbet kränga användas och kan man kränga av sig ett par sandaler? Var kommer uttrycket lika goda kålsupare ifrån? På tjeckiska ändras substantivet ändelse beroende på räkneordet, varför är det så? Och varför har vi ett annat system i svenskan? Vad är valhänt för ord och har det något med valar att göra? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

15 Okt 201824min

"Vi ska se över våra rutiner, sånt här får inte hända."

"Vi ska se över våra rutiner, sånt här får inte hända."

Offentliga ursäkter kännetecknas ofta av opersonligt språk och försök att förskjuta ansvar. För vad betyder egentligen uttryck som "det är olyckligt" och "vi beklagar om någon tagit illa vid sig"? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Orden barnmorska, engelskans midwife, norskans jordmor och tyskans hebamme betyder samma sak men orden liknar inte varandra, hur kommer det sig? Och vad betyder -morska i barnmorska? Hur har språkundervisningen i grundskolan ändrat inriktning sen 40-talet och är det mindre fokus på rätt och fel? Har olyckligt fått en ny innebörd eller varför använder företagsledare ordet när de ska be om ursäkt? En finlandssvensk lyssnare tycker att "det får stå för dig" låter bakvänt och att det istället borde heta "det får du stå för". Vad har uttrycket för bakgrund?   Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

8 Okt 201824min

Hur definierar du ordet bröst?

Hur definierar du ordet bröst?

Det krävs en större språklig kompetens för att förstå ordboksförklaringar av enkla vardagsord än att veta vad orden betyder, säger Ylva Byrman efter att ha slagit upp orden bra, ful, vacker och bröst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Är umami ett adjektiv eller substantiv? Hur förklarar man ful för ett barn och hur beskrivs tillsynes enkla ord i ordböcker? När kom spinndoktor in i svenskan och används det i andra sammanhang än i politiska? Har fortfarande börjat användas istället för ännu? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

1 Okt 201824min

En man på en häst och andra homografer

En man på en häst och andra homografer

Det finns flera ord som delar både stavning och uttal med andra ord. Vi pratar homonymer, homofoner och homografer och Henrik Rosenkvist berättar vilket språk i världen som har flest homofoner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor  När kom ordet dans in i svenskan? Varför kan man säga både "jag är och handlar" och "jag handlar"? Är det typiskt för svenskan med homonymer, ord som stavas och låter likadant men betyder olika saker, eller finns fenomenet även i andra språk? Varför finns bokstaven C i det svenska alfabetet? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

24 Sep 201824min

Svenskans exotiska harbortfall

Svenskans exotiska harbortfall

Att utelämna ordet "har" går bra i en del meningar på svenska. Men det är en unik regel som finns i få andra språk och som uppkom i svenskan på 1600-talet utan att någon vet varför. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor "Ingen ska vara skadad" är ett påstående där ska signalerar ett antagande, men ska kan i andra sammanhang betyda något bestämt. Hur hänger det ihop?Hur länge sedan är det ordet omnibuss var i bruk och när började vi säga buss?Varför kan vi i svenskan ibland ta bort ordet har ur en mening utan att betydelsen förändras? Det dialektala sinnu betyder arg i Västerberslagen, men varför heter det sinnu i singular och sinnuga i plural?Varifrån kommer ordet kassako? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

17 Sep 201824min

Varför förändras språket?

Varför förändras språket?

Att förutsäga språkförändringar är lika svårt som att ge en exakt prognos för väder eller ekonomi. Men det finns ledtrådar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Språkförändring bygger på att det under lång tid finns en variation i uttryckssätt, förändring är att det ena sättet vinner mark, säger Ylva Byrman. Veckans språkfrågor Vad betyder beforska och beskoga, och är det en trend att skapa ord som börjar med be-? Hur sker språkförändringar som till exempel att inte skilja på var och vart? Varifrån kommer uttrycket kreti och pleti? Varför kallas champagne eller mousserande vin för skumpa, var kommer p:et ifrån och borde det inte förkortas skumma eller skummis istället? Att kalla en klänning för blåsa eller festblåsa, var kommer det ifrån? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

10 Sep 201824min

Populärt inom Vetenskap

svd-nyhetsartiklar
p3-dystopia
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
doden-hjarnan-kemisten
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
det-morka-psyket
rss-vetenskapsradion
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
bildningspodden
rss-vetenskapsradion-2
ufo-sverige
hacka-livet
medicinvetarna
vetenskapsradion
sexet
a-kursen
rss-spraket
paranormalt-med-caroline-giertz