Hyperkorrektion – när man vill verka lite smart men det blir tvärtom
Språket24 Feb

Hyperkorrektion – när man vill verka lite smart men det blir tvärtom

Vad som är rätt och fel i språket engagerar många. Men ibland leder viljan att göra rätt till att det istället blir fel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Hyperkorrektion betyder att det blir mer korrekt än vad korrekt är, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Man har observerat en regel och sedan applicerar man den regeln på mer än vad den egentligen är till för.

– Jag tänker på en hyperkorrektion som vi tagit upp tidigare i Språket, nämligen entrecôte. Där vi tror att vi låter lite franska när vi uttalar det utan t, men där t-ljudet ska uttalas, säger Emmy Rasper, programledare.

Omständig – en klassisk hyperkorrektion

Ett exempel på en hyperkorrektion är ordet omständlig, som för många blir “omständig” utan l.

– Om man delar upp omständlig i flera delar så förstår man vad “om” betyder. Men vad är “ständlig”? Däremot förstår vi ”ständig”. Så det är inte så konstigt att man gör den tolkningen, säger Susanna Karlsson.

– Jag var kanske 37 år när jag förstod att det heter omständlig. Och då var det tyvärr min man som berättade det för mig, säger Emmy Rasper, programledare.

– Alltid bra för en relation med lite språkpoliseri, svarar Susanna Karlsson.

Språkfrågor om hyperkorrektion

Varför uttalar en del ord som konferens, allians och intressant med ett g-ljud som konferangs, alliangs och intressangt?

Varför skriver en del ordet följaktligen med D och öppenhjärtig med L, alltså följdaktligen och öppenhjärtlig?

Varför lägger en del till bokstaven D i orden hellre och åtminstone, så att det blir ”helldre” och ”åtminstonde”? Handlar det om hyperkorrigeringar? Eller ligger det bättre i munnen?

Är stavningen av förnamnen Kennert och Rogert exempel på hyperkorrektion?

Säger en del ”antalet var färre än” för att folk vill undvika att säga att meningar som ”Sverige spelar med mindre spelare”?

Lär dig mer om hyperkorrektion

Läs språkkrönikan Viljan att göra rätt kan bli helt fel av Lena Lind Palicki från SvD, (från maj 2021).

Läs språkkrönikan Unga säger fel för att göra föräldrar nöjda av Mikael Parkvall från SvD (från majg 2021).

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Avsnitt(500)

Är det blått så är det blått?

Är det blått så är det blått?

Går färger att komparera? Ja, säger Ylva Byrman och ger flera exempel på att de flesta uppfattar att en färg kan vara mer eller mindre och att vi kan säga saker som "Han hade världens blåaste ögon." Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorEn lyssnaren har hört ordet parklek som synonym till lekpark, hur har det kunnat bli så?Går det att komparera färger?Vad kallas fenomenet när en person flätar ihop händerna för att kunna ge en kompis ett fotsteg?"Utbildning mot Hemvärnet" får man anta är en utbildning som leder till en placering i hemvärnet, men ordet mot går även att tolka som motstånd. Hur kan det vara så här rörigt?Dessutom ger vi en uppdatering kring frågan om törna från ett tidigare avsnitt.Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

13 Dec 201624min

Jag såg våran hund!

Jag såg våran hund!

Att skriva våran och eran istället för vår och er, som är det rekommenderade, kan ha sin förklaring i gamla ackusativformer från fornsvenskan och tiden innan 1400-talet. Mer om det i veckans avsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorDet dialektala ordet hång, hur spritt är det och vad kommer det ifrån?Vad är det som ska beläggas i uttrycket stopp och belägg?Er och vår är de rekommenderade formerna, men hur kommer det sig att vissa skriver erat och vårat?Att vara förfördelad är något negativt men fördel är något positivt, hur hänger det ihop?Hur kommer det sig att de flesta språk på svenska slutar på -ska? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

6 Dec 201624min

Du är något på spåren!

Du är något på spåren!

Vi ger oss ut i naturen och pratar om stigar, sjöar och träsk. Lyssnaren Anders funderar på ordet stig och om det har ett samband med det latinska uttrycket vestigia terrent (spåren förskräcker). Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVarför får vissa vattensamlingar namnet sjö, medan andra kallas tjärn och åter andra får beteckningen hav?Stig, som i skogsstig, varifrån kommer ordet?Varifrån kommer ordet tutte?Ord kan ha suffixet -tion och andra ord kan ha suffixet -ering, och en del ord tycks kunna ha båda suffixen, som till exempel vaccinering och vaccination. Är det någon betydelseskillnad mellan vaccinering och vaccination?   Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper

29 Nov 201624min

Vem gick först in i väggen?

Vem gick först in i väggen?

Att "gå in i väggen" i betydelsen att vara psykiskt utmattad är ett vanligt uttryck idag. Vad alla kanske inte vet är att uttrycket kommer från sportens värld och maratonlöpare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Estlandssvenskan - en dialekt på väg bortI veckans avsnitt berättar vi även om en svensk dialekt som riskerar att dö ut. I fyra års tid har forskare studerat estlandssvenskan och nu är projektet nästan klart. Men det har varit en kamp emot klockan. Språkets reporter Erik Espeland, har träffat Maia Andréasson, lektor i nordiska språk, som deltar i forskningsprojektet. Här finns > Info om öppen workshop för Estlandssvenskans språkstruktur 24 november. Veckans språkfrågorVarifrån kommer uttrycket att gå in i väggen?Hur har uttrycket Netflix and chill kommit att betyda att ha sex med någon, och vad finns det för liknande uttryck?Varför kan orden gullig och duktig uppfattas som nedlåtande? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

22 Nov 201624min

En fit person! Flera fitta personer?

En fit person! Flera fitta personer?

En person kan vara fit i betydelsen vältränad, men hur blir det om flera personer är vältränad? Språkvetare Ylva Byrman ger exempel på fler ord som är likadana men har helt olika betydelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorSka eller skall vilket är korrekt?Viga 15 miljoner kronor till ett projekt eller vika 15 miljoner kronor? Vad är rätt?Vad betyder ordet törna?Hur ska ordet fit böjas i plural?Dessutom kommenterar vi debatten om de/dem och dom.Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

15 Nov 201624min

Dags att lära ut svordomsgrammatik i skolan?

Dags att lära ut svordomsgrammatik i skolan?

Svordomar står oftast inte i ordböcker och lärs inte ut i skolan. Men visst finns det grammatiska regler för hur vi svär. Och Henrik Rosenkvist tycker att man ska lära sig att behärska även svordomar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Inom försäljning och inköp används begreppet stafflade priser när man talar om olika priser beroende på beställd kvantitet. Varifrån kommer ordet staffla? Meningen alla bilar är inte säkra kan se enkel ut, men vad betyder den egentligen? Är alla bilar osäkra? Eller betyder det att inte alla bilar är säkra? Varför man säger man jävlar i min lilla låda? Vilken låda? Och varför är djävulen i den? Uttrycket så att säga, när kan det användas korrekt eller är det ett onödigt uttryck? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper

8 Nov 201624min

Är det tack vare eller på grund av?

Är det tack vare eller på grund av?

Att säga "tack vare" istället för "på grund av" kan säga något om hur du uppfattar världen, säger Henrik Rosenkvist, och slår samtidigt ett slag för vikten av att ha koll på språkliga nyanser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor: Ordet pjäs kan ha olika betydelser, så hur hänger teaterpjäsen ihop med en pjäs som kan vara ett föremål? Dylikt betyder att något är likt, men vad kommer dy ifrån? Vad är korrekt fritids eller fritis? Tack vare och på grund av - hur ska uttrycken användas? Varifrån kommer uttrycket Det var på håret?   Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

1 Nov 201624min

Hur ska citattecken användas på ”rätt” sätt?

Hur ska citattecken användas på ”rätt” sätt?

Tack för igår, det var jätteroligt! Ta flyget, res bekvämt. "Välkommen" till mötet! Hur får citattecken användas? Fungerar de även när ett visst ord ska betonas eller blir det bara väldigt fel? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor:Lyssnaren Linus har funderat på ordet tråkmåns, vem var denne Måns och hur tråkig var han?Hur kommer det sig att svenskar uttalar ordet för den europeiska valutan så olikt övriga EU-medborgare?Hur används citattecken/citationstecken på ett korrekt sätt?Finns det någon betydelseskillnad mellan orden söka och leta? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

25 Okt 201624min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
svd-nyhetsartiklar
allt-du-velat-veta
dumma-manniskor
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
ufo-sverige
rss-ufo-bortom-rimligt-tvivel--2
det-morka-psyket
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-vetenskapsradion
rss-vetenskapsradion-2
bildningspodden
medicinvetarna
sexet
vetenskapsradion
hacka-livet
rss-spraket
ufo-sverige-2
a-kursen
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli