Hyperkorrektion – när man vill verka lite smart men det blir tvärtom

Det har blivit vanligare att säga "Det var allt för nu", speciellt i tv och radio, det tror lyssnaren Bengt-Åke. Har han rätt? Varifrån kommer uttrycket och varför irriterar sig en del på det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorDet engelska ordet "fresh" kan på svenska översättas till färsk, frisk och fräsch, men vad är ordet ursprungsbetydelse?Vad kallas det när man skickar ett meddelande via messenger, eller andra webbtjänster?Varifrån kommer orden husse och matte?Har uttrycket "Det var allt för nu" blivit vanligare, är det grammatiskt korrekt och varför irriterar sig en del på uttrycket?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

23 Aug 201624min

Lyssnaren Lena och medpassagerarna diskuterade skillnaden mellan rosa och skär" under en bilfärd, men lyckades inte enas och vände sig till Språket. Visst är det en klurig fråga men Ylva reder ut! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor:Varför heter det ”mitt på blanka dagen”?Varför är inte teckenspråket ett minoritetsspråk?Vilken är nyansskillnaden mellan ”rosa” och ”skär” och varifrån kommer orden?Varför är Kalifornien den enda amerikanska delstaten som förärats med en svensk version av namnet? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

21 Juni 201624min

Lyssnaren Rasmus kommer på sig själv med att säga Hej svejs i lingonskogen och undrar vad han egentligen menar när han säger så? Ylva berättar historien och spelar dessutom upp en liten trudelutt! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor: Varifrån kommer ordet ”floskel” och varför säger man att man ”gör en pudel”?Vilken bakgrund har begreppet ”tjyvtjockt”, hur illa mår man då egentligen? Och heter det tjyv- eller tjuv-?Varifrån kommer uttrycket ”hej svejs i lingonskogen”? Vem myntade det och hur gammalt är det?Varför heter det ”lägenhet”? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

14 Juni 201624min

När cykeln dök upp i slutet av 1800-talet så åtföljdes detta nya transportmedel av en rad nya ord, som lever än idag. I Malmö "ramar" man varandra och utanför Orsa glider man omkring på en "ped". Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorI Malmö kallas det att ”rama” när man skjutsar någon på cykel och lyssnaren Mimmi undrar om det är ett uttryck som finns i hela Sverige? Johanna har några funderingar kring ordet ”röta” som används i betydelsen ”att ha tur”. För henne signalerar ordet snarare det motsatta. Varifrån kommer uttrycket, vad betyder det från början och är det något som bara används i Skåne? Per-Daniel skriver: ”Att ’ett’ av någonting är singular är fullt begripligt, men hur kan ’ingenting’ plötsligt bli plural? Till exempel ’en apelsin, ingen apelsin men noll apelsiner.’ Är det så här i alla språk?” Gilbert undrar över ljuden ”v” och ”b”, om någon vuxit upp och aldrig gjort skillnad på dessa två ljud, saknas då förmågan inte bara att uttala utan även höra skillnaden?Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

7 Juni 201624min

Henrik förklarar hur takbeläggning och skivad gurka hänger ihop samt hur modeord färdas, från årsredovisningar in i svenskarnas vardagsrum, innan deras livstid är över efter cirka fem år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVad är en gurkapärt?Vilken är historien bakom ordet ”plånbok”? Är det ett ord som kommer att försvinna så småningom? Att vara "pantad" – varifrån kommer det uttrycket?Är det ändå inte utomordentligt fånigt med modeord som ”ad hoc”? Eller spelar det ingen roll bara man får göra sig lite märkvärdig? Och så har vi fått in fler tankegångar från er lyssnare kring förra veckans fråga kring "mejl" och "e-post".Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

31 Maj 201624min

Vi reder ut en vild familjediskussion kring "en" eller "ett e-post", hjälper 8-årige Frank bringa klarhet i vad "upp" har i "att ge upp" att göra och tar tag i partikelverben. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor:Ett e-post, en e-post eller mejl – vad är det korrekta att säga?Hur kan lika ord betyda så olika saker? Det är stor skillnad mellan att ”hoppa på en studsmatta” och att ”hoppa på någon”. Rent grammatiskt handlar det om partikelverb och verbpartiklar, men hur förklarar man skillnaden för någon som lär sig svenska?Vi serverar historien bakom uttrycket ”att ge upp”.Varför säger man att någon blir ”hjärntvättad”? Det är något negativt men låter positivt - är inte det att ta utförarens perspektiv i stället för den drabbades?Är inte ”fy” ett rätt konstigt ord? Varifrån kommer det och hur länge har det använts? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper

24 Maj 201624min

Varför finns ordet "typ" och hur det ska användas? Det undrar schweizaren Anja som studerar svenska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor:Varifrån kommer ordet "stress" och är stress i sig ett modernt fenomen?"Oj-oj", "tack-tack", "adjö-adjö" - varför upprepar vi vissa ord?Har användningen av verbet "titta" ökat på bekostnad av andra begrepp som "undersöka", "granska", "analysera", "begrunda"?Är det typiskt svenskt att ändra på ordet för vissa typer av arbeten (städare/lokalvårdare/hygientekniker) men inte för andra (som till exempel journalist eller läkare)? Har det med status att göra?Varför finns ordet "typ" och hur använder man det på ett korrekt sätt?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper

17 Maj 201624min

Lågtyska, högtyska och plattyska? Vad är vad och kan tyskarna egentligen förstå varandra? Vi följer tyskan ut över världen och tar upp ett av de språk svenskan lånat allra mest av. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorLågtyska, högtyska och plattyska - vilka är skillnaderna?Finns det ord som är "svenska"?Är verbet "begrava" ett sammansatt ord? Varifrån kommer prefixet "be"?Varifrån kommer uttrycket "klunsa"?Dessutom mer kring begreppet "ofta" som engagerat i sociala meder.Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

10 Maj 201624min